Biskopsvisitation

förrättades 10 11 September med Hemse och Alfva församlingar:
Folk- och småskolan i Hemse, inspekterades.
Beträffande sångundervisningen meddelades sådan icke i småskolan, enär lärarinnan saknade förmåga att häratinnan undervisa. Med påvisande af den lucka, som härigenom i småskolebarnens undervisning uppstode, hemstälde biskopen om icke folkskolans lärare kunde blitva i tillfälle att här meddela ordnad undervisning jämväl åt småskolans barn, och förklarade sig folkskolläraren villig härtill.
I slöjd hade undervisning icke meddelats, men skolrådet beslöt föreslå stämman, att för ändamålet åtminstone tillsvidare, uttaxera ett belopp af 25 kronor för året.
— Åskådningsmateriel, någorlunda motsvarande behofvet, förefunnos. Lärarianan i småskolan önskade dock ytterligare några planscher öfver bibliska historien, och beslöt skolrådet föreslå stämman att för inköp af ytterligare sådan materiel, i staten för nästkommande år upptaga ett belopp af 20 kronor. — Sockenbiblioteket, förut gemensamt för bägge församlingarne, men numera dem emellan deladt, funnes, men innehållande endast få och mycket förslitna böcker. Inga medel voro till dess underhåll och utvidgande anslagna. Skolrådet beslöt föreslå vederbörande att under loppet af några år och intill dess en biblioteksfond hunnit bildas, för ändamålot anslå den årligen till ett belopp af omkring 60 kronor uppgående hundskatten. Hemse församlings kyrka besigtigades och befans tarfva någon reparation såväl ia- som utvändigt. Socknens magasinsbygnad vore uppförd & kyrkogården och intill kyrkans norra vägg. För kyrkans orgelharmoninm var i tornrummet uppförd en mycket simpel och vanprydande träställning. Då för församlingens icke ringa och alltmera växande folkmängd behofvet af en läktare kraftigt nog kunde komma att snart göra sig gällande, ville biskopen tillstyrka uppförande af en sådan, om ock endast en enklare, fast med kyrkans värdighet öfverensstämmande, och billigare. Och beslöt kyrkorådet föreslå stämman att inom loppet af 3:ne år verkställa kyrkans nödiga reparation och putsning, från kyrkan aflägsna magasinet samt anbringa en läktare af nyss omförmäld beskaffenhet. Då kyrkan saknar af behofvet så ofta påkallad sakristia, ville kyrkorådet dessutom föreslå uppförandet af en mindre sådan, hvilket, om den materiel, hvaraf magasinsbygnaden bestod, dertill användes, kunde utan någon så synnerlig kostnad ske. — Kyrkogården befanns för sitt ändamål hafva tillräckligt utrymme, synnerligast om magasinsbyg aaden derifrån aflägsnades och församlingen öfvergåfve den förkastliga fördomen mot begrafningen äfven i dess norra del. — Kyrkanz arkiv och inventarier genomginges och befans allt i öfverensstämmelse med detta protokoll vidfogad, efter föregående arkiv- och inventarielistor upprättad förteckning. Rörande de till arkivet af konsul Gråberg skänkta värdefulla och med någon mindre reparation välbehållna böckerna, beslöts, att till domkapitlets arkiv såsom- deposition och för deras aktsamma förvarande hembjuda desamma, För den händelse domkapitlet icke skulle kuuna eller vilja mottaga dem, kunde de för enahanda ändamål deponeras i allmänna läroverkets arkiv. — Kyrkans messkrud befans vara i alldeles obrukbart skick. På hemställan af biskopen, beslöt kyrkrådet föreslå stämman, att församlingarne måtte förena sig om en gemensam skrud. Då Alfva kyrkas, ehuru äfven denna uppgafs vara mycket bristfällig, ansågs möjligen kunna genom reparation sättas ibrukbart skick, ville kyrkorådet för sin del hemställa, att antingen denna, om eljes såläte sig göra, måhända med tillbjelp af Hemse kyrkas, reparerades, eller ock, då namera ny kunde för jämförelsevis billigt pris hos uppgifven person i Visby erhållas, att en ny inköptes, allt på församlingarnes gemensamma bekostnad.
Alfva församlings såväl folk- som små skola besöktes. Som åtskilliga barn i folkskolan befunnos sakna nödig innanläsningsfärdighet, framhöll biskopen angelägenheten af att framför allt färdighet i detta afseende bibragtes dem simt erinrade om lagens föreskrift att intet barn fioge utan vederbörligt afgångsbetyg lemna skolan, och uppmanade pastor och skolråd att der rättelse med hänseende till föräldrars och öfrige målsmäns försummelse att i skolad inställa barnen, icke stode att på vänlighetens väg vinna, då vidtaga de åtgärder, lag i så fall föreskrifver. — Småskolans lokal bafans allt för trång, men tillkännagafs att beslut om dess vidgande redan vore fattadt. — I trädgårdsskötsel meddelades icke undervisning emsdan skolans jordland allde!es som i Hemse vore derför alldeles otjenligt, och beslöt skolrådet föreslå stämman att vidtaga åtgärder för anskaffande af för ändamålet lämpligt sådant jordland. — Icke heller i slöjd gafs någon undervisning. enär skolläraren saknade förmåga att sådan undervisning lemna. Biskopen uppmanade dock pastor och skolråd att hafva äfven denna del af barnens undervisning, i åtanke samt göra hvad derför göras kunde. — Åskådningsmateriel, som någorlunda motsvarades behofvet, fans. Till inköp af ytterligare sådan materiel ville skolrådet föreslå stämman att i staten för nästa år upptaga ett bolopp af minst 20 kronor. Till utvidgande och underhåll af det utaf högst få och mycket slitna böcker bestående sockenbiblioteket ville skolrådet likaledes föreslå stämman att i nämda stat upptaga ett belopp af 20-—25 kronor.
Besigtigades Alfva kyrka. Om dess kalkrappning och cementbestrykning utvändigt samt dess behöfliga yttre och inre putsning förklarades beslut redan vara fattadt. — Kyrkogården befans väl hållen och hafva tillräckligt utrymme, Muren omkring densamma behöfde ofvanpå jämnas och planteringaroe å densamma kompletteras, hvarom kyrkorådet beslöt gå i författning. Beträffsnde messkrud enades kyrkorådet om enahanda beslut med det af kyrkorådet i Hemse fattade. — Vid granskning af ministerialböckerna befunnos desamma vara med ordning och noggranhet förda.
Vid kyrkostämma 11 Sept. hemstälde biskopen, huruvida det som af kyrko- och skolrådena enligt samma protokoll förelagits, men hvaröfver detaljerads beslut dels ansåges nu icke lämpligen böra, och dels, för såvidt förslagen afsåge utgifter, icke kunna fattas, likväl af församlingarne i hufvudsak gillades, och besvarades denna hemställan med ja.
Biskopen tillkännagaf vidare, hurusom han vid jämtörelse mellan församlingstillståndet vid tiden för näst föregående visitation, eller för 11 år tillbaka, och för det närvarande, enligt såväl det upplästa embetsmemorialet, som pastors lemnade muntliga meddelanden, fanne en försämring hafva inträdt i såväl dec kyrkliga och religiösa som det sedliga förhållandet.
Då besöktes den allmänna gudstjensten öfverhufvud flitigt, nu deremot vore de kyrkobesökandes antal högst ringa. Mot sedligheten var då intet att anmärka nu deremot »syntes otuktlasten i betänklig grad vara i tilltagande».
Med anledning häraf påvisade biskopen, dels, hurusom den kyrkliga ordningen och seden, de yttre tuktande formerna — hvilka dock på intet vis vore liktydiga med eller fingo gälla såsom ett andligt lif, likväl för detta lif utgjorde sett vigtigt värn och för dess bestånd och sunda utveckling vora ett så oundgängligt vilkor, att detta lif tynade bort och ginge under der dessa yttre former icke vidmakthölles, och dels, hurusom ett i yttre måtto sedligt lif visserligen icke heller vore liktydigt med ett andligt, ett heligt lif i Kristi tro, om ock, såsom detta lifs frakt och yttersida, dermed stående i nära och oupplösligt samband, men likväl likaledes värnade om detta andliga lif och så alldeles för detsamma utgjorde ett grundvilkor att ett sedeslöst lif öfver såväl enskilda som hela folk droge en snar och säker ofärd för både tid och evighet. Kommnunionsförhör hade icke hållits. Biskopen) erinrade &6om kyrkolagens föreskrift i detta afseende, Något hinder ansåg biskopen icke möta för att åt dessa förhör gifva samtalets form, hvarigenom de mera erhölle karaktären af uppbyggelsestunder.
Biskopen tillkännagaf också, att pastor, sedan hans uppmärksamhet blifvit af biskopen fästad vid det trängande behofvet af en yagre och friskare presterlig kraft, förklarat sig villig att för aflönande af en sådan bidraga med 350 kronor, under förutsättning och förhoppning att församlingarna skulle vilja lemna resten. Af biskopen uppmanade att taga denna fråga i öfvervägande och välvilligt söka, på hvad sätt bäst ske kunde, antingen genom uttaxering eller genom frivilliga bidrag, orina densamma, förklarade sig församlingarna, enär pastor ansett sig icke ännu behöfva presterligt biträde, vilja tillse om någon utväg till den erforderliga aflöningssummans fyllande kunde, åtminstone för den närmaste framtiden beredas.
Tillfrågades församlingarne, om de med hänseende till de offentliga gudstjensterna, de allmänna husförhörea eller i några andra afseenden af kyrklig art och beskaffenhet hade några särskilda önskningar att framställa, — och besvarades denna fråga med nej; och vidare om de med hänsyn till pastors förhållande hade någon anmärkning att framställa eller någon särskild önskan att uttala; och yttrades dervid af en församlingsmedlem, att, eburu han ämnat vid detta tillfälle framställa ett yrkande derom, att pastor måtte finna sig manad att anskaffa presterligt biträde, ett yrkande, hvari säkerligen, enligt hans öfvertygelse, många velat med houom instämma — han numera ville för sin del låta bero vid det, som rörande denna fråga under förrättningen redan förekommit, och framistäldes icke heller af någon annan vare sig någon anmärkning eller något yrkande. Mot det inbördes förhållandet inom församlingarne fans intet att anmärka.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 10 Oktober 1887.
N:r 81.

Genom öppen, frivillig auktion,

som förrättas å Rosendals gård i Follingbo socken onsdagen den 19 innevarande Oktober försäljas till den högstbjudande 24 st. kor af Gotlands ras, alla betäckta med äkta-ayrsbire-tjur, omkring 150 kastar grenved och något floved stående å den del af Rosendals skog, som ligger emellan Skrabbs tomt och Veide tomt, omkring 2,000 lispund godt och välbergadt timotejbö. Auktionen börjar kl. 10 f.m. och lemnas af mig kända, vederhältiga köpare anstånd med betalviog till den 1:sta Maj 1888, hvaremot andra betala kontant eller ställa godkänd borgen.
Åby i Bro den 5 Oktober 1887.
JOHAN EKELÖF.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 10 Oktober 1887.
N:r 81.

Borgerärerna

uti C. H. Landergrens på Burge i Lummelunda konkurs äfvensom inteckningshafvarne kallas att sammanträda på Burge fredagen den 21 innevarande Oktober kl. 12 på da: gen för att dels antaga eller förkasta vid då blifvande auktion &å massans fastigheter 1/4 mtl Lunds och 1/4 mtl Pajse i Martebo socken, skeende anbud, dels ock för att höras och besluta i åtskilliga ärenden som boets förvaltning röra, äfvensom för att hestämma arvode för fastigheternas förvaltning.
Bro den 8 Oktober 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne uti handlanden Julius Lindals konkurs kallas till sammanträde i Gotlands enskilda Banks lokal härstädes lördagen den 22 i denna månad kl. 4 e.m. för att besluta i möjligen förekommande frågor samt gran: ska upprättadt förslag till utdelning i konkursen.
Visby den 5 Oktober 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 10 Oktober 1887.
N:r 81.

Dödsfall Carl Wilhelm Geselius

Carl Wilhelm Geselius född i Väte den 28 December 1853, afled stilla i Stockholm den 8 Oktober 1887. saknad af fader och syskon.

Honom hade lifvet att bjuda
ringa glädje,
desto mera smärta
från vaggan intill grafven.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 10 Oktober 1887.
N:r 81.

Dödsfall Aqvilina

Tillkännagifves att min kära hustru Aqvilina, född Hallengren, lugnt och stilla afled i dag kl. 3 f.m,, i en ålder af 41 år, 6 mån., 26 dagar, sörjd och saknad.
Hedvigsfors Bruk d. 1 Oktober 1887.
O. W. Hägg.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 10 Oktober 1887.
N:r 81.

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Visby: 4 Okt., slup Anna, Nilsson, Stockholm, dynamit; skonert Konfidentia, Schultz, Lybeck, tomt fartyg; 5 Okt., skonert Amor, Kinberg, Köpenhamn, mjöl; 6 Okt., skonert Lars, Hultman, Lybeck, styckegods. — Till Slite: 30 Sept., jakt Laurine Marie, Lundberg, Haanäs, sandbarlast; 2 Okt., galeas Vilhelm, Tompson, Nederkalix, barlast; skonert John, Karlsson, Söderköping, barlast; koff Konkordia, Hejdenberg, Ljugarn, trävaror.

Utgångna: Från Visby: 5 Okt., skonert Minna, Last, Stockholm, rapskakor; skonert Maria, Vidman, Stockholm, rapskakor; skonert Fix, Lindroos, Finland, barlast; jakt Ina, Karlsson, Norrköping, Kalk; 7 Okt., skonert Konfidentia, Schultz, Hernösand, barlast. — Från Slite: 29 Sept., skonert Axel, Hellström, Gefle, släckt och osläckt kalk; 30 Sept., jakt Alvine, Strömlund, Gefle, kals; 1 Okt., jakt Mathilda, Bergedahkl, Wismar, osläckt kalk och trävaror; 3 Okt., jakt Laurine Marie, Lundberg, Vesterås, korn.

Visby torgpris:
5 Oktober.
Fisk: färsk, Gädda 25 öre och Aborre 15 öre skålp., Torsk 1 kr. lisp. — Flundror större 1 kr. 50 öre tjoget. — Rökt Böckling 1 kr. valen. — Grädde: 1kr. kannan. — Grönsaker: Blomkål 12 till 20 och Hvitkål 12 till 16 öre hufvudet, Pumpa (Märgväzt) 10 till 25 öre st., Lök 8 till 12 öre skålp., Pressgurkor 6 till 10 öre st., smågurkor 50 till 60 öre kannan. — Höns: 40 till 50 öre st. — Hare: 75 öre till 1 kr. st. — Kött: Svin- 4:50 till 5 kr. lisp., Nöt- 2:50 till 3:50, Får- och Lam 2:75 till 4 kr. lisp., Kalf- 15 till 25 öre skålp., — Linsar 60 till 67 öre för 2 kannor. — Potatis: å till 4 kr. tunna. — Rapphöns: 67 till 75 öre st. Smör: 67 till 75 öre skålp. — Ägg 80 till 85 öre tjoget. — Ärter: gula kok- 60 öre för 2 kannor.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 7 Oktober 1887.
N:r 80.

Passagerarelista.

Från Stockholm med »Visby» 6 Okt.: major Kyllander, hrr Gardell, Mordman, Sörensen, Skougaard, Hansson; fru:na v. Scheven, Nyberg; . fröken Bachér. — Med »Klintehamn» 7 Okt.: hrr Jokobsson, Schröder.

Från Kalmar med »Tjelvar» 6 Oktober: lektor Sundberg, $:hrr Gleisner, Jakobson, Janson, Mayström, Ödman, Axstilius, Sköldberg.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 7 Oktober 1887.
N:r 80.

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
För olaga utskänkning affmaltdrycker dömdes arbetaren Adolf Johansson i Burgsvik att böta 15 kr.

Ett piskrapp på halsen fick på aftonen 10 Juli husbondesonen Lars Johansson Asarfvei Hemse socken af arrendatorn Johan Östergren i Hemse. Rappet kostade Östergren 15 kronor i böter, 14 kronor i rättegångskostnader oeh dessutom vittnesersättningar.

En knuff i nacken, som husbonden Oskar Vestberg vid Gustafs i Fröjel gifvit ogifta Lovisa Hejdeström vid Robsarfve i Fröjel kostade Vestberg 10 kronor i böter.

För oloflig rapphönsjagt fick hemmansägaren Göran Jakobsson, Gläfves i Burs, böta 25 kronor.

För djurplågeri, körande med ofärdig häst, dömdes Nils Nilsson, Sandarfve i Fardhem, att böta 5 kronor.

För snatteri, första resan, dömdes f. artilleristen Per August Nilsson att böta 25 kronor.

För otrohet i äktenskapet hade kakelugnsmakaren C. O. Berg i Alfva socken instämt sin hustru, född Wahlberg. Som hon erkände, dömdes hon till en månads fängelse samt sedan till skillnad i äktenskapet och hade hustru Berg till mannen förverkat hälften af sin giftorätt. Egande Visby konsistorium att, sedan utslaget vunnit laga kraft, på anmälan af endera makarne utfärda skiljobref.

Hvad vi sluppit äta. Torparen Karl Johansson, Roma kungsgård, har förbjudits torgföra kroppen af ett får, som lidit at blodfiltration. Likaså har för P. Lindvall, Tungelbos Levide, tagits i beslag bakdelen af ett nötkreatur.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 7 Oktober 1887.
N:r 80.

Från landsbygden.

Hemse, 3 Okt.
Stortorgdagen
här i dag, gynnad af det vackra vädret, var ganska talrikt besökt af både folk och kroatur, mera än något af de föregående åren. Affärerna gingo, som det tycktes, ganska bra, och omsättningen af kreaturen var äfven stor, hvilket man bäst kunde sluta af det stora antal kreatur, som gick med eftermiddagståget, ty icke mindre än åtta fullastade jernvägsvagnar med nötboskap afgingo härifrån. Prisen voro i allmänhet taget ganska låga. Af mjölkkor var efterfrågan störst, och prisen på dessa växlade mellan 40—70 kronor. För oxar betalades 70—110 kronor och för hästar (minsta omsättningen) 100—200 kronor allt efter beskaffenheten.
Öfverallt hvar man såg rådde lif och glädtighet icke minst på värdshusen, som voro fullproppade med folk och der också åtgången var ganska stor, ja så stor att förrådet tog slut långt innan qvällen, Mången hade också sett för djupt i glaset, hvarom sönderrifna tröjor och blodiga ansigten nogsamt vittnade.
Ett par positivhalare gästade också marknaden! Dessa gåfvo sin ankomst tillkänna genom att flitigt »dra vefven». Stor afgång på »lycka och framtidsblad» tycktes dessa hafva.

Strömmingsfisket,
som för ostkusten en liten tid varit ringa eller intet gifvande, har nu åter börjat »vanka» och färsk sådan fisk såldes här på torget i dag för 33 öre valen.
Hösten är kommen och vinterns snara annalkande: derpå tyda nu många tecken. Stora skaror vildgäss draga nu dagligen åt det varmare söder, och de flyttfåglar som ännu ej lemnat oss samlas nu eller laga sig i ordning till afresa.
En annan sorts flyttfåglar — om vi så få kalla det — som nu i stora mängder draga häröfver äro

»Sudergutlambi»,
som dock åkande byta om vistelseort. Årligen hålles, som bekant, 1 Okt. i södret så kallad samling, dervid säljare på ett visst ställe samla sina lam, som året rundt gå ute på de s. k.
allmänningarne, hvarvid äfven köpare i mängd infinna sig, I år betalades för en uug bagge 5—6 kronor. För ullen betalas 67—75 öre skålpundet.

Gotl. Missionsförbundets
sedvanliga höstmöte hölls i missionshuset härstädes i lördags och i söndags. Folksamlingen på lördagen var rätt liten, men på söndagen större, dock ej som det brukar, en följd af den bråda tiden, Mötet började med pre-.
dikan af predikanterna Elfgren och Ahlquist, hvarefter vidtog samtal öfver frågan: »Tillhöra löftena om helbregdagörelse\” genom tron nya förbundets folk, eller står man i vår tid i fara att fresta Gud på grund af sådana löften som endast tillhöra gamla förbundets folk?» Någon meningsskiljaktighet yppade sig ej, utan sökte man ur bibeln bevisa att dessa löften tillhöra både nya och gamla förbundets troende folk.
Sedan dryftades frågan: »Äro de troende fullkomligt rena från all synd?» Derefter afslöts dagens offentliga möte med predikan af J. Jakobson som till text valde psalmen 118.
Ombuden höllo konferens, som slöts först kl. 11. Många frågor förehades, hvaraf här må nämnas val af predikanter och beslut om uppförandet af ett missionshus i Visby i mån af medel och tillgånger. Om reglering af de s. k. distrikt, som pläga föreläggas predikanterna att besöka, beslöts äfven. Förbundets kanske mest begåfvade predikant, Elfström, förklarade sig ej vara valbar hädanefter, hvilket kanske åstadkom en viss förstämning och efter något ordande uppsattes i den afgångnes ställe missionseleven Hendrickson, som äfven vardt vald. Teckningslistor hade utgått för betäckande af en gammal skuld å huset i Hemse öch kunde meddelas det lyckliga resultatet att den så godt som vore betald.
På söndagen predikade Schedin från Lye och Wassberg från Visby. Schedins gitarr ackompanjerade sångerna, som härefter sjöngos. Derefter samtalades öfver frågan: »Hvad hafva vi att iakttaga på det vi må kunna uppbyggas till ett andligt hus och till ett heligt presterskap enligt 1 Petri 2: 5»?
På e. m. predikade Bolin från Garda och T. Jakobson från Burgs och dagens möte var afslutat.

Rone, 1 Okt.
Den bekante ordensbrodern och

nykterhetstalaren J. A. Kraft
höll härom qvällen föredrag i skolhuset. Föredraget var godt och åhördes med spänd uppmärksamhet af en stor folksamling. Loge sattet efteråt och några personer intogos i orden.

Nykterhetsmöte
hölls för kort tid sedan härstädes, anordnadt af Rone nykterhetsförening i skolhuset, Föredrag hölls af kyrkoherden Söderström, hvar efter vissa frågor lifligt berörande nykterhets rörelsen diskuterades. I öfverläggningen deltogo pastor Söderström, magister Granberg, skoll, Stengård, predikant J. Nilsson, landtbrukare Nilsson, Ja acksarfve, Lindquist, Halor, O. Andersson m.fl. alla uttryckande sympatier förnykterhetsrörelsen. Endast omde olika sätten att verka förekom meningsskiljaktighet. Mötet var godt och;många uttryckte sin önskan att dylikt snart åter måtte komma till stånd.

En bislagt.
Oktober är ju slagtmånad, fastän bina bruka tagas i September. En person skulle emellertid slagta sin stora mångåriga kupa och kunde i vanliga fall hafva gjort sig räkning på minst 10 kannor honung. Men tillsin öfverraskning finner han ickeett uns honung och icke heller ett enda bi, bara tomma kakor. De hade blifvit angripna af s. k. »nattflyn», hvilkas larver lära förtära både bi och honung.

En landtbrukare
här tror sig enligt egen uppgift erhålla omkring 210 häckar, säger häckar korn. 70 äro inkörda och 140 återstå. Flere hafva ännu kornet i stack på åkern, emedan de ej hunnit inberga detsamma.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 7 Oktober 1887.
N:r 80.

Från Sjön.

— De förut omtalade i närheten af Sandhammaren i söndags sammanstötta fartygen voro enligt senare underrättelser ångarne »Benamaine» och »Clydock», den förre inkom till Köpenhamn med förrummet fullt af vatten, den senare sjönk och ligger nu ungefär en half mil till sjös. Mast och skorsten äro synliga. Lanternorna äro uppe, hvadan sammanstötningen skett på natten. Vraket, farligt för sjöfarande, kommer att bortsprängas, om ej bergningsarbetet lyckas. Besättningen är räddad.
Uppgörelse om bergningen träffades i måndags middag, men räddningsångarne qvarligga i Ystad, till dess vädret blir fullt vackert, för att först då börja räddningsarbetet, som nog kräfver stora ansträngningar i följd af sandens löshet vid Sandhammaren.
— Från Åbo skrifves: Då ångfartyget »Wasa, stadd på färd norrifrån till Åbo, 27 Sept., befann sig utanför Enskärs fyr, observerade kaptenen ett mörkt föremål, drifvande långt ute i öppna sjön. Kurs sattes mot föremålet och vid framkomsten fann man en vedskuta med afbrutna master, stående i marvatten, så djupt att endast rufftaket befann sig ofvan vatten, samt på rufftaket tre psrsoner, en äldre man och två ynglingar, i fullkomligt utblottadt tillstånd. De nödstälde, tom befunnos vara skepparen G. A. Lindroos från Töfsala samt matroserna Johan Lindholm och David Karlsson, upptogs på ångbåten, der de fingo sina af vågsqvalpet genomvåta kläder utbytta mot torra samt för öfrigt blefvo på ailt sätt omhuldade. Af de skeppsbrutne erfors att skepparen Lindroos varit stadd på färd med vedlast från Raumo till Åbo, men under stormen i lördags blifvit drifven ut i sjön, der farkosten kantrat, men åter rest sig, sedan masterna blifvit afbräckta. En fjerde man af besättningen hade vid tillfället omkommit. De nu räddade männen hade lyckats komma upp på rufftaket, der de lidande af hunger och köld, fått tillbrivga omkring tre dygn.
— Svenska briggen »Magnus», som i torsdags anlände till Libau, har på vägen mellan Bandholm och Libau räddat besättningen på danska jakten »Familien», som under storm hade förlorat sina master och fått en svår läcka. De 5 männen lemnade »Familien» i fartygets båt och hade förlorat allt. Jakten var oassurerad.
— Ångaren Arla, hemmari Stockholm och kommande med tåg från Ryssland till Eldqvarnén, grundstötte 4 d:s vid 11-tiden på f. m. i Mälaren omkring 100 famnar från lossningsplatsen. Flere ångslupar försökte, ehuru förgäfves, att draga fartyget af grundet, hvarför man först måste lossa en del af lasten i pråmar.
— Engelska ångfartyget Italia, stadt på resa från Stockholm till Newcastle med trälast, har 28 sistlidne September anländt till Helsingör med skador å rorattiraljen, brädgångarne, iörlust af en del af däckslasten samt med skador & skrofvet. Fartyget har i Östersjön haft mycket svårt väder.
— Barkskeppet Genitore, hemma i Rostock och stadt på resa från Brahestad till Hvll med trälast, har enligt underrättelse af 28 sistlidne September, fullt af vatten dit inkommit och skall undergå besigtning.
— Från Qvibec skrifves den 15 September, att den dit komna Helsingborgsbarken Ebba, kapten Olsson, 28 Augusti under en orkan förlorat en mängd segel äfvensom haft eld i den af stenkol och salt bestående lasten, hvilken af det till släckning använda vattnet således blifvit skadad. Fartyget som 6 Juli afseglade från Liverpool, destineradt till Saspe, är besigtigadt i Qvibec och måste der lossa för att reparera.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 7 Oktober 1887.
N:r 80.