Det Visby som kommer.

Det nya artillerietablissementet.
Det är en vacker höstdag i början af September 1888. Vid det nya artilleri etablissementet dernere vid bafsstranden har det varit lifligt några dagar. Ställ ningarna hafva nyss tagits ned från fasaden, allt ser nytt ut, allt är ännu icke riktigt färdigt. Men man måste hafva i ordning något så när till besigtningen och afsyningen af arbetet, hvilket nu pågått i öfver ett års tid. Nu finnes ingenting mera qvar som påminner om den forna mekaniska verkstaden, vare sig när den ännu sände stenkolsröken från tungt arbetande maskiner ut öfver hafvet eller när den i senare period låg i lägervall, öde och tom.
Besigtningen är just verkstäld. Högre och lägre militärer i uniform och ordensprydda, byggmästare och ingeniörer hafva vandrat genom logement och korridorer, förrådshus och stallar, granskat och frågat, fått upplysningar och förklarat sin tillfredsställelse och nu följes man åt under ömsesidiga artighetsbetygelser för att med ett godt glas vin vid gemensam middag skölja ned hela besigtningshistorien.
Vi hafva stått och väntat för att det också skulle bli vår tur att taga de nya kasernerna i betraktande. Så snart posten, som nyss stått med skyldra gevär, framför skyllerkuren, medan de höga herrarne passerade förbi, återtagit sin reglemonterade promenad våga vi närma oss.
Först en blick uppåt bygnaden. Fasaden är sig tämligen lik sedan fordom, men rappad och nyputsad, och högst upp på taket svajar fritt den tretungade blågula flaggan. Så stiga vi djerft uppför de få trappstegen sill bufvudingången, hvilken ligger just der förut den gamla inkörsporten var belägen.
Vi befinna oss i en långsträckt förstuga med dörrar på båda sidor. Vi stiga in genom dem på vestra sidan och befinna oss i ett stort, luftigt, ljust och rymligt lektionsrum. Det är änuu ej i riktigt fullbordadt skick; bord och bänkar saknas ännu. Innanför detta rum ligger ett annat af samma storlek och afsedt för samma ändamål. Vidare ha vi i denna del af etablissementet manskapets matsal och det så kallade dagrummet. På andra sidan af förstugan ligga schefsexpeditionens och förvaltningsdirektionens vackra lokaler och jämte dessa, åt gårdssidan, dagbefälets rum och batteriexpeditionen.
Så stiga vi uppför trapporna, som äro inrymda i ett särskildt trapphus åt gården, och komma först upp i mellanvåningen.
Långs huset sträcker sig här en korridor åt gårdssidan, och från denna komma vi in i logementssalarne, till antalet sex, 27 fot långa och 22 fot breda. Detär höga luftiga rum, hvart och ett rymmande utefter väggarne 13 sängställ af jern. Skåp och hängare finnas vid väggarne för manskapets persedlar och tillhörigheter. Hvarje logement uppvärmes vintertiden af två refflade jernugnar från Bolinders mekaniska verkstad. Dylika jernugnar finnas också i korridorerna och öfriga etablissementets lokaler. Midt emellan logementen, delande dem i två afdelningar ligger ett större tvättrum. I en särskild utbyggnad åt gården ligger i denna våning batteriadjutantens bostad, bestående af 2 rum och kök med tambur.
Äanu en trappa upp gå vi och befinna oss uu i öfversta våningen. Här ha vi längst åt vestra flygeln rustkammarvinden, 67 fot i längd och 57 foti bredd. Långs huset, åt andra flygeln, ligga läkarens rum, skräddar- och skomakarverkstad, badrum, sjukrum och underofficerarnes sal. Sjukrummen uppvärmas af kakelugnar och äro försedda med ändamålsenliga luftväxlingsapparater. Icke heller i denna våning har änou allt hunnit blifva fullt i ordning.
Lukten af målarfärg har ej trots de öppnade fönstren änou hunnit dunsta bort.
Sängarne äro ej heller inflyttade. Men allt tyder på en omsorgsfull, tidsenlig och ändamålsenlig inredning.
Vi ha nu vandrat igenom etablissementets hufvudbygnad, stiga ned för de breda trapporna och ut på hvad man skulle kalla borggården. I vester ligger här en bygnad, som innesluter gymnastiksalen, stor och rymlig med en längd af hela 80 fot och en bredd af 35 fot, Man är jnst i färd med att slå upp de blankfernissade ribbstolarne utefter väggarne, att fästa svåra jernkrokar i taket för linor och stänger och bommer. Här är ett hamrande och bultande, som nästan förtar ljudet af de svallando vågorna utanför.
Midt emot gymnastiksalen, på andra sidan af borggården, ligger en pybygnad af tegel, 40 fot i längd, 37 fot i bredd och af en vånings höjd. Det är arrestbygnaden med sina 3 celler, sin för varningsarrest och sitt corps de garde, hvilkas alla ingånger vetta åt en korridor som löper genom huset. Bredvid arrestbygnaden ligga beqvämlighetsinrättningar och ett rymligt stall. Snedt emot, åt hafssidan till, ligger ännu en stallbygnad.
På borggården pågår som bäst planeringsarbetet. Invid staketet åt stranden är redan ett batteri kanoner uppstäldt. Salutbatteriet, som också skall ha sin plats här, är ännu ej i ordning. Längre bort är man sysselsatt att täckdika kanalen, som löper genom tomten. Här är meningen att exercisplatsen och ridbanan skola ligga. Arbetena med vattenledningen pågå ifrigt. Vattnet ledes in i hela etablissementet och trycket är så stort att det drifves upp ända till öfversta våningen af hufvudbygnaden.
Vi ha pu sett oss omkring ganska omständligt i det nya och prydliga artillerietablissementet. Det tar sig verkligen ståtligt ut der nere vid hafsstranden. Läget är ju det bästa man kan tänka sig, fritt och afskildt som det är.
Ännu ett par veckor, och så flyttar manskapet ur sin gamla ruskiga kasern io i den nya ståtliga. Då komma salarna att genljuda af sporrklingande och sabelskrammel, exercisplanen der bakom af »höger om» och »venster om», »volta» och »galopp». Då kommer skildtvakten utanför att hvar annan timme skrika sitt genomträngande »i gevä-ä-ä-r-r-r!», aflös ningen kommer, man saluterar, och allt är lugnt igen, tills samma manöver upprepas på nytt.
Men ännu ett år dröjer det, innan etablissementet är fullkomligt i ordning. Man antager att sista handen skall kunna läggas vid arbetet till 1 September 1889.
Då skall allt vara planeradt och fint, då har artillerikåren redan hunnit bli varm i kläderna inom de nya murarne, och den gamla kasernen och den gamla mekaniska verkstaden äro då minnen blott för Visby invånare.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 18 November 1887.
N:r 92.

Från sjön.

Skonert Felix, kapten Gardell, har anländt till Nakskov 16 dennes. Allt väl ombord.
— Om ångaren Famas strandning meddelas nu: Fama strandade söndagen 30 Oktober kl. 4,10 e.m. under full fart å Ölands norra udde, omkring en half mil öster um fyren och tre fjerdedels mil från bebodt ställe. Styrmannen förde befälet, som kaptenen kort förut lemnat.
Orsaken till strandningen var stark ström och tjocka. Ombord å ångaren trodde man sig vara omkring 15 min. öster om Öland. Bottnen, på hvilken ångaren står, består af större kullerstenar, hvarför fartyget är svårt ramponeradt. Bergningsångarne Poseidon och Zl hafva oförtrutet arbetat på fartygets bergning. Arbetet har emellertid ofta måst afbrytas till följd af storm och dermed följande hög sjö. Sålunda måste åvgaren i natt lemna Fama till följd af nordlig storm med mycken hög sjö, som oafbrutet bröt öfver fartygen. Fama var då tätad och till en del läns.
Lasten är till större delen lossad, och en mindre del fördes af bergningsångare till Oskarshamn. Inträffar gynsamt väder, har man det bästa hopp om att på ett eller två dygn berga fartyget. Den vackra och dyrbara ångaren är icke försäkrad. Deremot hafva flere aktieägare sina aktieandelar försäkrade.
— Tyska ångfartyget Stockholm, fördt af kapten P. Blohm, har på resa från Hamburg med styckegods till Stockholm grundssött natten till 15 dennes i Lindalssundet straxt bort om Vaxholm. Ångaren qvarstår ännu och håller på att lossa lasten i pråmar. Skadan är ännu okänd.
— Ångaren Österhammar, kapten J. G. Lundin, strandade 15 dennes kl. 5 e.m. i närheten af Fogdö. Besättningen och passagerarne räddades i land, hvarvid dock olycksfall lära inträffat.
Vid ångarens strandning fick en af passagerarne, en bonde från Singö, sitt enda ben krossadt af en kullfallande lokomobil. En på däcket bunden ko blef strypt, men en häst simmade iland. Dykeribolagets årgare Framåt började bergningen i onsdags.
— Skoverten Alster, kapten Petterson från Stockholm, med eldfast sten och lera från Helsingborg har införts läck till Rönne. Skonerten måste lossa och reparera.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 18 November 1887.
N:r 92.

Lyckad jagt.

Lördagen 12 dennes fäldes ej mindrs än 27 harar af ett fåtal skyttar å den s. k. Skenholmen.
Å samma holme ha förut i år fälts lika många harar, och ännu finnes ett stort antal qvar, ett bevis på att haren, då han under fridlysningstiden får vara ostörd för hundar eller annan fölföljelse, fort förökar sig.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 18 November 1887.
N:r 92.

Visby Idrottsförening

beslöt i går qväll å sammanträde på stadshotellet att i enlighet med af föreningens styrelse framlagd plan anlägga en skridskobana å platsen framför tändsticksfabriken, mellan denna och inre hamnen, hvarest en yta af 460 fot i omkrets lärer skola kunna få för ändamålet disponeras. De till företaget erforderliga medlen, några hundra kronor, skulle anskaffas genom lån. Åt styt relsen uppdrogs såväl att anskaffa lånesom att låta utföra anoläggningsarbetena.
Till föreningens sekreterare utsågs bokhållaren J. Hellgren. Några nya ledamöter invaldes.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 18 November 1887.
N:r 92.

Gotlands jernvägstrafikinkomster

under sistlidne Oktober månad, jämförda med intägterna under samma månad de föregående åren, visa:

Inkomsterna från detta års början utgöra 62,072:95 kr. eller 458 kr. 84 öre mera än under samma tid år 1886.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 18 November 1887.
N:r 92.

En utvandrare

inskeppades idag med ångaren Sofia härifrån för att i andra orter och kring andra nejder låta höra sina allvarliga toner. Det var nämligen den större af de båda ringklockor som voro upphängda i St Karins torn men genom dettas rifning för några år sedan måste nedtagas. Den bar årtalet 1469 och afgick nu till Fågelfors församling i Kalmar län, dit den sålts.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 18 November 1887.
N:r 92.

Genom anläggning af en bro

å allmänna vägen i gränsen emellan Vallstena och Gothem socknar blir nämde väg ofarbar från och med 24 till och med 26 uti innevarande månad, och kan under denna tid i stället för sagde väg begagnas vägen från Gothem genom Boge och Bäl socknar till Vallstena.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 18 November 1887.
N:r 92.

Likporten

å kyrkogården i Barlingbo hafva församlingsborna begärt tillstånd att nedrifva och bortskaffa. Domkapitlet har dertill lemnat sitt bifall.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 18 November 1887.
N:r 92.

Understöd

ur från fonden för fattiga prestdöttrar har domkapitlet beslutit till hälften af räntans belopp tilldela Lovisa och Blända Bolin.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 18 November 1887.
N:r 92.