1887 12 December – Sida 4

17 september 202317 september 2023

Vår gamla domkyrka

har nog icke, åtminstone invändigt, det utseende, som man äfven untan stora anspråk kan fordra af en sådan helgedom. Den mindre praktiskt anlagda värmeledningen med sina långa ringlande rökrör bar nedsvärtat de höga hvalfven och pelarne samt gifvit templet ett mörkt och dystert utseende. En bland biskop Schéeles första embetsåtgärder har derför varit, att söka åt stiftets domkyrka bereda en välbehöflig uppsnyggning och reparation. Dervid möta emellertid ekonomiska svårigheter, då den för sådant ändamål afsedda domkyrkofonden uppgår till endast omkr. 18,000 kronor och församlingarnes redan förut stora skattebörda icke skäligen medgifver någon ökning i väsentlig mån.
Den komité, bestående af hrr biskop v. Schéele, Bergman, G. Kolmodin och Waldenström, som för denna frågas behandling tillsatts, bar derför ock stannat vid förslaget om reparation af kyrkans inre, lemnande alldeles åsido hvarje tanke på någon ändring af kyrkans yttre.
De hafva dervid haft före två förslag, det ena slutande på en summa af 58,000 kr. hvilka skulle åstadkommas genom 14,000 kr. från domkyrkofonden, 12 tusen genom bidrag af församlingarne (att uttaxeraspå 12 år), 2,000 kr. genom frivilliga gåfvor samt 30 tusen kr. anslag af statsverket. Det är under bestämdt vilkor att detta statsunderstöd erhålles, som komiterade anse detta af arkitekten Pettersson uppgjorda förslag antagligt. Det skulle komma att omfatta rengörning invändigt, affärgning och dekorering af kyrkans inre; korfönstrens förseende med målade brända glas; nya öppna bänkar; ny ångvärmeledning (9,700 kr.); ny orgel, som skulle placeras på norra långväggen, hvaremot den nuvarande orgelläktaren skulle apteras för Bhörare; samt nedrifning af muren mellan kyrkan och kapellet och detta sistnämdas ietåndsättande att användas till andaktstunder.
Dessutom föreligger, om statsbidraget nekas, ett mindre dyrbart förslag, slutande på 21 tusen kronor och omfattande endast vissa delar af det större förslaget. . Denna summa har man tänkt sig kuana erhålla på sådant sätt, att domkyrkofonden lemnar 14 och församlingarne 7 tusen kronor (att uttaxeras på 7 år). I detta senare förslag ingår icke ny orgel eller nya bänkar.
Frågan har på sin väg till församlingarne nu att passera domkapitlet.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 27 December 1887
N:r 103

17 september 202322 augusti 2024

Dödsfall Katharina Dorothea Wiman

Att vår älskade moder Katharina Dorothea Wiman fridfollt afled den 23 Dec. 1887 kl. 10 e.m. i en ålder af 88 år, 4 mån. och 12 dagar.
Den aflidnas barn.
Sv. Ps.-b, 483.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 27 December 1887
N:r 103

17 september 202317 september 2023

FÖDD

En son.
Olga och Gustat af Wetterstedt.
Hemse den 24 December 1887.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 27 December 1887
N:r 103

17 september 202317 september 2023

Borgenärerne

i Carl Hanssons, Båtels i När, konkurs kallas härigenom att sammanträda å handlanden Emil Krokstedts i När kontor fredagen den 30 innevararande månad kl. 9 f.m. för att emottaga redovisnirg öfver boets förvaltnicrg och granska upprättadt utdelningstörslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Nils Anderssons, Bota i Garda, konkurs kallas härigenom att sammanträda vid Frendarfve i Garda onsdagen den 28 innevarande December kl, 12 på dagen för att emottaga redovisning ötver boets förvaltning och granska upprättadt utdelningsförslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Nils Bergmans, Frendarfve, i Garda, konkurs kallas att sammanträda vid Frendarfve onsdagen den 28 innevarande månad kl, 10 f.m. för att emotfaga redovisning öfver boets förvaltning och granska utdelningsförslaget.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Per Perssons, Bosarfve i Lye, konkurs, kallas att sammanträda vid Eriks i Lye torsdagen den 29 innevarande December kl. XI fm, för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelningstörslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Johan Olssons, Smiss i Lye, konkurs kallas att sammarträda vid Smiss i Lye onsdagen den 28 innevarande December kl. 2 e.m. för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelningstörslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i husbondeenkan Lovisa Ablberga, Heffride i Lye, konkurs, kallas härigenom att sammanträda vid Smiss i Lye oasdagen den 28 inneva rande December kl. 3 e.m. för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelniogsförslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Jacob Hanssons, Eriks i Lye, konkurs, kallas att sammanträda vid Eriks torsdagen den 29 dennes kl. 9 f.m, för att emottaga redovissing öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelnivgsförslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Olof Jacobssons, Rotarfve i Lye, konkurs, kallas att sammanträda vid Eriks i Lye torsdagen den 29 dennes kl. 1 på dagen för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelnings förslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Jacob Jacobssons, Medebys i Lye, konkurs kallas att sammanträda vid Eriks i Lye torsdagen den 29 dennes kl 2 e.m. för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelningsförslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Anton Hermanssons, Bogs i Stånga, konkurs kallas att sammantiäda å Burge gästgitvaregård i Lefvide lördagen den 31 dennes kl. X f.m. för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelningsförslag.
Alfva den 16 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i kaptenen J. N. Sommars konkurs kallas att sammanträda å Burge gästgilvaregård i Lefvide lördagen den 31 dennes kl. XI f.m. för att emottaga redovisniog öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdeloingsförslag.
Alfva den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerne i Petter Hemmins, Rigges i När, konkurs kallas att sammanmanträda å handlanden Emil Kroksteds, i När, kontor fredagen den 30 dennes kl. X f.m,. för att emottaga redovisning och granska upprättadt utdelningsförslag.
Stånga den 16 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Kreditorerna i förre bonden Olof Nilssons vid Petsarfve i Eke, konkors varda härigenom kallade till sammanträde å Ronehamns värdshus onsdagen den 28 dennes kl. 3 eftermiddagen för att emottaga redovisning för konkursboets förvaltning, granska upp rättadt utdelninogsförslag samt bestämma arvode.
Rone & Eke den 7 December 1887.
KONKURSFÖRVALTNINGEN.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 27 December 1887
N:r 103

17 september 202317 september 2023

Rosenkrandserne och Reformationstiden.

Ett blad ur Gotlands häfder
af Alf. S.
Härmed är min lilla skildring af Rosenkrandsarne på Gotland slutad. I 2 af Gotlands landskyrkor fianas minnesmärken, som erinra forskaren uti och älskaren af landets häfder om den siste af dasse Rosenkrandser, den frome Herr Holger. Om det kan väcka något intresse att höra omtalas längesedan försvunna tider och froma menniskor, hvilkas ben sedan mer än 2 sekler hvilat efter jordelifvets arbeten och sträfvanden; så vill jag omnämna dessa minnesmärken, De båda kyrkorna äro Hablingbo och Klinte. Bådas altartaflor, utarbetade i den då brukliga barock-stilen, föreställande i halfupphöjdt arbete nattvarden, bära åratalet 1643, då Holger Rosenkrands styrde Gotland; å båda kyrkornas altaren stå Rosenkrandsiska och Tottska vapensköldarna samt namnen på den prest, som då var församlingens kyrkoherde, och hans maka. Att ej blott prestens utan äfven hans hustrus namn, ej blott landsherrens utan ock hans frus vapensköldar blifvit anbragta & dessa altaren, visar att man vetat bevara i församlingarnes hågkomst minnet af de personer, hvilka låtit uppföra nya altaren i kyrkoria eller genom rika gåfvor bidragit till altarenas anskaffande, ty hade ej meningen varit sådan, utan blott att underrätta om hvilka män, som den tiden voro landets höfding och församlingens prest, så hade väl ej slottsfruns vapen och prestfrunas namn behöft anbringas.
I Klinte kyrka stå öfverst på altaret namnen Peder Olofsson, Magdalena Nilsd. och kring dessa namn 8 små vapensköldar, men alla sköldarne utvisa Tott ska och Raoseskrandsiska ätternas vapen och vid hvarje sköld stå ett par små initialbokstäfver, häntydande på samma slägters, men olika personers pamp, ty senare bokstafven vid hvarje sköld är R. eller T.
Man skulle nästan kunna tro, att de fullt utförda namn, som stå så sköldomgifna, måtte vara högadeliga; men det äro de ingalunda. Om prestmannens för fäder veta vi blott att fadren hetat Olof.
Sannolikt har denne Olof varit bonde vid Ryftes (det flones 4 gårdar med detta namn i Fole), ty Herr Pader Olofsson, kyrkoherde i Klinte och Konsistoriiassessor, skref sig Ryftenius, hvilket tyckes antyda på härkomst från Ryftes. Hans maka, fru Magdalena Nilsdotter, var prestdotter från Hejde, fadren Nils Lauritsen som var kyrkoherde i Hejde, blef, näst efter krönikeförfattaren Strelow, kontraktsprost öfver Medeltredingen 1647 och Konsistoriiassessor, fru Magdalenas farfader var konsistoriipree:es, eller stiftets styresman 1601—1613. Han hette Lauritz Nielson, var född i Helsingborg, blef först kyrkoherde i Barlingbo, sedan kontraktsprost i Norra Tredingen och konsistoriiassessor, slutligen »General Probst over Gulland» och Kyrkoherde i Wisby — allasammans godt och hederligt folk.
Herr Peder Olofsson Ryftenius dog 1658, hans maka lefde enka ända till 1694 på gården Lilla Snögrinde i Klinte, som dessa makar inköpte 1650. De ligga begrafna på södra sidan om altaret, der en tid var slägtens familjegraf. +Deras efterkommande togo för 180 år sedan eller början af 1700 talet namn efter samma gård och bära det ännu.
På altaret i Hablingbo synas 2 adliga vapensköldar. De äro något större än de, som fianas på altaret i Klinte och sitta lägre ner, så att man kan bättre granska dem. Den ena är Tottska vapnet, fyrdelad sköld, 1:sta och 3:de fälten guld, 2:dra och 4:de rödt. Det andra vapnet är Rosenkrandsaraes, äfven qvadrerad eller fyrdelad sköld, men tvärs öfver skölden, genom de röda 1:sta och 4:de fälten; går en rutig snedbjelke med röda och hvita rutor, danska färgerna, hvaremot 2:dra och 3:dje fälten visa hvartdera ett krönt lejon, något som tyder på kuogligt ursprung. En snedbjelke öfver hela skölden, kallas i heraldiken Une barrieére sinistre och betecknar härkomst från hög slägt, men genom en bastard, en oäkting; om snedbjelken i Rosenkrandsiska vapnet antyder sådant vet jag icke, men väl att snedbjelken i Wasaborgska grefveskölden, tvärt öfver Wasa vapnet, hade dylik betydelse, Äfven här stå prestfolkets namn på altartaflin jemte årtalet 1643. Dassa namn äro: Lauritz Christoferssön Ronneby, Carin Andersdotter; äfven här hafva de fått sin lägerstad nära altaret hvilket alltid utmärkte att de, som fått ett så hedrande hviloställe efter döden, hedrat sig i lifstiden genom gifmildhet mot kyrkan. Deras grafsten ligger ej, såsom det omnämnda prestfolkets i Klinte, jemte altaret utan framför detsamma, midt i koret. Det är en af de bäst och finast utarbetade grafstenar, som fions på Gotland. Den visar ihalfupphöjdtarbete bilderna af det fromma prestfolket i deras vackra drägter med knäpta händer, liksom ännu deltagande i gudstjensten, som Herr Lauritz i 30 års tid här förrättat från 1627 till 1658. Kring bilderna läsas följande verser:
»Jeg saa i dag, der Solen opgikk —
En Roos saa deielig oprinde —
Jeg kom igen, naar Solen nedgikk —
Den Rosen vilde forsvinde —
Vort lif og levnet är sltsaa —
Det kan Döden forandre —
I dag vi deilig og röde gaa —
I morgen vi må bortvandre —
Om Gud det nu saa have vil —
Vi kan-det ikke forvende —
Han raader allene for det Spil —
Saa ende vi dette elzoude» —
På stenens nedia kantstår, jemte prestfars initialer H L C (Herr Lauritz Christofferssön,) orden: »Rörer du mig — det angrer dig.»
Båda dessa kyrkoherdar, Ryftenius och Ronneby, dogo 1658, sedan de varit först danske, sedan svenske prester, ehuru de ej kunde predika på svenska. Deras församlingsboar hade ej eller riktigt förstått dem, om de hört predikan föredragas på svenska, som då på Gotland ansågs för ett främmande språk.