Till godemän

i byggmästare P. Petterssons konkurs utsågos landtbrukare J. N. Wiman i Barlingbo och husägare K. J. J. Pettersson och till god man för hustrun förre handl. Myrström. Till rätters ombudsman utsågs magistratssskreterare Herlitz.

Gotlands Allehanda
Måndagen 21 Mars 1887
N:r 23.

Gotlands jernvägs trafikinkomster

för sistl. Februari månad, jämförda med intägterna under samma månad allt sedan jernvägen öppnades, visa:

Iokomsterna för innevarande års två första månaderna utgöra 6,507 kronor 38 öre, hvilken summa öfverstiger intägterna under Januari och Februari sistl. år med 777 kronor 71 öre.

Gotlands Allehanda
Måndagen 21 Mars 1887
N:r 23.

Telefonnätet

på Gotland kommer nu att tillökas med en ledning från Visby till Fårösund. Sträckningen för densamma, ännu icke fullt bestämd, torde komma att lämpas efter möjligen visadt intresse från de socknar, som ledningen under vägen skall, passera. Äfven med Sanda kommer telefonförbindelse att anordnas.

Gotlands Allehanda
Måndagen 21 Mars 1887
N:r 23.

Visby hafsbad och vattenkuranstalt

är tillgänglig från den 1 Juni till inemot 15 September, med lokaler för varma och kalla hafsbad samt mångsidigt ordnad vattenkur jämte solbadsgallerier för 1:a och 2:a! klassensbadgästeroch 8 omhägnade bassänger, hvaraf 6 med terrasser för solluft-bad och thermoelektriska benfotbad. Örfriga badformer äro: inpackning, ång- och varmluftbad, helbad, halfbad, bassängbad, duscb, fot- och sittbad m. fl. Elektricitet, gymnastik och massage samt modifierad Schrothsk diet- och vattenkur användes vid behot deraf. De till förbättrad sjukvård under senare tid gjorda, vigtiga förändringar i vattenbehandlingen samt konstruktionen af dithörande badlokaler hafva under resor i utlandet blifvit beaktade och tillämpade vid Visby Vattenkuranstalts sjukvård och bygnad, den förra rättad efter nyare, mindre våldsam, individualiserande vattenkur-metod; den senare uppförd enligt nyare salongsystem (större badsalonger, förenade med packrum) till ökad trygghet, trefnad och beqvämlighet för så väl badgäst som läkare och betjening. Sol- och solluft-bad, vår tids största uppfinning för naturenlig helso- och sjukvård, hatva här i Norden blifvit först införda vid Visby badanstalt och der erbållit allt större utrymme, i följd af deras visade stora förmåga att med rätt användring varaktigt upphjelpa sjunkna krefrer, stärka försvagade nerver, lifva en förslappad hud samt reglera blodomloppet, att alltså höja lifsprocessen och stoffväxlingen, som är hutvudvilkoret för sann helbregdagörelse. Att dessa bad äfven kännas särdeles behagliga, beror på deras öfverensstämmelse med ren inastinkt. Behandlingen ordnas noga efter olika sjukdom, olika lifsvärme, nervkraft och reaktionsförmåga, starkare och svagare, med s. k. »hel och mindre kur». Nämda förhållanden jämte platsens-rikedom på källor och läge alldeles utmed hafvet, många sköna promenader och parker, blida, helsosamma ö-klimat samt rena, stärkande hafsluft, gifva å det landtligt präglade Visby ett framstående rum och högt värGe såsom kur- och badort. Allmän kroppssvaghet och olikartade kroniska sjukdomar, bleksot, skrofler, nervlidande, bröst-sjukdomar (äfven börjande lungsot), bjertlidande, magkatarr, bypokondri, gikt och rheumatism, blodkongestioner m. fl. behandlas vanligen med god, varaktig framgång.
Medicinska föredrag hållas 2 gånger i veckan.
Beställning af bostad kan adresseras till kamrer A. Odin, Visby, men äfven ske vid ankomsten. God och tjenlig spisning serveras till billigt pris. Veckoafgift för badning: 1:a klass hel kur 9 kr., mindre kur 5 å 4 kr.; 2:a klass hel kur 6 kr., mindre kur 3 kr. Barn under 12 år betala hältten. För elektricitet och gymnastik är särskild afgift. Läkarevården bestrides af undertecknad, hvilkens adress till 6 Maj är Mösseberg, Ranten, sedan till 18 Maj Stockholm, nr 28 Klara Norra Kyrkogata, hvarefter Visby.
A. F. Melander, Med. D:r.

Gotlands Allehanda
Måndagen 21 Mars 1887
N:r 23.

I anseende till fastighetens försäljning,

låter ägaren af inventarierna vid Lunds i Vesterhejde, medels oflentlig, frivillig auktion på stället lördagen den 26 innevarande Mars kl. 10 f.m. till den högstbjudande försälja: kreatur, bestående af 1 par hästar, 2 par oxar, 13 st. goda mjölkkor, 1 qviga; köroch åkerbruksredskap, en trilla, en mjölkvagn, 3 st. arbetsvagnar, kälkar, en ressläde, klös-, slät- och krokpinnhartvar, vänd- och spetsplogar, vrång- och foderhäckar, gödselsättare, jerngrepar, högatfflar, spadar, yxor, liar, sädesskopor, oxok med tömmar, dragkettingar, bättre par- och enbetsselar, etttröskverk i godt stånd, vindmaskiner, en hästräfsa, en hackelsemaskin, en sladd, en kornvält m. m.
Säkre och vederhäftige köpare lem0as 5 månaders betalnivgsanstånd; andre betale kontant eller vid antordran.
Myrveller i Tingstäde den 4 Mars 1887.
P. HÖGBERG.

Gotlands Allehanda
Måndagen 21 Mars 1887
N:r 23.

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
Ersättning för sextio furuträd, som husbonden Per Persson, Sixarfve i Näs, afverkat å mark, som vid laga skifte tilldelats handlande J. T. Jakobsson i Burgsvik, ådömdes Persson att utgitva till Jakobsson med 1 kr. 25 öre för träd. Af Jakobsson frametäldt ansvarsyrkande återtogs.

För visad uppenbar grymhet mot djur dömdes husbonden Matts Mårtensson, Nora i Vamlingbo, till trettiofem ironors böter. Han hade nämligen tilldelat en husbonden Petter Olofsson, Nora i Vamlingbo, tillhörig gumse två kraftiga sparkar samt påsatt gumsen s. k.
skinkband, som vållat djuret svårighet att gå och jämväl afskatvat huden å benet, så att köttet varit synligt. Mårtensson ålades derjämte ersätta gumsens ägare med tio kronor för den minskning i värde gumsen lidit genom det grymma behandlingssättet samt förpliktades utgifva till Olofsson femtio kronor i rättegångskostnader.

Ansvarsyrkandet mot Zakris Hansson, Nora i Vamlingbo, framstäldt af Matts Mårtensson derstädes för olofligt tillgrepp af hassel samt för ärekränkning ogillades. Mårtensson ålades godtgöra Hansson med tio kronor och ersätta honom för lösen af protokoll och utslag.
— Johan Johansson, Buters i Eskelhem, hade yrkat ansvar och ersättning af hemmansägare Olof Dahlström, Lingsarfve i Eskelhem, emedan D:s fyra hästar betat på J:s mark. Ansvarsyrkandet återtogs, Dahlström dömdes att ersätta J. för betningen med fem kronor och för rättegångskostnader med nitton kr.

Skilnad i äktenskap yrkade hemmansägare Petter Jakobsson, Jakobs i Kista, och hans hustru Anna Danielsdotter. Enär yrkandet ej genom stämning i laga ordning anhängis gjorts, kunde det ej upptagas till pröfning af häradsrätten.

Det långvariga skiftesmålet mot kommissionslandtmätare Sylvan upptog vid detta sammanträde ej mindre än sju timmar. Kärandeparten, tio Fröjelsbor, företräddes af fil. studerande Tofftén, som uppläste en längre skritt med icke mindre än 38 punkter. Svaranden bemötte skriftligen hvad som lagts honom till last. I målet, som öfverlemnades af båda parterna, kommer utslag att afkunnas vid nästkommande Majsammanträde.

För olofligt tillgrepp var arbetaren Johan Nyman, Rommunds i När, af länsman Svallingson tilltalad, Nyman skulle af arbetaren Pettersson från prestgården hafva tillgripit en tröja, som Petterson under arbetet lagt af sig.
Tvänne vittnen hördes, deraf det ena hört Nyman säga, att han tagit en tröja. För flere bevis förebringande uppsköts målet, då svaranden vid hämtningsäfventyr skulle vara tillstädes,

För falsk beskyllning var Olof Viman från När af ofvannämde Nyman tilltalad, derför att Viman skulle hafva sagt, att Nyman stulit tröjan. Målet uppsköts.

Ersättning yrkade Mårtensson, Nora i Vamlingbo, af Petter Olsson derstädes, emedan Olsson 23 Maj 1885 hade under »tyning» uppgjort s. k. »bandeld», då eld uppkommit i Aukstens myr, då der för käranden afsvedjats starr på omkring 10 tunnland.

Krafmålet mellan Oskar Pettersson, Bjerby i Etelhem, såsom ombud för sockenmagasinsstyrelsen och V. Andersson, Vestringe, törekom nu. Andersson skulle för en tid sedan hafva erkänt sig såsom borgesman för Karl Fredriksson derstädes, som af föreståndaren endast upptecknats i protokollerna. Svaranden bestred käromålet, emedan han ej kunde påminnva sig, att han inför styrelsen lofvat någon borgen; men att han endast kunde påminna sig lofvat Fredriksson borgen för 3 kbfot säd; yrkade fördenskull ansvar å den, som skrifvit hans namn såsom borgen. Ett vittne intygade att svaranden inför styrelsen erkänt sig såsom borgen. Målet uppsköts till nästa sammanträde för flere vittnens inkallande.

Norra häradsrätten.
Skilnad i äktenskapet på ett år till säng och säte ådömdeg Kristina Liljegren och hennes man Nils Fredrik i Vallstena, Mannen ålades att utgifva 150 kronor till hustruns underhåll under nämda år.

Att fullborda äktenskapslöfte till heone yrkade Amanda Yttergren i Slite att drängen Olof Stenström måtte ådömas. Enär käranden ej styrkt målet, ogillades det; käranden ålades dessutom att ersätta svaranden med trettio kronor samt utgifva lösen för protokoll och utslag. För uteblifvande vid ett rättegångstillfälle dömdes svaranden att böta tio kronor.

Barnuppfostringsmål. Målet mot drängen Karl Vickmapv, instämd af pigan Alma Persson, Tjuls i Lummelunda, ogillades, sedan Vickman aflagt honom ådömd ed.

För ärekränkning var hemmansägaren Samuel Bäckström instämd af Ferdinand Sjöblom, Östergårda i Stenkyrka. Bäckström ådömdes edgång.
— Ansvarsyrkandena af hemmansägare N. P. Karlsson, Fardume i Rute, mot hemmansägare Jakob Falk derstädes för ärekränkning m, m. ogillades såsom obestyrkta. Karlsson ålades ersätta Falk-med tjugu kronor. Yrkandet om ansvar mot Falk för det han hetsat en hund på och misshandlat Karlssons son kunde ej upptagas till pröfning, emedan Karlssons son såsom varande myndig bäri vore rätter kärande.

För oloflig utskänkning af maltdrycker andra resan dömdes, på åtal af länsman Smedberg, Bernbardina Ekelund vid Fårösund att böta sextio kronor samt att utgifva vittnesersättningar.

Till tio kronors böter hvardera dömdes hemmansägare E. Gräblert, bondesonen Oskars Stenström och f. husbonden Adolf Ehrenström, alla från Tingstäde, emedan de utan att dertill hafva ägt laglig rätt tagit sig väg öfver hemmansägare Karl Petterssons trädgård vid Träskvälder i Tingstäde, hvarjämte de, hvem af dem som bäst gälda gitte, ålades ersätta Pettersson med 36 kronor. Öfriga yrkanden ogillades.
— För samma förseelse dömdes statdrängen Adolf Sandelius och hans hustru Amanda, enkan Charlotta Qviberg och pigan Selma Schultz, alla från Tingstäde, att hvardera böta tio kronor samt att, hvem af dem som bäst gälde gitte, ersätta Pettersson hans rättegångskostnaden med 75 kronor.

Till 105 kronors böter dömdes ofvannämde Adolf Sandelius för misshandel och smädelse mot ofvannämde Pettersson samt för hotelser och smädelse mot Petterssons hustru.
Om skiljobref i äktenskapet har hustru Brita Liea Johansdotter gjort anhållan hos Visby domkapitel.

Gotlands Allehanda
Fredagen 18 Mars 1887
N:r 22.

Från landsbygden.

Sydvestra kusten, 16 Mars.
Ett hastigt sjukdomsfall.
Sistlidne lördag begaf sig f. hemmansägaren J. Jacobsson vid Stora Vadstäde i Hablingbo ut i en närbelägen äng för att verkställa en uppqvisining af några uvga träd derstädes.
Dagen förgick och aftonen inbröt man mannen hemkom ej i vanlig tid till skymningens inbrott, hvarför hemmavarande anade oråd att något obehag inträffat; husets 2:ne manspersoner (som å annat båll för dagen varit i arbete) begåfvo sig åstad för att uppsöka den bortblifne saknade anförvandten; vid ankomsten påträffades Jacobsson vid lif men liggande i medvetslöst tillstånd å marken samt mållös. Ofördröjligen fortskaffade man honom till hans hemvist, der den sjuke egnadss all möjlig vård. Läkare hämtades, som förklarade att mannen blifvit hårdt angripen af s. k. slag. Mannen befinner sig i hög ålder.

Baptistdop.
I nr 20 af denna tidning, under rubrik: Baptistdop, förekommer en del uppgifter, som ej äro ötverensstämmande med sakförhållandet. Så t. ex. omnämnes att den ifrågavarande arbetaredottern från Hablingbo vore »tveksam», enligt fadrens förmenande, hvadan han på grund deraf nekade till ett »dop å hans dotter». Vidare heter det att »efter mycken bedjan och bönfallan å baptisternas sida gaf fadren sitt bifall» o. s. v. Angående flickans omnämda tvekan, kunna närmare ett 100-tal personer intyga, att hon af egen öfvertygelse begärde att bli tagen med i räkningen till de 15, som omnämdes, och att hennes fader anförde detta såsom skäl för sin vägran, har ingen utom brefskrifvaren sig bekant. Föröfrigt kunde man af hans beteende ej göra sig något begrepp om någon viss orsak för hans vägran, emedan han endast på ett högljudt sätt gaf sin motvilja tillkänna, hvilket ej gaf oss anledning till att neka flickan dopet, lika litet som vi luckat henne eller någon annan att taga detta steg. Att brefskrifvaren, med anledning af flere vänliga uppmaningar, stälda till flickans fader om att förhålla sig stilla och humant och ej störa »handlingen», oriktigt gjort den slutsatsen att detta vore ett bönfallande m. m, om tillåtelse, hvilket; bevisligen var ett misstag, borde ej andragas såsom ett faktum.
Baptist.

Gotlands Allehanda
Fredagen 18 Mars 1887
N:r 22.

Från sjön.

Skeppet Eugenie, kapten Lyberg, ligger för närvararande i staden Ponces hamn på Porto-Rico och lastar socker på Europa.
— Sjöfaten på Mälaren är på grund af isbinder nu afbruten. Ångfartyget Engsö fastnade i söndags i ett isband åt Strengnäshållet.

Gotlands Allehanda
Fredagen 18 Mars 1887
N:r 22.

Väghinder.

En bro å landsvägen mellan Skälstäde och Flenvike gårdar i Hangvars socken kommer 28 och 29 dennes att omläggas, då resande, enär nämda väg dessa dagar varder ofarbar, i stället kunna begagna vägen genom Halls socken.

Gotlands Allehanda
Fredagen 18 Mars 1887
N:r 22.

Den meteor,

som i söndags iakttors från Stenkyrka, har samtidigt, efter hvad Norrlandsposten berättar, varit synlig i Gefle. Meteorens sken var så starkt att en person, som vandrade söderut och således hade skenet bakom sig, ovilkorligen måste vända sig om för att forska efter orsaken. Meteoren, som för ögat visade sig vara omkring fyra tum i diameter, föll i sned riktning mot vester, delade sig med ett bländande hvitt sken i mindre stjernor, hvilka sedan snart slocknade.
Flere personer ha observerat fenomenet. För en observator tedde sig meteoren så lik en ovanligt stark och vacker raket, att han stannade i tvekan huruvida det var en fyrverkeripjes eller en glödande himlakropp. Han tedde sig såsom en starkt glödande cylinder, som senare utsände en eldqvast och afsöndrade blåaktiga stjernor. Äfven för den som haft tillfälle att se flere meteorfall framstod denna ljudlöst men icke synnerligen hastigt gående kropp såsom ett i hög grad ovanligt och praktfullt fenomen.

Gotlands Allehanda
Fredagen 18 Mars 1887
N:r 22.