Burgsvik, 11 Mars.
Det blida vårväder
vi en kort tid haft nöjet att äga, har nu helt plötsligt gått sina färde; i stället bar skarp kyla inträdt, ibland ända till — 4 gr. Cels. på vissa tider af dygnet. De sommarfåglar som redan anländt (lärkan, staren och vipau) uppstämde under denna blida väderleksperiod mången ljuflig ton, men nu är den förstummad och tyst, nu flyga de oroligt af och an. Under loppet af gårdagen föll härstädes snö i förening med stark nordlig blåst, dock har, när detta skrifves, vinden tämligen bedarrat och makat sig mera åt vestlighållet, hvadan man hoppas få blidare i luften och våtväder, hvilket genare i högsta grad behöfves för den af det långvariga torrvädret utpinade jorden. Äfven lider höstsädet af den torra och kalla väderleken mycket och glesnar märkbart på åkrarne.
Fartygsägare och sjömän, som vid sol och varm luft lagade och putsade sina skutor, ha nu måst inställa detta arbete, tills mera gynsam väderlek inträder.
En god inkomstkälla
ha arbetarne på södra landsbygden i förfärdigandet af bryn- och slipsten, som de sedan afyttra till respektive köpare. Med säkerhet vet jag att flere sådana arbetare under vinterns lopp erhållit hundratals kronor, — åtskilliga till och med mer, — på man, och det är ju vackert så nu i dessa knappa tider.
I föreningen »Blå bandet»,
som för kort tid sedan stiftades i Öjasocken, ipgingo genast ett sextiotal medlemmar, och flere ha sedermera anmält sig vilja inträda. Till ordförande i föreningen är vald landtbrukaren Jakob Vessman, Strands, och till kassaförvaltare Hansson, Ranarfve i Öja, enligt hvad mig blifvit meddeladt.
En kry gumma
finnes i en af de sydligaste socknarne i länet. Häromdagen då hennes man, som likasom gumman är åldrig, hemkom från ett ärende i en grannsocken, tilldrog sig följande: De gamla makarnes kreatur utgöres af en ko och en gammal »märr», hvilken senare oftast spelar dem månget fult sprast, ty hon är behäftad med »skenvana». Förenämde dag var mannen åkande och kommen till gårdsgrinden skulle han öppna denna, då ett, tu, tre, »skonrusset»; med en för gubben oförmodad fart kilar igenom grinden, in på gården, gör der helt om och aflemnar lasset och hälften af vagnen, hvarefter färden fortsättes förbi den förbluffade ägaren ut genom grinden och gå i väg i fullt sken. Gubben kom ej i sin häpenhet ihåg att ens göra ett försök att mota det ystra djuret, han stod der som fallen från skyarne, men ej så med gumman, som Sysslade i stugan, ty då hon varseblef förhållandet rusade hon, tuvnklädd som hon vid tillfället var, i bara trätofflorna ut och efter »märren» i vildaste fart, efter att först hafva utslungat några kraftiga uttryck till den handfallne mannen. Jagten fortsattes öfver 1/4 mil tills omsider »kräket» återfans, och så har det åt hemmet med söndriga seldon och ramponerade hjuldon. På hemvägen möttes de (gumman och märren) af gubben, som i sakta mak kom lunkande.
Sydvestra kusten, 12 Mars.
Tillbud till olyckshändelse.
Vid Domerarfve i Hablingbo, der en större vädermjölqvarn för ett par år sedan blifvit uppförd, deri flere verk äro anbragte itrenne våningar, hvaraf i den andre våningen ett grynverk plaserats och en ovanlig större gryneten inlagts, inträffade sistlidne tisdag under pågående malning, då mjölnaren befann sig midt för nämde verk, att — den väldiga grynstenen sprang i flere stycken och utslungades genom det s. k. »mastret», hvaraf ett stycke slog emot undre våningens dörrpost och den andra flög ut genom ett fönster som krossades. Mjölnaren träffades lyckligtvis ej af stenstyckena, men föll omkull i förskräckelsen och erhöll endast lindriga stötar i hufvudet. Braket, då missödet skedde, hördes in i den öfver 800 fot derifrån liggande manbygnaden, der fönsterfack darrade.
Ovanliga gäster.
Såsom ovanligt kan nämnas, att under dessa angenäma vårlika dagar ha i vattnet å Libbenarfve myr syntes 4 ståtliga »ljugäss» gästa under flere dagar i denna vecka alldeles nära intill gården vid allmänna vägen. Sådana fåglar hafva icke på tiotal af år varit synliga så lång tid derstädes.
Gotlands Allehanda
Måndagen 14 Mars 1887
N:r 21.
