Det öfverklagade valet till Burs pastorat

har, såsom vi förut antydt, af domkapitlet faststälts, på grund hvaraf fullmakt, sedan utslaget vunnit laga kraft, för v. pastor L. J. Åsberg, som vid valet erhöll de flesta röster, kommer att utfärdas.
Ej mindre än tre klagoskrifter hade inkommit till . domkapitlet.
Klagandena Niklas Andersson Heffride, P. Andersson, Bandelunda, O. Johansson, Jugennes, m. fl. anförde att vid omröstniogen om fjerde profpredikant å frågodagsförrättningen icke tillgått såsom 30 paragr. i prestvalsförordningen stadgar, att enhvar väljande skall till valbordet framträda. Vidare framhölls att röstlängd, som jämväl upptagit namnen på de röstande, icke förts, samt att något exemplar af vallängden eller afskrift af frågodagsprotokollet icke, enligt 11 paragr. i nämda örordning, ständigt funnits tillgängligt hos den som kyrkokerdeämbetet förvaltade.
På grund häraf yrkade klagandena, att valet måtte förklaras ogildt och ny förrättning utsättas för laglig utredning af den väckta frågan om fjerde profpredikant.
I den andra klagoskriften, undertecknad af L. K. Larsson, Tellungs, Tomas Pettersson, Almungs, J. V. Vestberg, Qvie, m. fl., anfördes att vid tillfrågan å frågodagen om fjerde profpredikant vardt Tomas Petterssons, Almungs i Stånga, röst icke upptagen, enär svårt var att på grund af hans heshet reda svaret; han hade dock Föstat för fjerde profpredikant.
L. K. Larsson, Tellungs i Stånga, hade vid frågodagen muntligen nedlagt sin röst, men det oaktadt hade hans röst upptagits genom vallängden såsom nej. Vid hop summeringen af rösterna inräknades Lythska sterbhuset, der den fjerde profpredikantkandidaten sjelf var bland de röstande, på nejsidan, »då det i följd af förhållande och enligt sterbhusdelägarnes egen tanke ingenstädes bort medindragas». Oskar Cedergren i Burs var »hvarken i röstlängden upptagen eller förstod att vare sig & frågo- eller valdagen göra sin röst gällande». Vidare hade Mårten Botolffssons hustru, Galtungs i Burs, röstat för annan person utan fullmakt och slutligen hade flere qviunor tillåtits att utan fullmakt utöfva rösträtt för sina bortavarande män. Med anledning af ofvannämda anmärkningar yrkade dessa klagande att domkapitlet måtte förordna om ny frågo- och valdag.
Den tredje klagoskriften, insänd af Fr. Martell, Maldes, P. Pettersson, Qvie, P. Klirt, Qvie, m. fl., framhöll att vid frågodagsförrättningen vallängden inför församlingarne upplästes först efter verkstäld röstning till fjerde profpredikant och då »blott till den del, som innefattade förändringar, som i deusamma blifvit gjorda vidare hade tolf namngifna personer, som, euär de häftade för oguldna kommunalutskylder, bort frånräknas församlingarnes hela röstetal, fått utöfva rösträtt. Derjämte hade O. R. Pettersson, Liffride, försedd med minst två fullmakter, stälda på ionehafvaren, valdagen under pågående val öfverlemnat den ena fullmakten till P. Karlson, Bandarfve i Burs, hvilken inom Burs förvt aflagt sin röst, men sålunda på grund af samma fullmakt fick rösta jämväl inom Stånga socken. Slutligen hade sist nämde Pettersson fått utan fullmakt rösta för sin myndiga dotter Linda, ägarinna till ett visst hemmantal vid Liffride och Starrlause. Dessa klagande yrkade på grund af det anförda upphäfvandet af både frågodags- och valförrättningen.
Domkapitlets utslag lyder sålunda:
Då, hvad beträffar de af N. Andersson, P. Andersson, O. Johansson m. fl. anförda besvären, af valförrättarens förklaring framgår, dels, att visserligen icke hvarje väljande vid afgifvandet af sin röst till valbordet framträdt, såsom 30 paragr. i gällande lag angående tillsättning af presterliga tjenster föreskrifver, men att enhvar, som vid uppropet befunnit sig på något afstånd från valbordet och bakom andra, anmodats komma närmare, äfvensom att, der understundom sådant endast med svårighet låtit sig göra, de omkringstående tillsports och städse bejakat, att den uppropade personen svarat, dels, att vid omröstningen & frågodagen om fjerde profpredikant visserligen icke de röstandes namn i vederbörande protokoll upptagits, såsom god ordning fordrat och jämväl enligt 11 paragr. i nyssnämda lag synes riktigare hafva bort ske, men att iöfrigt dock tillgått såsom i paragr. 27 mom. 2 i berörda lag föreskrifves, och icke påstådt än mindre styrkt är, att omröstningen till följd häraf ledt till felaktigt resultat, och omröstningens riktighet dessutom blifvit styrkt genom den af valförrättaren vidtagna åtgärden att anmoda kronolänsman Svallingson att jämte valförrättaren och valnotarien föra röstprotokoll, samt samtlige dessas anteckningar sammanstämma, dels, att frågodagsprotokollet och den justerade vallängden vid frågodagsförrättningens slut och af skäl, att tjenstförrättande v. pastor, för tjensteärenden inom Fardhems pastorat, då från pastoratet afrest, till fullt tillförlitlig person öfverlemnats, föratt, såsom ock enligt v. pastors förklaring skett, v. pastor vid återkomsten tillställas, och då, hvad vidare angår såväl de af L. K. Larsson m. fl som det af Fr. Martell m. fl. anförda besvären, dels, hvad Tomas Pettersson beträffar, af valförrättarens förklaring synes framgå, att Pettersson, oaktadt han flere gånger uppropats och befunnit sig i granskapet af valbordet, likväl iakttagit fullständig tystnad och hvarken om någon sin heshet eller sin afsigt att rösta för fjerde profpredikant gifvit minsta antydning, hvadan alltså och äfven om, såsom klagandena uppgifva, svårt varit, på grund af hans heshet, att reda svaret, af honom sjelf berott, att rösten såsom nedlagd ansetts; och dels besvären, hvad beträffar Mårten Botolffssons hustrus för annan person utan follmakt afgifna röst, icke innehålla bestyrkt — uppgift..vare sig för. hvilken annan person eller vid hvilket förrättningstillfälle rösten, hvars värde icke är angifvet, obehörigen afgifvits, och således, jämlikt paragr. 32 mom. 2 iberörda lag, och då icke heller valförrättaren, enär hvarken frågo- eller valdagshandlingarne någonting vare sig om Mårten Botolffsson eller hans hustru förmäla, någon upplysning kunnat i frågan lemna, icke i denna del kunna, såsom icke innehållande bestämd uppgift om hvad som för klagan utgår föremål, vinna afseende; och hvad vidare beträffar, att Oskar Cedergren icke varit i röstlängden upptagen, att flere qvinnor tillåtits att utan fullmakt rösta för sina bortovarande män, att tolf personer, som häftat för oguldna kommunalutskylder, fått utöfva rösträtt och att O. R. Pettersson fått rösta för sin myndiga dotter Linda, i dessa delar afse den behörigen och utan anmärkning i de ifrågavarande afseendena justerade röstlängden och förty icke, jämlikt paragr. 34 mom. 4, jämförd med paragr. 26 mom, 2 och paragr. 27 mom. 3, kunna till pröfning upptagas, samt hvad till sist beträffar L. K. Larsson och Lythska sterbhuset, att vid frågodagsförrättningen vallängden först efter verkstäld omröstning till fjerde profpredikaut och då blott delvis blifvit uppläst, samt att nyssnämde Ö. R. Pettersson vid valdagsförrättningen innehaft och på uppgifvet sätt användt minst två fullmakter, i dessa delar intet afseende förtjena, enär L. K. Larsson och Lythska sterbhuset rätteligen blifvit i de röstberättigades hufvudsumma inberäknade och deras & frågodagen icke afgifna röster såsom nejröster räknade, icke styrkt är att O. R. Pettersson på olaga sätt erhållit eller begagnat de åt honom öfverlemnade fullmakterna, samt af valförrättarens förklaring framgår, att vallängden blifvit i dess helhet på behörigt sätt och i behörig tid uppläst, fioner domkapitlet hvad af klagandena sålunda anfördt är icke innefatta skäl till det öfverklagade valets upphäfvande.

Gotlands Allehanda
Måndagen 7 Februari 1887
N:r 11.

Med anledning af gårdens utarrendering

låter herr ingeniör L. Fegræus vid Kase i Vesterhejde lördagen den 19 i denna månad från kl. 10 f. m. genom offentlig och frivillig auktion till den bögstbjudande försälja kreatur såsom hästar, 2 par goda dragoxar, flere kor, upgnöt, kalfvar och får m.m.; åker och körredsk ap, res- och arbetsvagnar, slädar, kälkar, vänd- och spetsplogar, klös-, myll, krok- och rakpion harfvar, mullfögor, kornvält och sladd. tröskverk med qvarn ech hackelsemaskin, vindmaskin och sädesrislar, rofsåniogs och rotskärningsmaskiner, ridsadel, sgelar, oxok och dragkättingar samt flere handredskap. Diverse husgerådsaker, linne och sävgkläder. Mjbler, hvaribland en imperialsäng, byrå, soffa och utdragssänvg af alm, en barnsäng, en antik större spegel i förgyld ram med ornamenter, ett prisbelönt fortepiano, ett antikt ekskåp med klaff och lådor; diverse jagtgevär för hagel och kula med tillbehör äfvensom ett antikt muskedunder med hjullås.
Ett parti siktadt hvetemjöl m. m.
Sex månaders betalningsanstånd lemnag kände och vederbäftige inropare, andre betala kontant eller ställa borgen.
Restauration för besökande fiones å stället.
Bro och Åby den 3 Februari 1887.
JOHAN EKELÖF.

Gotlands Allehanda
Måndagen 7 Februari 1887
N:r 11.

Torsdagen den 17 dennes

från kl. 9 f.m. låter kyrkovärden Mathias Pettersson, Smiss i Hemse, genom offentlig auktion till den högstbjudande försälja större delen af sitt värdefulla lösörebo, bestående af silfver, deribland 2:ne poka ler, förläggare-, strö-, mat- och téskedar, kopparkärl, malm-, messing-, porslin-, jero- och träsaker af många slag, goda sängkläder och linne; 5 st. hästar, ett par dragoxar, 3 unga stutar, 7 mjölkkor, deraf flere ikalfva, samt 12 st. vackra fårkreatur; 2:ne resvagnoar, flere arbetsvagnar, en släde, en kälkrack, flere par skogskälkar, foder- och vrånghäckar, flere par selar, vänd- och spetsplogar, harfvar af flere slag, sladd och mullfösor; möbler, bestående af flere sorters bord, soffa, sängställen, skåp, skänkar, kommoder, stolar, speglar och väggar m, m. m. m. luropare, som af mig äro kända såsom vederhäftige, lemnas anstånd med betalningen till den 1 instundande September.
Alfva & Gudings i Febreari 1887.
Efter anmodan,
AND:S MAGN:S ENEMAN.

Gotlands Allehanda
Måndagen 7 Februari 1887
N:r 11.

Genom offentlig auktion,

som förrättas i Burs prestgård fredagen den 11 nästkommande Februari från klockan X f.m., låta delägarne i boet efter aflidne kontraktsprosten doktor A. J. Lyth till den högstbjudande försälja diverse lösören såsom möbler af bättre och simplare beskaffenhet, en större mängd glasvaror, en större mängd utmärkt linne, golfmattor, gardiner, en bättre violin, ett aktiebref å 1,000 kr. i fiskredskapsaktiebolaget i Stockholm, tvänne aktier i Gotländska ångfartygsbolaget jämte diverse annan lösegendom, som här ej värmare angifves. — Klockan 2 e.m. utbjudes under två års tid och emot årligt arrende Burs\’ prestgård, 3/4 mantal, och Stånga annex, 1/4 mantal, att tillträdas den 1:a nästa Maj.
För lösa egendomen lemnas betalningaanstånd till 1:a Oktober detta år, och vilkoren för fastigheternas utarrenderiog meddelas vid auktionen.
Stånga den 26 Januari 1887.
M. E. Svallingson. W. Åkerman.

Gotlands Allehanda
Måndagen 7 Februari 1887
N:r 11.

Dödsfall Margareta Petronella Olsson

Tillkännagifves, att f. d. kyrkovärdare-enkan Margareta Petronella Olsson lugnt och fridfullt afled vid Godrings i Ekeby onsdagen den 2 Februari 1887 i en ålder af 81 år, 6 månader och 29 dagar; sörjd och saknad af barn och barnbarn samt vänner.
Margareta Pettersson. Georg Pettersson.
Sv. Ps.-b. nr 473. Joh. Upp. 14 kapt. 13 v.

Gotlands Allehanda
Måndagen 7 Februari 1887
N:r 11.

Dödsfall Jacob Lutteman

Vår älskade fader, sjökapten Jacob Lutteman, afled stilla å Ljugarn den 3 Febr. i en ålder af 71 år, 6 mån. och 24 dagar; innerligt sörjd.
Hugo Ilse, Bertha Lutteman.
Dora Ilse,
född Lutteman.

Sv. Ps. 451 v. 10.

Gotlands Allehanda
Måndagen 7 Februari 1887
N:r 11.

Dödsfall O. F. Nyberg

Tillkännagifves att f. Handlanden O. F. Nyberg, född den 16 December 1804, stilla afled vid Malms i Helvi lördagen 5 Februari 1887.
Sv. Ps. 473 v. 1.

Gotlands Allehanda
Måndagen 7 Februari 1887
N:r 11.

FÖDD.

En dotter.
Visby den 5 Februari 1887.
Henriette Björkander, C. J. Björkander.
född Wallér.

Gotlands Allehanda
Måndagen 7 Februari 1887
N:r 11.

Agronomiska arbeten

på Gotland 1886.
af H. Steinmetz.
(Slut från föreg. nr.)

21.) Gåsemora. För sänkning af en mindre sjö på Fårön jämte torrläggning af omkringliggande sankmark hölls förberedande sammankomst; intresset för verkställighet var ej synnerligen stort bland delägarne; karta uppgjordes, afvägning och pejling verkstäldes.
22.) Gerum; 23, Eskelhem; 24, Garda. Förlidet år påbörjades undersökning för afdikningsplan öfver 5 skifteslag nämligen nr 1, 2, 3 Garda, Eskelhem nr 1 och Geram, men sedan intressenterna sett att de för dylika undersökningar anslagne medel blifvit inbesparade, hafva dessa förrättningar afstannat ofullbordade, hvarjämte ett par andra dylika af samma skäl blifvit återkallade.
25.) Tjouls. Syn hölls i laga ordning för utdikning af 121 har 26 ar vattensjuka marker inom Eskelhem och Sanda socknar. Förrättningen afslutades och är lagstånden utan klagomål. Odlingslån till arbetets utförande skall sökas. Den vid skiftet i Eskelhem nr 2 uttagna mark till aflopp kunde ej användas, emedan läget var uttaget endast med hänsyn till den ringa del af afdikningsområdet, som ligger inom skifteslagets gränser.
26.) Båticke i Anga. Här förelåg en afdikning af ringa omfattning som tycktes blifva mycket dyr och dertill ägde ringa anslutning bland delägarne. Förrättningen blef ej afslutad.
27.) Norrgårda. Förrättningen afsåg syn i laga ordning för fördelning af kostnaden för verkställande af den afdikningsplan öfver skitteslaget Vallstena nr 2, som i sammanhang med skiftet blifvit af skiftesförrättaren uppgjord. Men som den förberedande undersökningen visade att kanalerna, hvilka följde gränserna af de särdeles vackra ägoskiftena, ej hade blifvit utlagda med hänsyn till deras ändamål, markens fullständiga torrläggning på bästa och billigaste sätt, så måste en omfattande undersökning göras för att visa hvar kanalerna bäst böra läggas äfvensom hvarför de ej -kunna ligga annorlunda. Förrättningen blef ej afslutad.
28.) Öjlemyr. Förrättningen, som afsåg syn i laga ordning för utdikning af Öjlemyr, var redan vid ansökningen åtföljd af protest af ett större antal delägare än antalet af sökande. Förlidet å begärdes uppskof med förrättningen för att se utgången at den första ansökningen om odlingslån utan odlingsskyldighet. Vid sammanträdet i November detta år, som var genom kungörelse från prediketolen utlyst, kom ingen intressent tillstädes.
29.) Thomase. Plan för afdikning af 203 har 88 ar vattensjuk mark inom Thomase med flero hemman i Lokrume socken är förut uppgjord, men den ende reqvirenten har länge önskat få någon medsökande för att genomföra företaget. Då vid sammankomsten härom ingen mera intressent var benägen för verkställighet, beslöt han göra arbetet ensam och underskref ansökan om förordnande för förrättningen.
30.) Lye. På af styrelsen skriftligen framstäld begäran har förrättningen rörande Lausmyrs afdikning denna sommar hvilat enligt uppgifven orsak för att bringa verkställighet åt en Svea Hofrätts dom af 1877 rörande lucka för fiskens upp- och nedgång i en qvarndam i Lausmyrs utlopp. Vid sammankomst i November med länstyrelsen ansågs en fullständig afdikning af myren nu vara omöjlig att genomföra, men då ett förslag att endast aflägsna flodvattnet, hvarigenom stränderna blefve torra, hade sannolikhet, att vinna majoritet, skulle förrättningen fortsättas i sist antydda riktning.
På uppdrag af kungl: Domänstyrelsen hade redan 1884 af undertecknad blifvit uppgjord plan med kostnadsförslag för fullständig afdikniug af Elingheims myr med en areal af 1122 har 44 ar, hvarvid med kännedom af afrinnande vattenmängd hufvudafloppet vid dess ändpunkt Ihrebro blifvit beräknadt till 7,5 meters bottenbredd; fall 0,35 samt slänt 1,5. Under detta år hade uppstått fråga att afdika endast den nordligaste, närmast utloppet belägna delen af myren utgörande en areal af 114 har 55 ar och erhöll jag på försommaren uppdrag af största intressenten att för sagda ändamål beräkna utloppets dimensioner.
Som för den nordligaste delens torrläggning bottenlutningen kunde ökas från 0,35 till 0,5 blef med användande af de sedan 1872 alltid följde beräkningsgrunderna bottenbredden, med ofvannämde slänt, beräknad till 6 meter eller 20,2 fot. Emellertid hade samtidigt förordnande blifvit utfärdadt för hr kommissionslandtmätaren Fegrseus att i laga ordning hålla gyn för torrläggning och gräfningskostnadens fördelning å denna nordligaste del af myren. Synen bestämde, utan att uppgifva någon som helst beräkning, bottenbredden med oförändrad slänt och bottensluttning till endast 14 fot. Denna skilnad i dimensioner motsvarar en ganska betydlig skilnad i gräfningskostnad. De af mig använda beräkningsgranderna äro flere gånger uppgifna och utgöra frukten af de tre sistförflutna decenniernas arbete, på hydroteknikens område så i gamla som nya verlden; hvad Gotland beträffar har dersg användande sedan 1872 upprepade gånger – bekräftat deras tillförlitlighet. Det hade derför varit af vigt att få se några beräkningar för de väsentligen olika kanaldimensioner som af den nyss nämde synen bestämdes, ty om de hafva något värde, äro de af allt för stor betydelse för att hemlighållas men äro de åter endast tomma gissningar, så kan deras användande medföra ganska menliga följder.
Med. afseende på ingeniörsarvodet för de laga synerna torde några sifferuppgifter vara af intresse, Såsom ledning för omdömet meddelas, att vid den sammankomst i Stockholm, hvartill landtbruksingeniörerna i December 1885 voro inkallade, yttrades på tal om kostnaderna för odlingslånehandlingars upprättande, att en syn i laga ordning för odlingslåns erhållande, inberäknadt ny karta i nödigt antal exemplar, kostar 2 kronor till 2,50 kr. för ett tunland. Ett par på Gotland af andra förrättningsmän hållna syneri dikningstvister hafva, utan karta och handlingar för odlingslåns sökande, kostat Österlings i Stånga och Burs socknar 1 krona 59 öre och en annan i Klinte socken 6 kronor 85 öre för hvarje tunland. Af de här ofvan omnämde förrättningarna har 8) Suderby kostat 0,66 kr. pr tunland 9) Kärna kostat 0,56 kr. pr tunland *) 10) Vamlingbo kostat 0,31 kr. pr tunland 13) Källunge kostat 0,44 kr. pr tunland *) 14) Tjengdarfve kostat 0,40 kr. pr tunland 19) Altheime kostat 0,56 kr. pr tunland 26) Tjouls kostat 0,66 kr. pr tunland.
Hvad särskildt angår Vamlingbo, der synekostnaden stannat vid det mycket billiga priset af 31 öre för hvarje tunland, så beror det förnämligast deraf att fullständig afdikningsplan på särskild karta uppgjordes i sammanhang med det nyss afslutade laga skifte, Utan denna åtgörd hade med all sannolikhet icke heller verkställighet så omedelbart följt.
Då förvaltningsutskottets berättelse af den 30 Oktober 1882 rörande de bydrografiska arbetena på Gotland föredrogs i landtbruksakademiens förvaltningskomité, uttalades der den åsigt att uppgifterna från Gotland om kostnaderna, så långt på komitén berodde, icke borde offentliggöras, ty om ett annat husbållningssällskap uppgjorde kalkyl på dessa siffror, skulle kalkylen bli vilseledande, enär dessa arbeten hvar annorstädes som helst blifva ej obetydligt dyrare. Samma anmärkning kan göras om kostnaden för årets syner.
En annan erfarenhet från sommarens arbeten förtjenar att uppmärksammas. Tre af syneförrättningarne nämligen 14 Tjengdarfve, 26: Tjouls och 23 Norrgårda afsågo gräfningskostnadens fördelning för afdikningsplaner, som blifvit i sammanbang med laga skifte af skiftesförrättaren uppgjorde; på alla dessa ställen voro planerna outförbara, i det att mark för kanalerna ej blifvit undantagen i det lämpligaste läget. Förut har detta inträffat med skifteslaget Öja under enahanda omständigheter. Att skiftesförrättaren härvid handlat i bästa afsigt är utom allt tvifvel men \’lika obestridligt är att undersökningen varit allt för ofullständig. Följderna äro emellertid rätt ledsamma ej blott derigenom att det oanvändbara undantaget ligger der såsom allas och ingens tillhörighet, men är för obetydligt för att kunna, förutsatt att inga laga binder derför möta, utdelas på skifteslaget genom jämkning på en eller en half meter af de nyss afdikade och uppgärdade skifteslinierna, u:an ock derför att de aflopp som i de oenvändbaras ställe måste uttagas ofta åstadkomma just hvad man ville förekomma, nämligen skiftenas sönderskärning i för brukning. obeqväma figurer.

*) Inberäknadt fullständinga handlingar för sökande af odlingslån.

Gotlands Allehanda
Fredagen 4 Februari 1887
N:r 10.