Gotlands jernvägs

trafikinkomster under sistlidne Februari månad jämförda med intägterna under samma månad de tio föregående åren visa:

Inkomsterna under detta års 2 första månader ha utgjort 7,176 kr. mot 5,429 kronor under samma tid i fjor. Som man minnes led trafiken sagda tid i fjor stort afbräck på grund af snöstormarne.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Mars 1890
N:r 48

Bergningsångaren Neptun

råkade i måndags morgse, när den skulle konvoyera den i förra numret nämda tyska haveristen Tea in till Oskarshamn att grundstöta med kronolots ombord vid den s. k. Gråskärspricken. Tea, som gick förut stötte mot grundet men kom öfver hvaremot Neptun, som kom efter, stannade på detsamma, och qvarstod der en och en half timme, då den kom flott med egen maskin. Lotsen hade nog följt den ränna norra ioseglingsfyren angifver, hvadan han ej är orsaken till missödet säger, O. P. Vid tillfället gick Neptun till all lycka med mycket sakta fart, så att det hela inskränkte sig till att endast bottenfärgen på ångaren afskrapades. Som af det ofvan anförda framgår, måtte norra inseglingsfyren vara missvisande.
Om sjelfva bergningen af Tea mäler samma tidning. Tea kapten J. Lage, hade natten till sist! fredag på resa från Riga till Skottland med last af 3,000 balar hampa strandat under stark tjocka med hög ostlig sjö utanför Gräsgård på Ölands sydöstra kust. Efter telegrafisk order afgick ångaren Neptun fråa Slite samma dag och ankom till strandningsstället i lördags middag vid 12-tiden, då bergningsarbetet omedelbart tog sin början. Genom den svåra sjön hade Tea kastats öfver på andra sidan grundet, der det fans djupare vatten. Till följd af grund rundt om kunde Neptun ej komma dit, hvarför en del af lasten, omkring 1,000 balar, måste lossas och föras med båtar i öppen sjö till Neptun. Efter mycket arbete kom ångaren flott från grundet i söndags morgse, hbyarefter den inbogserades till Oskarshamn. Ångaren Tea, som mäter 288 tons netto och är hemmahörande i Kiel, blef vid grnndstötningen icke mycket läck, men hela dess botten är i stället start bucklad, hvarjämte 3 propellarblad äro afslagna.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Mars 1890
N:r 48

Fyra tusen tjog ägg

anlände till Stockholm i söndags med Polhem från Visby. Naturligtvis få de strykande åtgång deruppe till påsken.
Härnere få vi nöja oss med strykande aptit på ägg till högtiden och glädja oss åt att stockholmarne få äta dem.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Mars 1890
N:r 48

I en utbildningskurs

i fält arbeten vid pontonierbataljonen komma fr. o. m. 23 instundande Juli t. om. 9 Augusti att beordras en subaltern och en underofficer från Gotlands infanteriregemente.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Mars 1890
N:r 48

På vakans

har försatts båtsmansroten af Gotlands första kompani or 68 Tullin.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Mars 1890
N:r 48

Till kamrer

vid Visby bad- och vattenkuranstalt är antagen hr T. V. Hollstrand.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Mars 1890
N:r 48

Femtio år i statens tjenst

firade i går f. d. föreståndaren för härvarande navigationsskola major Nikolaus Törnqvist med fest å stadshotellet för en del inbjudna personer, bland hvilka märktes landshöfdiogen och militärbefälhafvaren. Festen var så tillvida ovanlig, som jubilaren blygsamt hade undanbedt sig alla skålar, hvilka också uteblefvo, men stämningen var icke derför mindre hjertlig.
Major Törnqvists hundratals elever af många generationer från vår navigationsskola, nu spridda öfver hela jordklotet, följa honom helt säkert med tacksamma välönskningar, då han nu, efter slutadt framgångsrikt arbete, bereder sig att njuta en välförtjent hvila.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Mars 1890
N:r 48

Till folkskollärare

i Slite har i förgår på kyrkostämma utsetts innehaf varen af första förslagsrummet, folkskolläraren i Upsala E. P. Elfner, hvilken erhöll 3,802 röster.
Folkskolläraren i Guldrups, som innehade andra förslagsrummet, erhöll 340 röster.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Mars 1890
N:r 48

Herman Johan Karl Cramér,

11 Nov. 1808—27 Mars 1890.
Karl Cramér var född här i Visby. Föräldrarne voro rådmannen, sedermera borgmästaren Karl Abraham Cramér och Katarina Kristina Gardell, prestdotter från Burs och författarinna till en samling Tillfällighetsdikter, hvilkas vackra elegiska stämning ådrog sig äfven svenska akademiens uppmärksamhet och tillskyndade henne äran att år 1833 erhålla akademiens mindre guldmedalj. Sonen Karl, som var äldst bland nio syskon, blef student i Upsala 1826 och tog filosofiekandidat-exwmen 1832. Sistnämda år tjenstgjorde har såsom vikarierande kollega vid Visby lärdans- och apologistskola. År 1833 blef han promoverad magister, samma år utnämdes han till ordinarie kollega, och året derph till förste apologist vid nämda läroverk. Två år senare blef han lektor i latinska vältaligheten och poesien vid gymnasiet härstädes, och var åren 1843—1857 tillika föreståndare för Visby dåvarande folkskollärare-seminarium. År 1843 sökte och erhöll han lektoratet i matematik och fysik, och var i flere år af medlärarne vald rektor vid gymnasiet. När å 1857 gymnasiet och lärdomsskolan sammanslogos till Visby högre elementarläroverk, blef han af k. m:t förordnad till det nya läroverkets rektor, hvilket förordnande oafbrutet förnyades och innehades till och med med vårterminen 1872. Från lektoratet erhöll han år 1878 afsked med pension, efter att i nära ett halft århundrade hafva åt fosteröns läroverk egnat sina krafter. Redan 1859 blef han riddare af nordstjerneorden. Sommaren 1862 gjorde han med understöd af statsmedel en resa i Tyskland och Österrike i pedagogiskt ändamhl, och utgaf året derpå sin reseberättelse, hvilken är tryckt såsom afhandling vid 1863 års läroverksprogram.
År 1844 gifte han sig med Alina Dorotea Engeström, dotter till framlidne handlanden Kristian Adolf Engeström.
Af trycket har Karl C. utgifvit flera pedagogiska, matematiska och fysiska skrifter, nämligen:
»Skolan i Weissenfels jämte plan för folkskolor efter F. M. Bugge» (Visby 1840). — »Skollärareseminariet i Weissenfels» (Stockholm 1840). — »Proportionslära för Tal» (Stockholm 1852). »Om lagen för stormar» (Stockh. 1856). — »Om atmosferens Cirkulation» (afhandling vid läroverksprogramet 1860). Om dessa skrifter har det yttrats, att de vittna om grundliga studier och om den utmärkta klarhet, hvarmed han i skrift, liksom i muntligt föredrag, förstod att göra sitt rika vetande fruktbärande.
Sedan Karl C. slutat sin långvariga lärareverksamhet, brötos småvingom af sjuklighet och ålderdomskrämpor den förr så verksamme och dugande mannens krafter. Med försvagad hörsel och syn lefde han, i fridfollt hem och omsluten af huldaste vård, ett stilla, aftagande lif, tills för några veckor sedan ett fall hemma i hans bostad vållade honom ett farligt benbrott (af högra »lårbenshalsen»), hvilket tvang honom att ständigt vara sängliggande, hvarigenom den kroppsliga svagheten blef ytterligare förökad. Han afled stilla och fridfullt i går kl. 1/2 9 e. m.
Man torde nog med allt skäl kuana säga, att det är ett sällspordt vackert minne, som den nu hädangångne efterlemnar. Det är ju minnet af en högt bildad mans redbara allvar och af troget fylda, ansvarsfulla plikter. Med sitt allvar och sin lärdom förenade han en blidhet, en öppenhet, en hbjertegodhet, som på hela hans väsende tryckte ädelhetens prägel. Och derför blef han älskad af ung och gammal. Många bland stiftets folkskollärare, som i seminariet härstädes varit hans lärjungar, minnas honom med vördnad. Gotlands unge i Upsala studerande söner gåfvo honom bland sina he dersledamöter en välförtjent plats. Af sina lärjungar i bärvarande läroverks hög: sta klasser erhöll han år 1872 en skrifbordsprydnad at drifvet silfver, och NER erhöll den jämte uttryck, som voro vida dyrbarare in den dyrbara metallen. Medlärare och lärjungar öfverlemnade år 1879 till honom, sedan han slutat sitt lärare kall, ett stort, praktfullt minnes-album, som innehöll omkring halftannat hundrade fotogrsfiporträtt, deribland af många disciplar, som från fjerran orter inom fäderneslandet, vid underrättelsen om den åt den afgångne läraren tillämnade hyllningen, skyadat att insända sina bidrag. Titelbladet i nämda album framställer Karl Cramérs bild, och derunder läses:
» Carolo . Cramér hoc sui monumentum et pignus amoris sincera grataque voluntate d. d. då. college et discipuli MDCCCXXXII-MDCCCLXXIX», det är: »Åt K. C. helgas af mediärare och lärjungar denna gåfva såsom ett minne af dem, och såsom en underpant på deras kärleka.
I denna kärlek ligger domen öfver den döde enkelt och omisskänligt uttalad.
En bland det gamla Greklands filosofer har yttrat: »Det är ädölt och ärofullt, att genom manliga och berömliga handlingar. och ord bereda sig ett minne hos dem, man älskar».
Denna ära har Karl Cramér beredt sig i rikt mått.
Hvile nu med sin vunna ära den gamle, den lefnadströtte ungdomsläraren i frid och välsignelse!
C. J. B.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Mars 1890
N:r 48