afgick i går morgse till Storugns för att intaga spanmålslast samt återvände hit på förmiddagen i dag.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 31 Januari 1890
N:r 16
Barnhusets belöningsmedalj
af silfver för ömsint vård af barn husbarn har tilldelats enkan Margareta Katarina Bingström i Boge.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 31 Januari 1890
N:r 16
Polisförhör
har i dag hållits med anledning af eldsvådan i onsdags morgse i guldsmeden Palms hus vid Södra Kyrkogatan.
Till förhöret voro inkallade korgmakaren N. Böös, i hvars lägenhet elden uppstod, hans hustru, guldsmeden Palm samt kapten Ternstedt såsom brandschef och ombud för städernas allmänna brandstodsbolag, der Palms hus var försäkradt för 20,300 kronor, och såsom ombud för Svea, der Böös hade sitt lösöre försäkradt för 2 tusen kronor, konsul Karl Ekman.
Af förhöret framgick, att vid eldsvådan i hufvudsak tillgått så, som viionsdagens nummer omtalade. Herr Böös förnekade att i närheten af kakelugnen befunnit sig några bränbara ämnen och fru Böös antog att elden uppkommit genom någon bristfällighet i skorstenpipan, hvilken dock brandschefen förklarade ha befunnits utan fel vid kakelugnens rifning.
Hr Palm förklarade att stadgad brandredskap funnes i huset i hans våning och hade assuranssprutan användts att spruta på golfvet i hans skafferi, som ligger ofvanpå hr Böös\’ verkstad. Han ansåg olyckan ha härledt sig från oaktsamhet om elden i kakelugnen, då hvarken galler eller skärm funnits framför. Sitt lösöre hade hr Palm ej försäkradt.
Skolvaktmästaren J. V. Engström berättade, att han, som stått på skolplanen strax före kl. 8 på morgonen, hört hur det börjat klämta, samt af en person blifvit upplyst om att det brann hos guldsmeden Palm, då han fått fatt i en iskolans vestibul stående assuransspruta och med den skyndat till brandstället samt börjat spruta in genom fönstret till rummet der det brann.
På grund af den undersökning stads fiskalen gjort på stället, ansåg han branden ha uppkommit derigenom att gnistor från kakelugnen sprakat in i en vid motsatta väggen 11/2 meter från eldstaden belägen hög af korgpil och strå, hvilken fattat eld, som derefter spridt sig uppefter väggen. Golfvet var ej på något ställe brändt, men väl invid den omnämda väggen stående arbeten svedda i öfre ändarne.
Förhöret afslutades härmed och förklarade magistraten elden ha uppkommit genom olyckshändelse med gnistor från kakelugnen.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 31 Januari 1890
N:r 16
Till volontärer
vid Gotlands infanteriregemente ha antagits ynglingarne Jakob Adolf Dahlgren från Levide, Jakob Petter Elof Nilsson från Ala och Olof Petter Adolf Larsson från Vänge med placering under nr 123, 124 och 125 vid Garda kompani.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 31 Januari 1890
N:r 16
Utnämningar.
Militärbefälhafvaren har till favjunkare på stat vid Gotlands infanteriregemente utnämt och förordnat fapjunkarne i regementet med sergeants arvode Oskar Fredrik Häglund, Lars Niklas Ludvig Hägg, Olof Niklas Julius Petersson och Karl Kristian Alyhr med på placering på samma kompanier som hittills.
Till fanjunkare i regementet har utnämts sergeanten af 1:sta klass Karl Carlsson.
Till distinktionskorporaler på stat ha utnämts korporalerna nr 6 Stenman, or 5 Johansson, 8 Liljenfelt, 96 Hägg och 2 Löfgren samt till korporaler på stat vice korporalerna nr 10 Jacobsson, 95 Bogren, 94 Hansson, 1 Alyhr, 14 Gunnesson, 106 Ottosson, 15 Björkegren och 110 Larsson med placering på samma kompanier som hittille.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 31 Januari 1890
N:r 16
Idrottsföreningen
sammanträdde i onsdags afton. Dervid föredrogs revisionsberättelsen för 1889, hvilken å inkomstsidan visade summan 992 kr. 49 öre samt Å utgiftssidan 988 kr. 61 öre. Största delen af utgifterns, närmare 700 kronor, har belupit sig på föreningens nya badhus på vågbrytaren.
Styrelseen meddelade, att föreningens skridskobana nu vore färdig till begagnande, blott kölden ville inställa sig och förse den med is. Någon kostnad komme ej att för densamma drabba föreningen, utan hade enskilda personer iklädt sig densamma. Föreningen beslöt söka få inom sällskapet D. B. V. väckt motion om något anslag för att till sommaren återupplifva täflingsspelen i idrott.
Till ordförande återvaldes löjtnant Primus Peterson, till v. ordförande löjt. Engström, till skattmästare hr G. Dahlqvist, till sekreterare notarien J. H. Bachér samt till femte ledamot hr J. Ekland.
I föreningen invaldes bokhållarne Emil Dahlman och Vilhelm Klintberg.
Gymnastiköfnipgarne för året taga sin början onsdags afton.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 31 Januari 1890
N:r 16
Vid pröfning af de besvär
intressenterna i södra snöploglaget inom Vamlingbo socken hos kammarkollegium anfört emot k. m:ts bef:s utslag, ifråga om underhållet vintertiden af en vägsträcka mellan Vamlingbo och Hamra kyrkor, har kollegium funnit besvären icke kunna föranleda till ändring i öfverklagade utslaget, deri ålagte Vamlingbo sockens snöskottningsskyldige att vintertiden öppethålla den del af ifrågavarande väg, som å båda sidor omgåfvos af socknens ägor och hvilken vägsträcka funnes på den i målet företedda karta utmärkt med bokstäfverna A och B samt beträffande den del af samma väg som låge emellan de båda socknarnas ägor, å kartan betecknad med bokstäfverna C och D visserligen förklarat, att densamma skulle fortfarande vintertiden hållas i farbart skick af de vinterväghållningsskyldige inom Hamra socken, men tillika föreskrifvit, att de snöskottningsskyldige hemmansinnehafvarne inom den del af Vamlingbo socken, som vore belägen å ifrågavarande ställe inom Hamra sockens område skulle öfverflyttas till sistoämda sockens ploglag och der fullgöra sin vinterväghållningsskyldighet.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 31 Januari 1890
N:r 16
Den bolagsordning,
som k. m:t faststält för Visby bryggeriaktiebolag, har meddelats på ansökning af Alfr. Palm, Karl Degerman och Rudolf Wallér. Aktiekapitalet skall utgöra minst 100 tusen kr. och högst 300 tusen kr. med aktierna å 2 tusen kr.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 31 Januari 1890
N:r 16
Väg- och vattenbygnader inom Gotlands län.
Under år 1888, de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga, erhöll länet af statens låneanslag (å en million kronor) för understödjande medels lån för sanka trakters odling ett lånebidrag å 2,500 kronor för torrläggning af Sipphage och Bandhage myrar, belägna inom Graute bys område uti Hejnums socken och hemmanen Uppuse, Bäls annex, Ösarfye, Gute och hospitalslägenheten Bälgåker i Bäls socken, hvarigenom skulle vinnas en vatten befriad mark af 69,65 hektar med en beräknad kostnad för afdikning af 2,800 kronor och för odling af 2,407 kronor 14 öre.
Väg- och vattenbygnadsstyrelsen har besigtigat och kontrollerat dels fortgången af pågående arbeten, dels underhållet af äldre sådana inom landet och öfver dessa afgifvit följande utlåtande:
Visby hamn. Under Mare månad år 1888 hade en beklaglig olyckshändelse inträffat i det att 9 besättningskarlar i tjenst hos dykeribolaget Neptun, omkommit i hamnen, hvilken olycka tillskrefs frånvaron af en vågbrytare mot söder, hvarför anläggning af en sådan nu ansågs vara oeftergiflig, och hafva flere förslag härtill uppgjorts, dock utan resultat.
För utrönande af bästa sättet att åstadkomma skydd för hamnen mot sydliga vindar, hafva försök anstälts med utläggande af betonblock, hvarmed dock hittills icke vunnits önskad verkan. Å hamnarmen, hvars kalkstensbeklädnad svårt angripits af sjöns åverkan, pågick iståndsättning med beton. Mot hamnens underhåll var icke något att anmärka.
Rone hamn. Hamnen är af god beskaffenhet som nödhamn, med naturligt skydd af holmar och grund. Djupet i hamnen utgjorde 5,05 m. och på redden med god ankargrund 10,7 m. Mot hamnens underhåll förekom ingen anmärkning. På norra sidan af densamma och omedelbart derinvid ligger
Husfiskehamn, som består af tvänne mindre vågbrytare 4 pierres perdues med pirhufvuden af stenkistor äfven öfver vattenytan. Såväl i insegliogen som i hamnen med sandstensbotten var djupet endast 1 till 1,2 m. Hamnen vari godt skick.
Nystrands fiskehamn. Hamnen är belägen söder om och i närheten af Rone hamn samt är af ungefärligen samma beskaffenhet som hamnen vid Hus, med samma djup, men af mindre dimensioner. Vågbrytarens yttre sida utgjordes af ganska svaga förtimriogar med stenfyllning. Botten utgöres äfven här af sandstenshäll.
Slite hamn. Vid besigtningen gjordes ingen annan anmärkning än att genom öppningarna i den på kistor grundlagda nyalastbryggan fortfarande delsindrefs sand i hamnen, dels ock fortplantades vågslag i densamma, hvarigenom vid vissa starka vindar åtskilliga svårigheter och hinder vid lossning och lastning vållades för närliggande fartyg. Djupet i inre hamnen utgjorde 3,5 till 4,2 m. och i den yttre 6 till 7 m, Mot underhållet af hamnen var iatet att anmärka.
Kappelshamn. Djupet på yttre sidan af bryggan var 5 m., men på den iore sidan endast 2,1 till 2,4 m. Vanliga reparationsarbeten voro utförda, men var stort behof af muddring innanför lastbryggan, för hvilket arbete hamnen saknade nödiga redskap. Vid denna liksom andra hamnar uttalades önskvärdheten af att för den gemensamma s. k. landthamnsfonden ett gemensamt mudderverk skulle inköpas.
Klintehamn. Mot underhållet af denna hamn förekom vid besigtningen ej någon anmärkning. Djupet i hamnen utgjorde 5,33 m.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 31 Januari 1890
N:r 16
Passagerarelista.
Från Stockholm med Polhem 30 Jan.: kapten Broander, ingeniör Fahnehjelm, hrr Ekelund, Lindström, Prien, Schenholm, Johansson, Notorp, Magnusson, Pettersson; fru Dahlqvist; fröknarna Åkerman, Thonell samt 8 däckspassagerare.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 31 Januari 1890
N:r 16