Rättegångs- och Polissaker.

Häktad blef i går af kronolänsman Svallingson förre straffången Karl Nikolaus Grönström från Vesterhejde för stöld af en yxa.
Grönström är född i Vesterhejde 1814 och törut för 7 resor stöld straffad, deribland äfven en gång till lifstiden, men blef af kungl. nåd befriad samt derefter till 10 års straffarbete.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Januari 1890
N:r 12

Från landsbygden.

Sockenmagasinet i Eskelhem, som för flere år tillbaka bildades, då det förut varande kyrkomagasinet slopales, har nu ock fått dela samma öde. Redan under förra året, då det blef fråga om att askaffa nya målkärl eller vigter (metr. systeme), och att magasinsbygnaden skulle flyttas, fattades detta beslut.
Den qvarliggande magasinsfonden i säd afyttrades, och penningarne insattes på sparbanken. Vid senaste i dagarna hållna kommunalstämma beslöts, att denna kassa, bestående af något öfver 1,400 kr., skall fördelas mellan hemmansägarne, Det förljudes, att många ej äro riktigt belåtna med dessa beslut.

Metriska systemet måtte förorsaka allmänheten oöfvervinneliga obehag. Man hör knapt nämnas meter, liter, hektar, kilogram o. s. v.; utan aln, famnar, kannor, tunnland, marker.
I början af förra året, då systemet ju ovilkorligen skulle användas, var man angelägen att vinna upplysning om det samma och började verkligen söka använda det; nu frågar ingen derefter, då det visat sig, att med kongl. m:ts lagar och förordningar icke är så noga. Man får fritt i ena handelsboden efter den andra både begära och få sina varor efter gamla, olagliga mått- och vigt-systemet. Det är nästan intressant att se allt det der då man vetat, och det redan för tio år sedan att. 1889 skulle de enda lagliga sorterna få vara metersorterna, och då nan vid 1888 års slut gång på gång påmindss om de 50 kronors böterna för överträdelse. Undras, om aldrig någon af vederbörande märkt, att denna lag öfverträdes. Undras, huru många som på denna ort, blifvit bötfälla för denna öfverträdelse. Det säges t. o. m., att handlandena understundom rent af begagna sina gamla vigter. Undras, när desa skola omjusteras? Äro handlandena ännu så litet räknekunniga verkligen, att de icke es kunna göra nödiga förvandlingar, om de nu icke en gång för alla haft mod att säga, att de icke vidure sålde efter alvar, tum, skålpund, kannor o. s. v. Nu blir verkligen allmänheten uppfostrad till att begagna det nya systemet, skall man tro. De, som äga kunskap, böra lära de okunniga, icke låta okunnigheten herska, Allmänheten är nog icke så omöjlig heller, som man vill föreställa sig.
Så föreställa sig bygvadskomitén i Hangvar att allmänheten icke kan bli klok på skolhusets storlek på Kappelshamn, om måttet angåfves i meter, så åtskilliga försäljare af jord, att det är omöjligt för allmänheten att uppfatta jordområdet, om ej detta uppgifves i de gamla välkända tunnlandev. Den föreställningen har t. o. m. landshöfdingeembetet.
En annonsör vill gifva allmänheten upplysning om de olika mått-systemens törhållande till hvarandra; man sätter då fot och tum som hufvuduppgift; de stackars meter- och centimeteruppgifterna få stå helt anspråkslöst inom klammer. Det lagliga inom klammer: det ser ut, com verlden och tingen deri just vore liksom upp- och nedvämda, Med vedmåtten komma vi väl aldrig tillmätta hädanefter. Har stor är en kast i lagligt mått? Eller hur stor är en famn? Iovga alnar och inga famnar hafva vi; men vedkastar och vedfamnar få vi välj dras med så länge den här generationen lefver. Och det tål myndigheterna! — Nu fattas bara, att alla skolmästare gifva det nya systemet på båten med denna oration: Vi hafva visserligen fått Ibefallning om att begagna metersystemet i \’vårs skolor; men då föräldrarna änvu ej begma detta och ej heller behöfva det, och barnen således bäst betjenas med det gamla systemet, så bry vi oss icke om det nya så länge; ty att använda det nya, det gamla och det ännu äldre det tar för mycket af vår dyrbara skoltid. Då äro vi ju i den gamla, goda tiden igen. Frågas till slut: Hurna länge skall det här oefterrättlighetstillståndet räcka? Vederbörande torde kunna besvara frågan.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Januari 1890
N:r 12

Från sjön.

— Enligt meddelande från Thisted strandade i måndags på vestkusten af Jutland skonerten Karl Albert, hemma i Råå och förd af kapten G. P. Pettersson samt på väg från Newcastle till Helsingborg med stenkolslast. Besättningen räddades.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Januari 1890
N:r 12

Till fanjunkare

har militärbefälhafvaren utnämt och förordnat sergeanten af första klass Olof Söderström med placering på Hafdhems kompani samt till sergeant af första klass sergeanten af andra klass Petter Hamberg och till sergeant af andra klass t. f. sergeanten med arvode Anders Gustaf Dahlman, de båda senare med placering på Lärbro kompani.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Januari 1890
N:r 12

För ett lömskt öfverfall

var löjtnant Arvid Kolmodin utsatt natten till i onsdags. Då han något efter kl. 12 begaf sig till hemmet, åtföljd af en konstapel och hunnit till trappan upp till Kinbergs plats, rusar en okänd mansperson fram och tilldelar honom ett hugg i hufvodet så att han faller omkull, hvarvid han erhöll ytterligare ett par hugg eller slag. Den anfallande aflägsnade sig genast springande. Allt hade gått så hastigt, att man ej kom sig för med att gripa våldsverkaren och mörkret hindrade att han blef igenkänd.
Löjtnant Kolmodin kunde gående begifva sig till sitt hem, der han vårdas. Han har ej behöft intaga sängen utan går uppe. Det första hugget, som träffade långs hjässan synes vara tillfogadt med en knif. Till ett af de andra tycks en käpp ha användts, Lyckligtvis förtog keppis\’en styrkan af hugget, hvilket var måttadt med sådan kraft, att det i annat fall torde ha blifvit högst olycksbrifgande.
Misstankarne för dådet ha riktats åt ett visst håll.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Januari 1890
N:r 12

Domkyrkans reparation.

Sedan, såsom nämts, arkitekten G. Pettersson, inkommit med omarbetadt kostnadaförslag öfver diverse arbeten i kyrkans inre, slutande på 24 tusen kroaor, bar domkapitlet beslntit att utöfver de 14 tusen kronor, som för reparationerna i fråga ur domkyrkofonden redan anslagits, ytterligare ur densamma anslå 1,000 kroner. på det sålunda, jämte de af församliogarne för ändamålet disponerade 8,000 kr. jämte på enskild väg erhållna 1,000 kr. nämda behöfliga reparationsbelopp måtte uppnås och att till k. m:t ingå med ansökan om fastställelse af för reparationen och uppvärmningen uppgjorda ritningar.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Januari 1890
N:r 12

1889 års enkespanmål

har domkapitlet fördelat åt enkorna efter: H. G. Bergman, J. Lntteman, H. P. Gustafsson, S. D. Gren, M. Hägg, J. Feblirg, E. G. Alfvegren, J. P. Hägström, J. F. Appellöf, H. Tranér och P. H. Eneqvist hvardera 3 tunnor med kr. 35:97, P. A. Gardsten 2 1/2 tunna med 29:98, A. J. Lyth, V. Moberger, K F. Herlitz, L. H. Lyth, hvardera 11/2 tna med 17:99, G. T. Romdahl, K. M. Molér, J. Collberg, O. Laurin hvardera 1 toa med 11:99.
Eskepenningarne ha fördelats åt enkorna efter: J. Lutteman, J. Fehling, H. P. Gustafsson, hvardera 16 kr., M. Hägg 14 kr. H. G. Bergman, 13:50, O. Laurin 13 kr, 8. D. Gren 11 kr., E, G. Alfvegren 10 kr., K. F. Herlitz 7 kr., H. Trarér 6 kr., V. Moberger och J. F. Appellöf, hvardera 5 kr. och K. M. Molér. 4 kr.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Januari 1890
N:r 12

Valförrättare

vid blifvande kyrkoherdevalet i Garda är kontraktsprosten Budin i Eskelhem och hans suppleant kyrkoh. Kalström i När.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Januari 1890
N:r 12

Extra arvode

af 80 kronor har af k. m:t tilldelats gymnastikläraren vid härvarande allmänna läroverk för utsträckt undervisning i militäröfningar under sistlidne hösttermin.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Januari 1890
N:r 12