Kategori: 1890

Tvist om gåfvobref. Den 5 Januari 1886 utfärdade bagaren J, G. Carlqvist här i Visby och hans bustru Kristina Gustafva Carlqvist till förmån för sin fosterdotter Helga Maria Kristina Vahlbäck ett gåfvobref af innehåll att den sistnämda vid makarnes död skulle bekomma allt hvad de efterlemnade, med vilkor att de sjalfve till sin död finge bruka och nyttja egendomen samt att ur densamma skulle utgå en lifränta på 300 kronor till Auna Teresia Carlqvist. Då lagfart söktes å gåfvobrefyvet, förklarade magistratssekreteraren, att sådan ej kunde erhållas, enär infäste & åtskilliga i gåfvobrefvet omförmälda stadsjordstomter icke sökts och beviljats. Infäste söktes då hos drätselkammaren, hvilken tillstyrkte ansöknirgen, men innan denna hann af stadsfollmäktige afgöras, dog Carlqvist 23 April 1886. Åter söktes nu lagfart å gåfvobretvet, men rådhusrätten förklarade, att innan sådan kunde lemnas, måste bouppteckning ske. Detta drog ut till November 1886. Efter skedd bouppteckning lemnades haudlingarne ånyo till lagfart, men nu förklarade rådhusrätten åter att sådan ej kunde beviljas, enär, då gåfvan icke fullkomnats under Carlqvists lifstid, gåfvobrefvet vore att anse som testamente och som sådant skulle behandlas.
— Häröfver anförde enkan Carlqvist äfvensom Helga Vahlbäcks målsman besvär i hofrätten, hvilken förklarade att intet hinder mötte för den sökta lagfarten samt återförvisade ärendet till rådhusrättev, hvilken nu beviljade lagfarten.
Men nu uttogs å enkan Carlqvist, Anna Teresia Carlqvist och slagtaren Johan Vahlbäck i egenskap af förmyndare för dottern Helga Vahlbäck stämning af aflidne bagaren Carlqvists arfvingar,hemmansägaren Karl Adam Carlqvist, Ambos i Väte, enkan Anna Amelung i Visby samt handlanden Johan Viman i Vall, jordägaren Karl Söderdahl i Väte och statkarlen Oskar Olsson i Roma såsom målsmän för deras hustrur, i syfte att få gåfvobrefvet förklaradt ogiltigt, enär dels den i gåfvobrefvet omförmälda egendomen ej vid Carlqvists död var öfverlemnad till Helga Vahlbtäcks målsman, dels gåfvobrefvet ej heller blifvit i laga tid såsom testamente delgifvit och bevakadt, hvadan kärandena måtte förklaras som närmaste arfvingar och berättigade att tillträda Carlqvists egendom, Rådbusrätten dömde 20 Februari 1888 på skäl som af kärandena anförts att det klandrade gåfvobrefvet icke utgjorde hinder för kärandena att göra sin arfsrätt efter bagaren Carlqvist gällande.
Den tappande parten, enkan Carlqvist och slagtaren Vahlbäck samt Anna Teresia Carlqvist, klagade i hofrätten öfver denna dom. Genom utslag af 22 November 1889 har Svea hofrätt nu upphäft rådhusrättens dom, anseende de skäl svarandena och rådbusrätten förebragt icke förringa giltigheten af gåfvan, enär infäste sökts före Carlqvists död och särskildt med hänsyn till den i gåfvobrefvet förekommande bestämmelsen, att makarne Carlqvist under sin lifstid skulle förvalta och nyttja egendomen och då Helga Vahlbäck ej uppnått myndig ålde, gåfvan måste anses fullbordad, Saken har nu gått till k- m:t.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Januari 1890
N:r 8