att söka lärarebefattningar inom Visby stift, oaktadt han ej uppnått myndig ålder, har hos domkapitlet begärts af utexaminerade folkskolelärareeleven M. G Hedelin från Göteborgs stift.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Januari 1890
N:r 8
Allmänt upprop
har i dag kl. 12 förrättats med högre allmänna läroverkets lärjungar, derid 169 voro närvarande. Ett tiotal hade ej infunnit sig vid uppropet, dels til följd af sjukdom.
Ett allmänt hostande ch harklande förmärktes bland lärjungarne.
Efter uppropet, son började med afsjungandet af ps 33 vrs 1 och bön, meddelade rektor som vanligt utdrag ur skollagen samt stälde till Krjungarne många förmaningar med afseerde på det nu började arbetet.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Januari 1890
N:r 8
Våldsamt
rasade stormen i våra trakter natten till i går. På gatorna synas ännu spår efter dess framfart i nedblåsta tegelpannor. Vindmaskinen vid jernvägen har alldeles ramponerats af densamma.
Polhem hade naturligtvis en ganska svår resa hitned, men häfdade sitt redan förvärfvade namn som god sjöbåt och anlände hit strax efter 8-tiden i går morgse, efter att ha legat stilla vid Ornön, omkring en halftimmas gång från Dalarö, till kl. 12 på natten.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Januari 1890
N:r 8
Hamnuppbörden
härstädes har under det gångna året belnpit sig till 38,921 kronor 26 öre, deraf för fartyg 11,272: 42, för pråmar och flott m. m. 1,402: 60 samt för varor 26,226: 24. Samman för i fjor är omkring fyra tusen kronor större än år 1888. Till drätselkammaren ha levererats 36,567 kr. 19 öre, hvilket öfverstiger med 6,567 kr. 19 öre den i staten för samma år beräknade inkomsten. 2,334 kr. 7 öre ha utgått i uppbördsprovision.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Januari 1890
N:r 8
Våra landsmän i Amerika.
Herr Harald Fegræus, son till ingeniör Ludv. Fegræus härstädes, vistas f. n. i de nordvestligaste staterna af norra Amerika, såsom landagent för något af de stora bolagen i dessa trakter. Herr Fegræus har derunder varit i tillfälle att upptäcka lemningarne efter mågon indiansk gränsstrid, hvilka fynd mycket sysselsatt tidningarne rundt omkring, Sh skrifver bland andra Fria Pressen:
För några veckör sedan meddelade Fria Pressen en berättelse om upptäckten af en del skelett Och indiankärror i nordvestern nära gränsen. Herr H Fegræus, hvilken är den, som gjort fynden, är nu i staden (Winnipeg) och har gifvit oss några närmare upplysningar i saken. Han förklarar, att lemningarne hittades icke i Wood Mountain, utan på norra sluttningen af Sourishöjden. Tre vagnar voro stälda så att de synbarligen tjenat till barrikad och det anfallande partiet hade haft sin ställning på höjden omedelbart ofvanför, men tycktes sedan ha dragit sig en smula åt öster för att bättre komma åt de angripne. Herr Fegreus och hans kamrater funno omkring 200 patronhylsor på de två ställen, der angriparne hade fattat post, så att det tyckes ha varit en lång och het strid. Utom de tre fullständiga skeletten fans der en mängd menniskoben äfvensom lemningarne af sex hästar; talrika kokkärl af tenn, alla rispade och bucklade af kulor, och åtskilliga yxor voro strödda öfver platsen. Att döma efter platsens utseende, hade ingen plundring ägt rum, hvilket ledde herr Fegræus på den tanken, att angriparne af hvita män, alldenstund indianerna icke skulle ha dödat hästarne, utan sannolikt plundrat de öfvervunnes lager. Kärrorna voro nästan öfversållade med hål efter kulor. De stodo tydligen som de hade blifvit lemnade efter striden och tycktes vara fallkomligt oskadade, men då en af nybyggarne, som tänkte, att han skulle kunna använda dem, började röra vid dem, föllo de i stycken, och den landtmätarkår herr Fegreus tillhör, hade tillräckligt med ved af dem under en hel månad. Herr Fegraus fann bland annat åtskilliga ????on somliga till hälften stoppade med tobak. Men det mest intressanta och sannolikt mest vigtiga fyndet, enär det kanske kan ge upplysningar om striden, var en smal bräda omkring en fot lång samt tre och en half twm bred, på hvilken voro inristade öfver trettio indianhieroglyfer, indianer, bufflar och hästar. Enligt denna skrift, synes det\’som om stammen befunnit sig på jagt och hade fått stort byte, då den mötte en fiendtlig stam, med hvilken en strid uppstod, hvari dödades sju man. Schifferskriften har råkat blifva bränd i nästan två delar vid någon prärien, och den förstörda delen gör något afbrott i historien. Så mycket är emellertid säkert, att den lilla stammen blifvit utrotad och deras lik lemnade till förruttnelse der de föllo.
Herr Fegrams är medlem af ett geografiskt sällskap i Stockholm och har till stor del förtjensten af upptäckten utaf minnena från den. na sista gränsstrid. Han ämnar försöka att få hieroglyferna på brädan uttydda.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Januari 1890
N:r 8
På vakans
ha satts båtsmansroten inom Gotlands första kompani nr 61 Lifman och inom andra kompaniet nr 59 Gardelin.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Januari 1890
N:r 8
Till ordförande
ha utsetts: i Hejde soekens fattigvårdsstyrelse Johan Thomsson, Skogs; i Visby norra landsförsamlings kommunalnämd lendtbrukaren M. F. Gahne, i Hörsne med Bara sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse P. Andersson, Bunna, i Stenkumla sockens kommunalnämd hemmansägaren Job. Gardell, Martille, samt i Träkumla sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse hemmansägaren Olof Ansin, Kue.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Januari 1890
N:r 8
Visby telefonförening
utsänder i dagarne ny katalog, den nionde i ordningen. Sedan den förra utgafs i Oktober 1888 har telefonabonnenternas antal ökats från 149 till 162. Antalet med nätet förenade apparater var 1888 202 samt var 31 Dec. 1889 230, alltså en ökniog under ett år af 28 apparater. Samtidigt hade ledningarnes hela längd stigit från 425 till 829 kilometer eller nära nog dubbelt. För att klärt se hur raskt vårt telefonnät utvecklat sig, behöfver man blott påminna om att 1882, det första året, utgjorde ledningarne 22,5 kilometer. Den hastigaste utsträckningen har nätet tagit sedan år 1885.
Under fjoråret expedierades 243,807 samtal mot 205,065 under år 1888. Största antalet var under Maj månad med 26,929 och lägsta under Februari med 15,537 samtal. Högsta antalet samtal, som hittills förekommit på en dag, 1,325, expedierades 29 April 1889. År 1888 var motsvarande antal 1,152, 30 April.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Januari 1890
N:r 8
Hr V. E. Lennstrand
har till justitieombudsmannen 13 d:s låtit ingifva en skrift, hvari han till beifran anmäler hurusom borgmästareembetet i Visby, enligt en af borgmästaren Een undertecknad resolution, förbjudit honom ej allenast att hålla anmäldt föredrag öfver yttrande- och församlingsfrihetem utan äfven att vidare hålla föredrag i nämda stad.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Januari 1890
N:r 8
Om aflidne kapten Gyllenhammar
skrifver G. H. T.
Hav afled efter endast få dagars ejukdom, som började med influensa och öfvergick till lunginflammation. Den aflidne, som var född 1828, tog officersexamen 1846 och blef, efter fullgjord gradparsering vid Svea lifgarde, un: derlöjtnant vid Gotlands nationalbeväring 1847, Inom denna kår avancerade han till kapten och kompanischef, hvilken befattning han innehade till 1881, då han erhöll afsked med pension.
Från 1867 till 1875 tjenstgjorde kapten Gyilenhammar dessutom som förrådsförvaltare vid kronans förråder i Visby. Från sistnämda år har kapten G med familj varit bosatt i Göteborg och sysselsatte sig med landtmäteri der i trakten.
Den aflidne, som var en särdeles öm och god familjefar, sörjes nu af enka, född Berggren, fyra söner och en dotter, gilt med ingeniör E. HEogvall, bosatt i Nordamerika. Äfven inom den talrika vänkrets, han genom sitt vänsälla väsen vunnit, skall Viktor Gyllenhammar minnas med saknad.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Januari 1890
N:r 8