Med anledning af länsstyrelsens på sin tid omnämda skrifvelse hade, som viifredags meddelade, heleovårdsnämden hos stadsfullmäktige tillstyrkt att det redan påbörjade och pröfvade systemet för underjordisk afloppsledning måtte vinna tillslutning af alla de gårdar, der detta redan nu låter sig göra, samt att sedan systemet måtte fullföljas till alla de delar af staden, der terrängförhållandena sådant medgifva.
Ärendet föredrogs i går hos stadsfullmäktige, dervid
hr Bergman yttrade sin tacksamhet mot helsovårdsnämden för de-s förtänksamhet. Men men borde endast se till att de vidtagna åtgärderna ledde till vinnande af åsyftadt ändamål. Ehuru naturligtvis det hör försökta kloaksystemet voro i något nyttigt, skulle det vara det i ännu högre grad, om man kunde åstadkomma vatten till ledningarnes renspolning. Detta vore emellertid dyrt. Största faran för staden låge dock ej i brist på kloaker utan i latrinernas skötsel. Vid dessa kunde ju ej begagnas kloakledningen, som visserligen ej kunde kallas pröfvad. Svårt vore utt fatta beslut i frågan, då tillslutningen nog ytterst berodde på gårdsägernes fria vilja. Nu funnes ej något annat att göra än att remittera ärendet till drätselkammaren, om den möjligen kunde finna på någon utväg att få utvidgningen i gång.
Borgmästaren hade intet emot en remiss, då saken vore ur finansiell synpunkt af stor betydelse. Deremot ville tal. ej en remi:s med vitsord att man kunde göra svåra anmärkningar mot systemet i fråga om gårdarnes renhållning. Ty funnes kloakledving, behöfde ej slaskvattnet slås i latrinerna och det vore detta som osayggade dem. Ur den synpunkten spelade kloakledningen en stor roll, och den har visat sig till nytta för de gårdar, som slutit sig till densamma. Drätselkammaren borde utarbeta ett reglemente för vidare tillslutning till kloakledningen.
hr Björkman: Allmänt ansåg man visserligen, att en kloakledning utan tillgång till spolvatten vore af tvifvelaktig pytta. Derför vore det af vigt att få en början till detta separatsystem genomförd, så att man kunde bli i tillfälle att riktigt bedöma gagnet. Kunde man; ejj här, som i andra städer, tvinga in gårdsägarne i ledningssystemet? Den del som pu fans spolades af en källa i Biskopsgatan. Nu borde man se, om den andra delen uppåt torget utan spolning skulle medföra stank, Vidare ville tal. ha undersökt, om det funnes möjlighet att få naturliga brunnar och källor, som kunde lemna spolvatten, Detta borde drätselkammaren göra och förr än det skett, vore ej skäl att fortsätta med kloaksystemet i hela dess utsträckning.
Hr Bergman hade medgifvit den relativa nyttan af den nuvarande kloakledningen. Oskicket att slå slask i latrinerna borde beifras af helsovårdspolisen. En undersökning hade gjorts i fråga om att få spolvatten från naturliga brunnar och källor, men gifvit otillfredsställande resultat.
Hr Kolmodin anmärkte att då varit fråga om att få ej blott spolvatten, utan också vatten till en vattenledning.
Borgmästaren upplyste att på sanitära kongresser det här använda separatsystemet af kloaker (utan spoling) haft flere auktoriteter för sig.
Hr Kolmodin. Ja, helst i fråga om städer med stark lutning såsom Visby.
Hr Björkman påpekade att qvantiteten af strömmande spolvatten ej behöfde vara så särdeles stor.
Ärendet remiterades till drätselkammaren.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 Augusti 1892
N:r 121
