De besvär

Olof Hans Olofsson anfört emot k. m:ts bef:s i Gotlands län utslag 31 Dec. 1891 i fråga om sökt återkallande af skogsförbud å visa del af 1/2 mantal af skattehemmanet 3/4 mti Fredvalds nr 1 i Gothem har Kammarkollegium till pröfning förehaft, men dervid fonnit klaganden icke hafva anfört skäl som kunnat föranleda ändring i berörda utslag, deri k. m:ts bef. utlåtit sig, att enär k. m:ts bef. förbjudit, att växande skogen å 1/2 mtl af hemmanet Fredvalds ur 1 finge anlitas till annat än husbehof och klaganden, som icke kunnat förvärfva den af honom inköpta delen af nämda fastighet med bättre rätt än hans fånges, man haft, icke visat, att ändamålsenliga btgärder vidtagits för skogens återväxt å den afbrukade marken till samma fastighet, fann k. m:ts bef. den gjorda ansökningen icke kunna bifallas.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 September 1892
N:r 140

Förste provinsialläkaren

har nu till landstinget inkommit med sin vidlyftiga och af flere bilagor åtföljda berättelse för 1891—92. Vi meddela derur redan i dag några anmärkningar och synpunkter.
Vid den inspektion helsovårdsvämden på eftersommaren gjorde af stadens latrinväsen, befans att de förberedande undersökningarne genom helsovårdspolisens oerfarenhet blifvit så otillförlitliga, att hela staden ånyo måste genomgås. Fem efter middagar (tillsammans 20 timmar) åtgingo härtill. Naturligtvis tog man samtidigt reda på andra förhållanden: brunnar, smutssamlingar, soplårar, stall, svinhus m. m. I skrifvelse till helsovårdsnämden betonade förste provinsialläkaren, att offentliga myndigheter och inrättningar borde gå i spetsen för helsovårdsstadgans efterlefnad, hvilket ej här vore fallet, då befogade anmärkningar kunnat göras vid landshötfdingeresidenset, rådstun, epidemiska sjukhuset, folkskolorna m. fl. ställen.
Från sina tjensteresor förmäler förste provinsialläkaren, att mot Slite apotek funnits väsentliga avmärkningar att göra. Sju sammanträden ha hållits med nämderna på landsbygden med efterföljande sanitär inspektion. I allmänhet visades intresse härför. Brunnarne voro mångenstädes dåliga och ille skyddade. Afträdena i regel bedröfliga. De epidemiska sjukdomarnes förlopp omnämnes. Hvad särskildt mässlingen beträffar, som infördes hit från Stockholm i Dec. 1890, och grasserade i 5—6 af de norra socknarne anmärkes dass hastiga hejdande. Frossan är sällsynt på ön; ett och annat fall har förekommit i socknarne kring Martebo myr, men då den blir utdikad, torde sjukdomen föreviona. Om den senaste influensaepidemien, som rasade våldsammasti Januari i år, säges att den denna gång uppträdt lika elakartad som på någon annan ort.
Dr Björkman omnämner äfven att frågan om epidemisjukhus i staden tagit ett steg framåt under året:

Med afseende på latrinerna anser han tvångsmedel oundgängliga för att få dem i ordnadt skick. På landsbygden är begreppet om snygghet sådant, att afträden stundom äro bygda intill stugväggen.
Det betonas att bad alltför litet användas på Gotland.
Öfverhufvud taget anser förste provinsialläkaren att helsotillståndet på Gotland under den tid berättelsen omfattar i allmänhet varit godt.
För antalet födda och döda 1891 redogöres.

Födda:
Visby stad 162
Slite distrikt 216
Visby distrikt 352
Hemse distrikt 286
S:ma 1016

Döda:
Visby stad 119
Slite distrikt 167
Visby distrikt 294
Hemse distrikt 201
S:ma 781

Döda barn under 1 år:
Visby stad 14
Slite distrikt 18
Visby distrikt 26
Hemse distrikt 18
S:ma 76

Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 September 1892
N:r 140

Till pröfningsnämden,

som sammanträder härstäder nästa måndag, ha i laga tid inkommit besvär öfver taxeringsnämdens beskattning från nedannämde personer: Karl Fogelberg, Mickels i Hablingbo (ang. fastighetstaxering) samt K. F. Ekvall, J. A. Nyström, A. P. Svensson, Hanna Nilsson, dr. K. E. Lénström, häradsh. A. Dömle, grossh. Molander för tullinspektör Lagerheims sterbhus och för skonert Konfidentias rederi, J. Lundmark, alla i Visby, Karl Vallin, Runne i Sanda, Lars Jacobsson, Mickels i Hablingbo J. Larsson Endregårda (för beskattning i Visby), K. F. Gullberg, Vesterhejde, kontraktsprosten G. E. Alfvegren Ejsta, K. E. Björkegren, Vestergarn, J. Cedergren, Hulte i Hemse, K. U. F. Engström, Garda, H. von Horn Fleringe, och J. N. Smith öfver R. Lindströms taxering i Hangvar samtliga dessa rörande inkomstbeskattning.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 September 1892
N:r 140

Öfver belysningen på våra gator

har under många år klagats och detta med rätta. Klagomålen hafva rört dels otillräckligheten af sjelfva ljuskällorna, de kattögonlikt flammande gasoljelamporna, dels svårigheten att afpassa det s. k. polismånskenet, hvaraf följden blifvit att lyktorna, då de bäst behöfts, förblifvit otända och stundom tvärtom. En motion föreligger hos stadsfullmäktige om åtgärder till afbjelpande af sist antydda missförhållande.
Att emellertid på de allra senaste åren ingen ändring i sättet för stadens belys ning vidtagits har tvifvelsutan sina skäl. Då stenbundenheten i den mark, hvarpå staden är belägen, endast med svårighet medgifver nedläggandet af gasrör och då för öfrigt belysning med gas alltmera trängts till sidan af det elektriska ljuset, bar skäl icke förefunnits att bär som i många andra städer anlägga gasverk. Vi få hoppa öfver gasens stadium och med detsamma ge oss in på det elektriska.
Ett förslag till stadens fullständiga be: lysning utomhus har på begäran af drätselkammaren nyligen uppgjorts af de Lavals ångturbinbolag i Stockholm. Det afser att i stället för de nuvarande 170 lamporna med en beräknad ljusstyrka af omkring 10 normalljus hvardera skaffa oss 200 st. elektriska glödlampor om 35 normalljus och dessutom 6 båglampor för belysning af hamnområdet.
Hela anläggningen skulle kosta omkring 75,000 kronor och den årliga utgiften för staden uppgå till 6 eller 7 tusen kronor mot 4,500 kr., som belysningen för närvarande kostar.
Vi ha ännu icke varit i tillfälle att taga närmare del af förslaget i dess helhet. Dock vore det beklagligt, ifall omständigheterna skulle tvinga till användande af glödlampan, som inom hus är förträfflig, men för yttre belysning mindre lämplig.
Som bekant torde vara bekostas hamnens belysning ur hamnkassan. Då denna flödar rikligt, vore ju ett tillfälle för hamndirektionen att ju förr desto hellre låta införa elektrisk belysning vid hamnen. Derigenom skulle erfarenhet vinnas om både ett och annat, då fråga uppkommer att belysa äfven gatorna med samma slags ljus.
Eno fråga härvidlag, som är ganska svår att afgöra, är huruvida staden sjelf bör lägga sig ombord med affären (med en deraf uppväxande ny tjenstemannakår) eller låta den genomföras af ett bolag med staden som största konsument. Många skäl för och emot båda dessa former för sakens utförande kunna anföras.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 September 1892
N:r 140

Passagerarelista.

Från Stockholm med Polhem 10 Sept.: Häradshöfding Tigerechiöld, grossh. Öhman, kamrer Ekgren, bankdirektör Lettström; hrr Kollberg, E iderbarg med fru, fru Wirsén, fröken Wirsén samt 21 Däckspassagerare.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 September 1892
N:r 139

Från sjön.

— Då bogserångaren Delphin på resa från Stockholm samt medförande tvenne pråmar, lastade med tegel, vid 4-tiden i fredags afton passerat förbi Öregrund för att fortsätta sin resa norrut, började vinden på qvällen så småningom öka från frisk sydostlig bris till fall storm, med den påföljd att cirka »tvärs & Sjorjungfrun» bogserlinan till den ena af pråmarna sprang.
Manskapet å den andra pråmen signalerade med sin lanterna genast till Delphin härom, hvilke då sökte vända för att få tag i pråmen. Men som sjön gick hög och vinden var stark, blef detta Honom omöjligt, och då den ena sjön efter den andra började rulla öfver åogaren, när den låg i sida våg, och likaledes öfver den ännu på släp varande pråmen, måste Delphin hålla undan för att i nämaste hamn få skydd. Omsider lyckades det honom ock att ernå sådant i Hudiksvalls skärgård.
På lördagsaftonen vågade han sig åter ut för att söka efter den förlorade pråmen, men lyckades hvarken då eller på söndagen att finna densamma. Under det-han på sin upptäcktsresa i måndags på morgonen låg i Söderhamns hamn för att söka underrättelse, inkom till Stugsund tyska briggen Paul Gerhard, medförande:de tvenne personer, som utgjordt besättning på den förolyckade pråmen, vämligen en äldre man och en-16 till 17 års gosse, hvilka måst lemna pråmen och efter att cirka 24 timmars tid ha drifvit omkring iden ekstock blifvit bergade af kaptenen å ofvanåämda fartyg. Gossen var då nästan sanslös och den äldre mannen äfven mycket medtagen, men efter omsorgsfull behandling från kaptenens och besättningens sida blefvo de snart åter krya, De räddade trodde säkert” att pråmen gått till botten med sitt innebåll af 14,000 tegel och 50 fat gasolja.
Då Delphin med sin återfunna pråmbesättning i måndags middag på utgående från Söderhamn skulle passera genom Stugsundshålet, gick han i orätt farvatten och på orätt sida om bojarne, hvarför han efter åtskilliga huggningar stannade på grund. Ångaren Hilma erbjöd sig att draga Delphin loss, hvilket ej antogs, men sedan en del af lasten —15,000 tegel för destinationsort Ume — lossats, kom ångaren flott. Någon läcka till följd af grundstötningen kunde ej förmärkas.
— I telegram från Sundsvall meddelas senare: Ångaren Vesterbotten, som inkom hit i onsdags på morgonen, hade söder om Bremön bergat en lastpråm med 50 fat fotogen och ett parti tegel. Någon menniska fans ej ombord. Pråmen inbogserades till Sundsvall.
— Det nya engelska barskeppet Auehmountain, hemma i Greenock och stadt på resa från Glasgow till Rydney, råkade 2 dennes kl. 11 på natten, då det låg till ankare å Clydefloden i revieret vid norra ändan af banken, i brand, sprang i luften kl. 5 påföljande morgon och sjönk derefter. Fartyget hade 20 ton krut ombord. Besättningen hade aftonen förut räddats med båtar från örlogsfarget Superb. Genom explosionen åstadkoms betydliga skador i staden.
— Vid Svinbådan inträffade i torsdags två strandningar, nämligen det tyska skonertskeppet W. Bügerman & Sohn III, på väg från hemorten Pattburg till Stockholm, och det svenska skeppet Elisabeth, kapten Lindström, på väg från Hernösand till Nantes.
— Nationaltidende innehåller ett kortfattadt telegram från Kiel, hvilket uppgifver att ett svenskt fartyg brunnit i dervarande hamn.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 September 1892
N:r 139

Brigg Frida,

från England med stenkol till jernvägsbolaget, kom här under i morgse, men hänvisades till koleraobservationsort och afgick till Arkö.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 September 1892
N:r 139

Biskop von Schéele

hemkommer icke i morgon utan först om fredag öfver Norrköping.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 September 1892
N:r 139