Sin myndighetsålder

kunde Visby arbetarförening fira i går vid den morgningsfest, som på aftonen hölls i den nya lokalen i Kinbergska huset. Denna, som väl får kallas provisorisk, då ju meningen är att genom nybygnad förskaffa en mera rymlig sådan, består af tre vackra rum, som dock nu, då deltangandet i festen var synnerligt talrikt, visade sig tämligen trånga.
Ordföranden, fabrikör Aug. Johansson, kastade i det tal, han vid gårdagsfestens början höll, en tillbaka blick på de gångna åren af föreningens verksamhet. Det var andra gången man nu flyttade under eget tak, ty för 17 år sedan bygde föreningen och invigde den lokal i Tivoli, som lemnats 1 sistlidne Oktober. Visby arbetare: förening hade haft sina blomstringsperioder och sina tider af förfall, men ännu lefde den och tal. hoppades att om hvarje ledamot rätt beaktade före ingens sträfvan att i broderlig endrägt söka sanning och ljus, skulle den ännu en gång gå bättre tider till mötes. Föreningens ordförande hafva under de gångna åren varit: 1872 —76 verkmästare Rydström, 1876 verkmästare L. Lindbom, 1877—78 redaktör A. Jeurliog, 1879 fabrikör P. A. Hell gren, 1880 fabrikör Hellman, 1881 fabrikör Hellgren, 1882—83 fabrikör A. Johansson, 1884—85 smedmästare K. A. Sandberg, 1886 urmakare Broberg, 1887 —89 fabrikör Johansson, 1890 litteratör A. Sandberg och från detta å och allt fortfarande åter hr Johansson. Ordföravden begagnade tillfället att framföra föreningens tack till kassör K. A. Lyberg och fabrikör K. Lindell, hvilka oafbrutet inom styrelsen verkat som sekreterare och kassaförvaltare i 10 år. Med en önskan om föreniogens framgång och tomtebolycka i det nya hemmet, höjde han sitt glas för Visby arbetarförening. I anslutning härtill föredrog hr Gistedt några af dr. Sterner i Linköpiag vid ett liknande tillfälle inom dervarande arbetareföreniog skrifoa, anslående verser.
Härefter hade man nöjet att få lyssna till en inom föreningen bildad, under ledning af tapetserare G. Lundberg inöfvad fyrdobbel mansqvartett, med goda röstresurser och anmärkningsvärd sammansjungning utföra några sånger. Äfven förekommo qvartetter af fiol, violoncell och orgel, der likaledes föreningsledamöter voro exekutörer. Samma lilla >kapell> utförde också musiken till dansen som sedan, trots det liila utrymmet, tråddes med lif och lust af gamla och unga.
Det må kunna sägas att Visby arbetareförenings fest till invigning af den nya lokalen var i allt lyckad, vittnande om ett nyvaknadt intresse hos medlemmarne. Man torde få hoppas att intresset icke allt för snart måtte aftaga.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 21 November 1892
N:r 180

Fripassagerare.

Med ångaren Polhem anlände i fredags till Vestervik tre personer, s. k. luffare, hvilka visade sig vara i saknad af medel att betala passagerareafgiften. Kaptenen öfverlemnada dem till polisen, men fingo de, sedan namn och hemvist uppgifvits å vaktkontoret, begifva sig vidare.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 21 November 1892
N:r 180

Militäriskt.

Till undorlöjtnant vid Gotlands infanteriregemente har utnämts, Sten August Leatz.
— Transport från Gotlands infanteriregemente till Gotlands artillerikår har beviljats underlöjtnant E. F. V. Malmberg.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 21 November 1892
N:r 180

Trafikinkomsterna å Gotlands jernväg

under sistlidue Oktober månad, jämförda med intägterna under samma månad de 10 föregående åren, utvisa:

Inkomsterna från årets början ha utgjort 76,140 kr. 37 öre mot 72,242 kr. 85 öre under samma tid i fjor.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 21 November 1892
N:r 180

Om den gotländska befolkningens sedlighet

och laglydnad har länsstyrelsens berättelse ingenting särskildt att omnämna. Då i dessa afseenden — heter det — missbruket af rusdrycker med skäl anses utöfva ansenligt ioflytande, bör dock nämnas, att bruket, och dermed jämväl missbruket af sådana drycker synes fortfarande vara i aftagande. Uti förra femårsberättelsen angats, enligt verkstäld beräkning, förbrukningen af rusdrycker, d. v. s. egentliga spritvaror, utgöra (beräknadt hvad bränvin angår till 50 procents alkoholhalt) vid paas 7 liter årligen för hvarje person af hela befolkningev, hvaremot enligt beräknaing denna förbrukning under perioden 1886—1890 kan antagas utgjort ej fullt 6 liter på person.
Något dödsstraff har icke under femårsperioden här förekommit. Antalet af till länsfängelset inkomna fångar ha under åren 1886—1890 utgjordt sammanlagdt 434, deraf 90 rangsaknings- och straffångar, 288 bötesfångar samt 56 lösdrivare och transportfångar.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 21 November 1892
N:r 180

Gotlands rykte

såsom en provins der de smittosamma sjukdomarne i allmänhet vinna föga utbredning jäfvasingalunda af de uppgifter länsstyrelsen lemnar för femårsperioden 1886—90. Esligt dessa har under denna tid endast aflidit 4 personer i mässling, 74 i skarlakansfeber, 16 i difteri, 5 i kikhosta, 41 i nervfeber, 1 i hjernfeber, 40 i diarrésjukdomar och 8 i barnsängsfeber, och det oaktadt de sanitära förhållandena ingalunda kunna sägas allestädes vara mönstergilla.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 21 November 1892
N:r 180

Att länets folkmängd minskas

år för år torde vara en känd sak. Under åren 1856—1880 ökades densamme deremot, om än i alltjämt aftagande antal, i det att denna ökning från perioden 1856—60, då den utgjorde 8 procent, uedgått till 0,2 procent under perioden 1876—80. Men från och med sistnämda år har folkmängden stadigt aftagit. Under femårsperioden 1886—90 föddes inom länet 5,254 persoaer och afledo 3,904. Då antalet födda sålunda varit större än antalet döde, beror minskningen på emigrationev, som också under samma tid uppgått till 2,641 personer, under det att ioflyttningarnas antal utgjort endast 338. Då — säger länstyrelsen — utvandriagen omfattsr en mycket stor procent af personer i den kraftfullaste åldern, är det att antaga, att folkminskningen än vidare skall fortfara.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 21 November 1892
N:r 180

Afdikning af myrar

och vattensjuka. marker inom länet har under femårsperioden 1886—90 med tilltagande ifver bedrifvits. Sålunda ha derunder afslutats afdikning afsammanlagdt 4,340,12 hektar, hvartill statslån erhållits till belopp af 71,350 kr och i statsbedrag 2,500 kronor, Från odlingslånefonden äro dessutom beviljade för ännu icke afslutade och afsynade utdikningsarbeten, omfattande 4,157, 36 hektar, lån till belopp af 120,700 kronor.
I sammanhang med den vidgade myrodlingen torde kunna nämnas, att införseln af konstgjorda gödningsämnen stigit från 401,987 kilogram år 1886 till 1,852,452 kg. år 1890, hvaraf en stor del säkerligen kommit myrmarken till godo.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 21 November 1892
N:r 180

Länets ekonomiska ställning

under femårsperioden 1886—90 belyses af följande uppgifter rörande utcökaingsmålens antal. Hos länsstyrelsen hafva i lagsökningsmål under denna tid 1,787 personer ålagts betalningsskyldighet med sammanlagdt 631,277 kronor samt förrättats 107 utmätningsauktioner med en köpeskilling af tillhopa 745,698 kronor.
Härvid är att märka, att såväl de lagsöktas antal som de till betalning ådömda summorna äfvensom köpeskillingarnas storlek är från år stadigt nedgått. Sålunda lagsöktes hos länsstyrelsen år 1886 ej mindre än 524 personer för 163,652 krouor, medan under år 1890 de respektiva siffrorna utgjorde 149 och 62,043. De exekutiva köppeskillingarna voro år 1886 sammanlagdt 191,250 kr. men &r 1890 blott 90,420 kronor.
Af utmätningsmän å laudsbygden förrättades samtidigt 49 utmätningsauktioner med en sammanlagd köpeskillingssumma af 205,681 kr.
Öfverexekutorsembetet ålade under samma period 1886—90 176 personer betalningsskyldighet med 170,620 kronor, samt förrättade 45 utmätningsauktioner, för hvilka köpeskillingarna utgjorde 399,950 kronor. Äfven här är en stadig minskning år från år, utom ifråga om 1888, som står före de öfriga fyra såväl i afseende på lagsökningarnas antal som belopp, något som också delvis gäller landsbygden.
Under femårsperioden ha i Visby hand lagts 37 konkurser och till häradsrätterna ha inkommit sammanlagdt 129 konkursoch urarfvamål.
I länet fans vid 1890 års slut ett intecknadt belopp af 14,736,000 kr. på 41,472,200 kronors taxeringsvärde, hvilket utgör 35,5 procent.
På grund af den under periodens fyra sista år tillfredsställande skörden samt de efterhand stigande spanmålspriserna har orten tillförts en ökad penninginkomst, så att länsstyreleen om länets ekonomiska ställning vid periodens slut fäller detomdömet att den blifvit väsentligen förbättrad i jämförelse med perioden 1881—85.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 21 November 1892
N:r 180