Kategori: 1892

såsom vi omnämt, helsovårdsnämden begärt af stadsfullmäktige för uppsättning i epidemiska sjukhuset. Enligt kostnadsförslag skulle denna ugn komma att belöpa sig till inalles 1,950 kronor.
Dr Björkman påpekade vid frågans behandling af fullmäktige, att det var på hans förslag framställningen gjorts och han ville framlägga motiven till förslaget att köpa ugnen nu och ej uppskjuta till det nya epidemisjukhuset i en ovi-s framtid blefve färdigt. När skarlakansfebern nu senast utbröt härstädes förklarade sig stadsläkaren knappast våga ta emot några patienter i epidemisjukhuset, enär många difteripatienter legat der kort förut och ovisst vore, om lokaler och sängkläder kunnat fullt betryggande rengöras. Också hade ett fall inträffat att en bland de först å sjukhuset intagne skarlakansfeberpatienterna insjuknat i difteri. Helsorårdsstadgan föreskrefve, att icke blott de först smittade utan äfven personer, hvilkas isolering icke kunde på annat sätt lämpligen genomföras, skulle å epidemisjukhuset intagas. Man borde väl då se till att sådana personer icke derigenom utsattes för fara. Svafvelrökning, som hittills användts, hade visat sig ej kunna förebygga smittans fortplantande. Man måste då se sig om efter andra hjelpmedel. Det erkändt bästa desinfektionsmedel vore öfverspolning med vattenånga. Visserligen vunnes bättre effekt om man hade större ångpannor att tillgå med högre ångtryck och högre värmegrad, men en sådan ugn, som här föreslagits till inköp, vore dock fullt betryggande. Genom försök hade nämligen visats, att bakterier inlagda i filtar, som genomströmmats af ånga från en sådan desinfektionsugn, blifvit utan undantag dödade.
Det kunde tyckas man borde vänta tills det pya epidemisjukhuset en gång skulle blifva färdigt. Frågan har nu uppehållits ett halft år för anställande af undersökningar rörande vattentillgången å den inköpta tomten och kanske ansåg sig stadsingeniören böra afvakta sommaren för att afgifva utlåtande derom, Under sådana förhållanden vore bäst att genast gå i författning om inköp af en deainfektionsugn. Så mycket hellre som ngnen framdeles kunde flyttas för en kostnad af högst ett par hundra kr. till uppmurning och nya ångrör. Ursprungligen hade man icke tänkt sig kostnaden så stor, som det föreliggande, af ingeniör Ekholm upprättade kostnadsförslaget utvisade. Men skälet till den ökade kostnaden vore, att helsovårdsnämden funvit ingeniörens förslag beaktansvärdt att, då man i alla fall skulle ha en ånggryta, göra denna något större, så att man på samma gång kunde deri få varmt badvatten.
Hr Jeurling: Helsevårdsnämden hade betonat det trängande behofvet af en desinfektionsugn och dervid såsom den vigtigaste forutsättnivgen anfört, att det vore ovisst, inom hvilken tid det nya epidemisjukhuset kunde väntas färdigt. Denna förutsättning kunde emellertid anses bortfallenp, då väl sjukhusfrågans lösning finge antagas vara nära för handen, när redan tomt för det nya sjukhuset är bestämd och det nu blott gälde, hvilken del af d nsamma skulle för ändamålet användas. Sant vore visserligen att desinfektionsugpen alltid finge sitt värde äfven för det nya husst, men den ytterligare kostnad, som skulle tillkomma för dess flyttning till och apterande i nya huset skattade talaren till omkr. 500 kronor, som, om de nu nedlades i det gamla, utdömda sjukhuset kunde sägas vara bortkastade. Under sådana förbållanden och då det nya epidemisjukhuset enert nog kunde anses blifva en verklighet, tycktes det talaren, som om man handlade ekonomiskt klokt genom att låta frågan tills vidare bero.
Hr Höjer framhöll det trängande behofvet af desinfektionsugnen. Det vore ovisst när nya epidemisjukhuset blefve färdigt, helst man bade erfarenhet hur låvgsamt det i allmänhet går med bygnader i småstäder och i synnerhet i Visby. Bygnadsnämnden låg ett år på sjukhusförslaget. Kanske stadsiogeniören komma att ligga ett år på brunnen. Under denna tid kunde stora olyckor ske och den nu härjande epidemien härstädes borde utgöra en varning för fullmäktige.
Borgmästaren kunde ej finna att så stor summa skulle bortkastas genom ugnens flyttning till det nya sjukhuset. Det gälde här huruvida personer skulle riskera lifvet i gamla sjukhuset. Det vore obarmhertigt, okristligt och ovärdigt staden utsätta sina invånare att för denna fara.
Hr Bergman förklarade att han komme att rösta för förslaget om inköp af desinfektionsugn, samt upplyste, att stadsingeniören genom sina undersökningar redan nu kommit till det resultat att vatten på nya sjukhusets tomt ej komme att saknas. Men till yttermera visso ville han ha sommaren på sig.
Hrr Kolmodin, Höjer, Björkander, Engström, Cedergren m, fl. instämde med herr Bergman i fråga om bifall.
Utan votering biföllo också fullmäktige helsovårdsnämdens hemställan.

Gotlands Allehanda
torsdagen den 14 April 1892
N:r 57

äro nu af slutade med Polhems hitkomst i dag. Klintehamn ankom till Vestervik på sin sista resa för året först vid 12 tiden i tisdags, hindrad af snötjocka.
I dag afgår Tjelvar till Kalmar och Gotland under sin nye befälhafvare kapten Vulfferona, till Stockholm, Nästa båt hit ankommer från Kalmar om söndag morgon.

Gotlands Allehanda
torsdagen den 14 April 1892
N:r 57

hade at spritbolagets styrelse gjorts till stadsfullmäktige om framställning till länsstyrelsen att det måtte medgifvas, att utskänkning af bränvin måtte å bolagets utskänkningsställen få äga rum hvarje söndag kl. 7—9 f. m.
dock endast åt spisande gäster. En stor del ogifte arbetare hade nämligen för sed att just under denna tid intaga sin frukost på utskänkningsställena, och för desse hade den nya lagen af 1 April kommit mycket olägligt.
För att bereda ärendet tillsattes en komité af 5 personer, i hvilken invaldes öfverstelöjtnant Ihre (16 röster), öfverstelöjtnant Carlstedt (14), redaktör Jeurling (10), fabrikör Hellgren (8) och lektor Höjer (7).

Gotlands Allehanda
torsdagen den 14 April 1892
N:r 57

beslöto hrr stadsfullmäktige i tisdags, efter tilstyrkande af drätselkammaren och sedan ett kortare meningsutbyte ägt rum, huruvida staden ägde rätt att disponera ifrågavarande mark, att afstå från äganderätten till den del af tomten nr 64 1/2 i Klinterotens 4 qvarter, hvarå sällskapets skolhus är beläget, samt att befria sällskapet från erläggandet af infästeafgift för tomten mot det att sällskapet till staden öfverlåter dispositionsrätten till den öfriga delen af tomten.

Gotlands Allehanda
torsdagen den 14 April 1892
N:r 57

mellan kronan och Visby stad hade drätselkammaren i sitt förslag till yttrande hemstält, att k. m:t måtte förklara, det hinder icke möter att till kronan afstå för förrådshus och dermed sammanhängande bestyr så stor del af det staden oomtvistligt tillhörande område, som staden finner för sin del kunna undvara, men att tomterna or 58—60 måtte få till Visby stad öfverlåtas mot lösen, hvilken bör bestämmas i enlighet med förordningen af 14 April 1866.
Fullmäktige godkände skrifvelsen med några smärre ändringar.

Gotlands Allehanda
torsdagen den 14 April 1892
N:r 57

om uppförande af en saluhall å stora torget förevar i tisdags till behandling hos stadsfullmäktige.
Drätselkammaren, som haft att förbereda frågan, som genom dess försorg öfverlemnats till byggnadsnämdens utlåtande, hade anstält vidlyftiga undersökningar å platsen, men kommit till det resultat, att saluballen icke, utan att dels intränga på torgets utrymme, dels bortskymma vackra partier af Karins ruin, kande lämpligen på någon plats h torget förläggas.
Enligt kommarens åsigt skulle handl. Olsons tomt nr 3 i St. Hansrotens 4 qvarter hafva lämpat sig bäst till plats för saluhall, men då dennes tomt betingade ett pris af 10,000 kronor, vore ej på densamma att tänka. Ehuru kammaren sålunda fann motionen synnerligen behjer tansvärd, fann kammaren sig nödsakad att f. n. afstyrka densamma.
Sedan hr Lindell föreslagit uppskof med beslut i frågan samt hemstält att drätselkammaren måtte vidtaga förnyade undersökningar och lemna fallmäktige tillfälle att äfven taga del af dessa på platsen, samt hrr Engström, Bergman och borgmästaren, ehuru erkännande motionens berättigande, talat för drätselkammarens hemställan, bifölls denna utan votering.

Gotlands Allehanda
torsdagen den 14 April 1892
N:r 57