Kategori: 1892

Södra häradsrätten.
(Tredje sammanträdet med höstetinget; ordförande notarien Fåhrens). Ärekränkning.
P. Lydahl, Mannegårda i Lye, yrkade ansvar å Tina Vestberg, Lye, för att denna skulle hafva i socknen utspridt det rykte, att Lydahls hustra på en torgdag i Hemse tillgripit ett par kardor. Svaranden nekade, och målet uppsköts till andra dagen af vårtingets första sammanträde, då svaranden vid 15 kronors vite skall vara tillstädes.
— Vi har förut omnämt, att arb. Karl Nilsson, Nygårds i Vesterhejde, instämt arb.
Lars Andersson dersammastädes, för att denne skulle beskylt Nilsson att ha stulit ett par fläskskinkor. Tre vittnen berättade, att en dag i Augusti Andersson kommit till Nilssons bostad, hvarvid Nilsson kallat vittnena att vara närvarande vid samtalet. Dervid hade Nilsson bedt Andersson »stå för hvad han sagt, ty nu bar jag vittnen här», hvarpå A. svarat: »tjufvar vilja alltid ha bevis». Andersson tillade också, att han aldrig beskylt Nilssou att ha tagit några fläskskinkor, men väl hade han förlorat ett par »bojstar», som han ryktesvis hört skulle fionas dernere, Samtalet slutade med att Andersson önskade att »den onde måtte ta hans mage, som ätit upp mitt fläsk».
Käranden yrkade, att sv. måtte ålläggas fria sig med ed, om han kunde. Rätten afger yttrande å första dagen af nästa sammanträde.

I krafmålet O. R. Pettersson Liffride i Stånga, mot L. N. Lagergren, Gumbalde, för hvilket vi förut redogjort, hördes i dag på kärandesidan 4 vittnen, som skulle styrka, att svaranden medgifvit de omstämda krafven. Käranden öfverlemnade derpå målet med yrkande att svaranden skulle åläggas att, om han det gitte, fria sig med ed.

Förmyndareredovisning. Som vi förut nämt hade husbonden E. O. Norrby Rosarfve i Vall irstämt T. Lindal i Roma med yrkande att denne måtte åläggas inkomma med fullständig redovisning för förmynderskap et för Norrbys hustru. Käranden öfverlemnade i dag målet, anmärkande, att de förmyndarehandlingar han sedan sista rättegångstillfället sett icke varit i original och ej heller posterna specificerade. Svaranden framlemnade en af käranden underskrifven handling, hvilken skulle bevisa, att kär. mottagit full redovisning. — Utslag faller vid tingets slut.

Anna Bokström i Klinte hade instämt Jakob Hägg för utfående af barnuppfostringsbidrag. Käranden infann sig icke i dag, hvarför han för upprysförenummelse dömdes att böta 1 krona. Målet uppsköts till nästa sammanträde.

Värdshusidkaren Milhrer i Hemse erkände genom ombud, att han utskänkt maltdrycker äfven åt icke spisande gäster, men anmärkte, att han drifvit rörelsen i annans namn.
Utslag vid tingets slut.

Myrkriget i Stänga. I det flere gånger förut handlagda målet mellan häradshöfding W. Cramér i Visby för Stånga kommun och L, N. Lagergren i Stånga, angående öfverlemnande till kommunen af 10 tunnland myrjord, som L. skulle för sex år sedan köpt å auktion för kommunens räkning, men sedan låtit lagfara i eget namn och sedan behållit, hördes nu 6 vittnen. Mot 2 af dessa framstälde svarandeombudet jäfsanmärkning, på den grund att de kunde såsom hemmansägare inom Stånga vänta nytta eller skada af måtlets utgång. Jäfsanmärkningen lemnades utan afseende mot hvilket af sv. anmäldes missnöje. Två vittnen intygade, att Lagergren fått af medlemmar inom Stånga kommun i uppdrag att köpa de 10 tunnlanden för bränntorfsberedning. Hr Olof Kudsen i Linde och hemmansägaren Sandqvist sade att priset å myrmarken ställer sig mycket högre än de 25 kr, för tunnland, som L. betalt. Knudsen hade flere gånger gjort anbud att köpa lotter i Stånga myr för 75 kr. tunnlandet. Oskar Pettersson, som hållit auktionen å den exproprierade jorden, upplyste att L. vid auktionen sagt sig handla å kommunens vägnar, hvarvid Pettersson frågade, huruvida L. hade något stämmoprotokollsutdrag på detta. I saknad häraf hade P. skrifvit Lagergren såsom köpare. Svaranden bestred på det bestämdaste att något sådant uppdrag gifvits honom, eller att han fått pengar till köpet. Svaranden invände dessutom, att myrmark då stod i mycket lägre värde än nu. Käranden yrkade att svaranden, om han ej kunde dömas skyldig öfverlemna jorden, skulle åläggas till kommunen betala ett skadestånd af 50 kr. för tunnland. Yrkandet bestredsafsvaranden. — Utslag afkunnas vid tingets slut.

Jordatvist. Uppskjutna målet mellan Olof Isenberg, Hemse, och Aug. Melin derstädes, angående öfverlemnandet af en del af s. k. Tingsåker under Likmide hemman behandlades. Svaranden inlemnade ett intyg från hr O. T. Lagergren från Visby att sämjodelning ägt rum, enär hemmanet synbarligen varit deladt mellan Olof Lagergren och Lars Lagergren, hvilket äfven syntes deraf att vid försäljning af den del af Tingsåker, å hvilken posthuset är uppfördt, Olof Lsgergren åbeberopat allenast fastebrefvet af 1846 oaktadt ban då var ägare af båda hemmansdelarne, hvaraf skulle framgå att Olof Lagergren ansåge, att den frånsålda delen tillhörde den hemmansdel han bekom med sin hustru. Svaranden anförde att hela den del af Tingsåker, som tillhört O. Lagergren, varit bortsåld redan förr än kär. köpte hemmansdelen, hvadan han bestred kärandens rätt att föra talan. Kär. bestred sv:s invändningar; han hade genom landtmätares bevis ådagalagdt, att jorden ännu är odelad. Ettauktionsprotokoll upplästes, hvaraf framgick, att 1/28 mtl. Likvide såldes med undantag af norra delen af Tingsåker med åbygnaden. — Sv. erhöll uppskof till andra dagen af vårtingets första sammantrde för att få postex.-ped. O. T. Lagergren hörd på ed.

I skuldsedelmålet mellan alli, åklagaren och Karl Karlsson, Mafrids i Vestergarn, hördes 4 vittnen. De berättade, att f. nämdemannen Engström före sin afresa till Amerika sålde Mafrids för att göra sig qvitt sina skulder; dervid hade ingenting nämts om de omstående skuldsedlarne. Svaranden bestred att något afseende måtte fästas vid vittnesberättelserna och vidföll sina förut gjorda påståenden. Målet öfverlemnades från båda sidor. Utslag afkunnas vid tingets slut.

Norra häradsrätten.
(Alleqvia 31 Oktober).
Tilénska målen. I målet mellan Olof Olofsson, Nybingels, Gothem, och kyrkoherde G. H. Tilén, ang. ärekränkning, hördes vid detta tillfälle flere vittnen å svarandesidan samt två å kärandesidan.
De senare, drängen Karl Petter Svensson och pigan Emma Olsson, förut tjenande vid Nybingels och som varit inkallade för kyrkorådet 5 sistlidne Juli intygade, att kyrkoherde Tilén om Olof Olofsson yttrat, att han vore en dålig husbonde, som brukat ett osedligt och okyskt lif i flere år, så att han ej kunde begära bättre af sina tjenare, att han ej vore värd bära byxor, utan kjol, att han vore sämre än en mindre vetande menniska, m. fl. för käranden generande uttryck.
Detsamma vittnade äfven Emma Olsson, men kyrkoherde Tilén bestred vittnesmålen.
Af kyrkoherdens många vittnen tillät domstolen en del ej att få höras, enär de icke varit närvarande vid kyrkorådssammanträdet i fråga och således icke hade kunnat höra de ärekränkande orden, utan skulle vittna om andra saker, som ej hade något direkt sammanhang med målet. De som fingo höras hade vittnat redan vid första rättegångstillfället, näml. Per Cederblad, Jöns Nilsson, Oskar Andersson och Tomas Danielson, hvilka ej hade annat att tillägga eller ändra i sina förut aflagda vittnesmål än att kyrkohorde Tilén icke påstått att, utan frågat om Nybingelska huset varit ett grälaktigt hus. Mot Cederblad ville Tilén höra vittnen på att han icke varit i kyrkan, sedan han blef pastor i församlingen, att han ej vore en varm lutheran o. s. v., hvilket emellertid rätten afslog.
För att ytterligare höra kyrkvärden Jakob Jakobsson, som var sjuk, erhöll kyrkoherde Tilén . uppskof till första rättegångsdagen af fjerde sammanträdet.
— I kyrkoherde Tiléns mål mot samme Olof Olofsson angående ansvar för hot hördes nu som vittne vid förra rättegångstillfället jäfvade fröken Mina Lindgren från Upsala, hvilken berättade, att hon sett Olofsson knyta handon flere gånger framför Tiléns ansigte och hört honom med hög röst sagt att om han inte läte bli att kalla tjenarne vid Nybingels inför kyrkorådet, skulle han anmäla Tilén för biskopen. Vittnet hade trott, att Olofsson skulle slå pastorn, allt i öfyerensstämmelse med förut aflagda vittnesmål.
I detta mål, som öfverlemnades å båda sidor, yrkade kyrkoherde Tilén ansvar å Olofsson för det han med hot sökt tvinga embetsman till embetsåtgärd, ochför hemfridsbrott eller enligt 10 kap. 1 § jämfördt med 3 kap. 1 §, 25 kap. 16 § och 11 kap. 10 § strafflagen, hvarvid han som försvårande omständighet ville anföra, att hotet varit öfverlagdt, enär svaranden blott för den skull begifvit sig ifrån sitt hem, hvarför han yrkade högsta böter och i kostnadsersättning, förutom de dryga vittneslönerna, som vid detta tillfälle gingo till omkring 100 kronor, 232 kronor. Svaranden bestred yrkandena och de höga rättegångskostnaderna.
Yttrande vid slutsammanträdet.
— I målet mellan Tilén och Olofsson för beskyllning af bruten embetsed hördes kyrkovärden Jöns Nilsson, som uppfattat Olofssons yttrande till kyrkoherden så: »pastorn får inte säga något, för då har pastorn brutit sin embetsed». Detta hade han upprepat 2 gånger.
Uppskof beviljades för hörande af kyrkovärden Jakob Jakobsson.

I barnuppfostringsmålet mellan pigan Matilda Vessman å Fårösund och drängen Johan Eriksson, Stora Gåsemora, dömdes ett vittne som ej infunnit sig, Kristoffer Olofsson, att utgifva försutet vite med kr. 1: 50 samt ålades vid 20 kronor vite att iakttaga inställelse vid tinget 16 Januari 1893, då målet ånyo förekommer.

Ärekränkningsmålet mellan muraren Sven Johan Johansson i Visby och arbetaren Lars Jakobsson i Sjonhem anmäldes för rätten förlikt.

Utslag. Enkefru Agnes von Corswant å Stafva i Barlingbo dömdes i det förut refererade målet angående försummad vinterväghållning till edgång, som skall fullgöras vid vårtingets första sammanträde.
— Drängen Johannes Pettersson, Granskogs i Dalhem dömdes för misshandel att böta 15 kronor samt att ersätta målsägaren med 3 kr.
— Barnuppfostringsbidrag med 50 kr. om året dömdes drängen Johan Lindqvist, Lina i Hörsne, att utgifva till Augusta Rosvall, Risungs i Rute, och drängen Oskar Olofsson, Sleis i Boge, till Mina Pettersson, Klinte i Boge, med 40 kronor årligen.
— Ett årslångt mål har pågått mellan förre ägaren af Malms i Hellvi, f. löjtnanten E. Björkman, kärande, och inspektoren Herman Nyberg, Viflings, svarande, angående skadestånd, hvarvid Nyberg sedan genstämt Björkman. . Målet, som varit ytterst inveckladt har hufvudsakligen rört sig om, att Nyberg såsom inspektor å Malms skulle gått öfver sin befogenhet i flere afseenden, hvarför Björkman yrkat skadestånd. Målet har nuaf häradsrätten utställts till vidräkning mellan parterna och till vidräkningsmän har rätten utsett kapten E. Westöö och t. f. länsman A. Jakobsson. Uppskof till vårtingets första sammanträde.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 November 1892
N:r 169