Kategori: 1893 02 Februari

Publicerat

Rättegångs- och polissaker.

Svea hofrätt har stadfäst Visby rådhusrätts utslag, hvarigenom Lars Johan Klintberg för otukt med dotter dömdes till 12 års straffarbete.

Södra häradsrätten.
(Vårtingets andra sammanträde).
Utslag. För forsling af rapphöns under förbjuden tid dömdes Jonas Nilsson, Nasume i Tofta, att böta 25 kronor. Dessutom fick han plikta 40 kronor för oskickligt uppförande inför rätta.

— I barnuppfostringsmålet mellan Anna Bokström och Jakob Hägg, Klinte, blef käromålet såsom obestyrkt ogilladt.

Redovisning för försäljningssummab för ett kokreatur, som svaranden i April 1886 skulle afyttrat för käranden, yrkade J. P. Jakobsson, Bockes i Fröjel, utfå af C. E. Björkegren, Vestergarn. Målets uppsköts för utrednings vinnande till andra rättegångsdagen af tredje sammanträdet.

För utbekommande af 101 kr. hade Anna Maria Siggelin instämt ant. Jakobsson, Fardhem. Enligt kärandens påstående hade J. för hennes räkning uttagit medlen ur Alfva sparbank då sparbankens affärer afvecklades.
Svaranden förnskade krafvet och uppgaf att Siggelin blifvit godtgjord för penningarne med ved och varor m. m., Å kärandesidan hördes ett vittne, som skulle styrka, att veden m. m, bekommits såsom ersättning för af S. verkstäldt arbete. — Uppskof.

Målet Olof Isenberg mot Aug. Melin, Hemse, om jordafträdelse, för hvilket vi förut redogjort, öfverlemnades nu på båda sidor. Utslag faller vid nästa sammanträde.

För afvikande ur tjenst yrkade O. V. Ålander ansvar å drängen N. Söderberg, Stenstu i Hejde stadd af Ålanders rättare till tienst å Hesselby gård. Käranden begärde 200 kronor i skadeersättning. Svaranden medgaf att han aflägsnat sig ur tjensten 2 Jan., blifvit formligen afkörd af Ålanders rättare. Utslag afkunnas vid 4:e sammanträdet.

Ärekränkning. Johan Johansson, Friggårds i När, stämde husbondesonen Johan Gustafsson, Maldes i samma socken, med yrkande att han måtte dömas till »strängaste ansvar, som lagen stadgar» för att han förliden månad i flere personers närvaro sagt om kär. att han vore en tjuf. Svaranden medgaf genom ombud, att han en gång om J. sagt: »det var märkvärdigt att han kunde bli kyrkovärd, när han är en tjuf». Han trodde sig nämligen veta, att Johansson vid ett ägoskifte lagt embargo på ena tun. Utslag afkunnas å första dagen af nästa sammanträde.

För våld och ärekränkning yrkade arbetarne Timoteus Ekelöf ansvar å P. L. H. Schwan i Klinte, Den 14 Januari kl. 9 på qvällen hade 8. kommit till drängstugan och knackat upp Ekelöf. Då denne kommit ut på landsvägen, hade de råkat i delo om något arbete, som skulle utföras, hvarvid Schwan slagit till E. så att han ramlat omkull, Så hade han i hettan kallat honom »rackare» och »fähund», Svaranden erkände allt som lades honom till last. Ekelöf hade varit uppstudsig och olydig, hvarför han trott sig äga rätt taga honom i upptuktelse.

Johanna Lindgren hade instämt K. J. V. Karlsson med yrkande om utfående af barnuppfostringsbidrag. Två vittnen gåfvo hvad upplysningar de hade i saken. Målet uppsköta.

Norra häradsrätten.
(Vårtingets andra sammanträde vid Alleqvia 13 Februari).
Ed såsom stämningsman aflades af arbetaren Karl Anton Dahlgren från Lokrume annex.

Till 90 kronors böter för uteblifvande från tinget såsom svarande i åtskilliga mål dömdes handlanden Karl Eriksson å Kattham marsvik.

I målet mellan sjökaptenen O. N. Herlitz och hemmansägaren Alfred Pettersson Lilla Ryftes i Fole ang. klander af bouppteckning hördes vid detta tillfälle såsom vittnen Anton Ahlberg och hustru Katarina Hultqvist från Vägume i Lärbro, hvilket berättade, att svarandens fader Pettersson dagen före sin död sagt, att allt hvad som fans i boet skulle tillhöra svaranden.
Uppskof beviljades svaranden till sjette sammanträdet för att få som vittne höra riksdagsman Per Larsson.

För olofligt tillgrepp hade kronolänsman Arvid Jakobsson instämt pigan Karolina Eriksson, Hulte i Endre, på angifvelse af husbonden Adolf Englund, Lera i Endre och Vilhelm Karlsson. Tillgreppen skulle ha skett under 1891—92, då svaranden tjenat vid Lera.
Som vittnen hördes Johanna Södergren, Emma Erlandsson och Maria Otbberg, hvilka intygade att de vid olika tillfällen sett Karolina Eriksson tillegna sig ett afkoksbröd, en meter foderlärft, en lop rågmjöl, en korf, mjölk, hvetemjöl och ull, ett par stumpor och ett par trasiga kalsonger.
Svaranden bestred vittnesmålen för så vidt de skulle afse att hon tillgripit ofvannämda saker till egen nytta. Tillgreppen hade skett i närvaro af vittnena och hade de tillgripna sakerna användts för husbondefolkets del. Hon erhöll uppskof för motbevisning till andra rättegångsdagen af tredje sammanträdet, då hon ägde att inställa sig vid hämtningspåföljd.

I målet mellan hemmansägaren Johan Källgren, Klintegårda, och L. Högberg Viis angående oredovisad auktionsuppbörd för en häst, 165 kronor, hördes denna gång som vittnen Karl Vinberg och hans hustru från Lickershamn. V. hade köpt bästen under hand vid ifrågavarnde auktion, dervid K., enligt hustru Vinbergs utsago, sagt att hästen sålts för en skuld till Högberg. Vinberg hade scdan lemnat revers till Högberg för hästen och äfven infriat den. Detta medgaf Högberg, som påstod sig ha behållit penningarne för en fordran han haft på Hallgren. För att styrka er erhöll han uppskof till tredje sammanträdet.

Skollärare Pettersson i Buttle hade instämt Gustaf Andersson och Viktor Andersson, Stora Velinge i Buttle med yrkan om ansvar och ersättning för det de en natt i slutet af Oktober huggit ned skog å en hemmansdel, som han, med tillträdesrätt genast, i början af Oktober köpt af Viktor Andersson.
Svarandena bestredo genom Gustaf Andersson stämningen, enär det åberopade köpsaftalet ej skulle vara af giltig natur.
Käranden hänvisades på grund häraf, att innan detta mål kunde upptagas, genom rättegång mot Viktor Andersson visa sin bättre rätt till ifrågavarande hemmansdel.

För åverkan hade Klas Andersson, Etebols i Lummelunda, stämt Oskar Nyström, Lilla Helvigs i Fole. Saken var den att Andersson hade intecknad nyttjanderätt i L:a Helvigs å s. k. Malmhagen, och der hade Nyström borthuggit skogen. Nyström bestred på det envisaste att han, trots det stod intaget i köpebrefvet, kände till någon intecknad nyttjanderätt. Han hade väl rätt att hugga skog på sitt eget hemman.
Hemmansägaren Lars Nordström vittnade, att enligt hvad han med bestämdhet antog Nyström huggit skogen i Malmhagen samt ansåg säkert, att Nyström afvetat den intecknade nyttjanderätten.
Nyström yrkade ansvar å käranden för falsk rare samt fordrade 1,000 kronor iskadestånd.
Uppskof till första dagen af tredje sammanträdet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Februari 1893
N:r 26

Publicerat

Bifallit

har k. m:t ansökan att folkskolläraren N. J. Nyström i Mästerby måtte få såsom tjensteår tillgodoräkna sig den tid han varit anstäld vid Gazelianska skolan i Tingstäde.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Februari 1893
N:r 26

Publicerat

Motiverade reservationer

mot stadsfallmäktiges vid förra sammanträdet beslutade skrifvelse till k. m:t rörande genombrytningarna i stadsmuren aflemnades i går af lektor Bergman och doktor Björkman.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Februari 1893
N:r 26

Publicerat

Dödsfall.

I tisdags afled i Lands krona bankdirektören Karl Unnérus.
Han var född i Visby 1815. Sedan 1864 har han varit schef för Skånsbankens kontor i Landskrona, stadsfallmäktig sedan institutionens början samt direktör och ordförande för sparbanken i Landskrona.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Februari 1893
N:r 26

Publicerat

Klintehamn

ligger lyckligt och väl i hamn sedan i morgse efter sin senaste irrande isfärd.
Vi lemnade i måndagsnumret ångaren sittande härutanför i isen omkring 8 minuter från land Den expedition, som härifrån afgick med posten på måndagsmorgonen nådde Klintehamn vid 3-tiden på e. m. och återvände omedelbart med återstoden af den ombord varande posten till Fridhem, dit den ankom vid 1/2 8-tiden och omedelbart begaf sig in till staden.
Posten härifrån utkom till Klintehamn från Fridhem vid 6-tiden på e. m. Natten till i går steg temperaturen något och viaden sprang öfver på ostlig. Med den började isen sätta ut härifrån, och Klintehamn hade ingenting annat att göra än att följa med det seglande isfältet. Ännu på middagen var han synlig härifrån men försvann sedan.
Isen dref nedåt Stora Karlsö, hvars fyr från ångaren hela tiden varit i sigte. Isflakarne lågo så fast och upptornads kring fartyget, att maskinen ej kunde arbeta, utan var ångareas folk hela dagen i går sysselsatt med att hugga ut densamma för att få den i öppen vak.
Det lyckades också. Men då Klintehamn kom ut i fritt vatten, dref den framilande isen på med sådan fart, att fartyget fick slagsida. Alla luckor skalkades och båtar samt proviant gjordes i ordning, om man skulle nödgas lemna ångaren. Detta inträffade dock, dess bättre ej, utan kunde Klintehamn, efter att flera gånger ha suttit fast, så saåningom taga sig upp mot Visby och anlände till vågbrytaran vid 3-tiden i morgse.
Här kommer den tillsvidare att qvarligga med sin post ombord. Hela sjön är fyld med is. Från Idö ses ej öppet vatten och vid Ölands norra udde är det lika fullt med is som mellan Gotland och Öland.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Februari 1893
N:r 26

Publicerat

Infästen.

Stadfollmäktige biföllo i går ingeniör John Danielssons ansökan om infäste å tomten nr 35 i Klinterotens 4 qvarter, men afslogo en liknande anhållan af byggmästare N. Pettersson rörande stadsjordstomten af ägofiguren nr 1162 öster om staden, hvarjämte drätselkammaren fick i uppdrag att vidtaga åtgärder för tomtens återtagande till staden.
— Arbetare Karl Vestrings m. fls. ansökan att få till fri och egen grund inlösa f. d. hospitalstomten nr 84 i Norderotens 3 qvarter bifölls.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Februari 1893
N:r 26

Publicerat

En liten lur

togo sig i går afton de 5 drätselkammarledamöterna bland stadsfullmäktige.
Det föredrogs ett utlåtande från kammaren rörande en ansökan af K. P. Engström och Henrik Engström om infäste å stadsjorden af tomten nr 5 1/2 i Strandrotens 2 qvarter (f. d. Kihlbergska tomten vid Mellangatan).
På grund deraf att en utvidgning af den förbi tomten löpande Brännerigränd vore högst önskvärd genom utläggande till densamma af tomtens stadsjord mot den ersättniog staden vore skyldig att lemna afträdarne för flyttning eller inlösen af plank och bygnad m. m. på tomten, hade drätselkammaren föreslagit att det sökta inföstet icke måtte beviljas, utan istället åtgärder vidtagas för tomtens afträdande till staden.
Och detta drätselkammarens förslag vardt af fullmäktige godkändt.
Men vid slutet af sammanträdet uppträdde drätselkammarens v. ordf. och påpekade att fullmäktige hade fattat beslut om galet utlåtande från kammaren.
Dermed förhöll sig så. Infästesökandena hade fått reda på drätselkammarens afstyrkande beslut rörande infästet och för att mota Olle i grind hade de till kammaren föreslagit, antingen att staden måtte inlösa det å stadsjordstomten stående maskinhuset och bekosta inflyttning af planket med tillsammans 171 kr. 70 öre, eller att staden måtte inlösa hela tomten för 500 kr. och ersätta sökandena för hafda kostnader med 159 kr. eller ock att sökandena utan ersättning skulle afstå 4 fot i ena och 5 fot i andra ändan af tomten till Brännerigrändens utvidgning.
Detta senare alternativ hade drätselkammaren vid ytterligare sammanträde 10 dennes funnit fördelaktigt och för den skull, med frångående af sitt förra förslag hemstält, att fullmäktige ville bevilja sökandena infäste å den del af ifrågavarande tomt, som återstår, sedan af densamma till Brännerigränden uttagits det område, som uppkommer genom aftagande af vid nedre ändan åt Mellangatan 4 fot och liniens uppdragande parallelt med frko Vedins hus, mot det att sökandena afstode från ersättning samt fylde och planerade den omhandlade tomtremsan.
Fullmäktige upptogo ånyo frågan, dervid hrr Höjer och Jeurling yrkade ärendets bordläggning, den senare för att taga i öfvervägande om ej vore skäl för staden att inlösa hela tomten. Hrr Pettersson och Kahl, Een och Björkander yrkade bifall till kammarens sist afgifna utlåtande, hvaremot hrr Höjer, Jeurling och Jacobson påpekade fördelen att nu få denna tämligen centralt belägna, högst oregelbundna tomtkomplex ordnad.
Efter votering bifölls det af dräselkammarens senast föreslagna infästet ned 16 röster mot 9, som ville fasthålla vid fullmäktiges först fattade beslut.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Februari 1893
N:r 26

Publicerat

Brandinspektören

vid städernas allmänna brandstodsbolag har icke varit nöjd med hur brandväsendet är ordnadt i Visby utan bar tillställt styrelsen en skrifvelse härom. Skrifvelsen, som remitterats hit, föredrogs i går hos stadfullmäktige, och lydde:
Då jag erhållit tillförlitlig kännedom derom, att den i staden Visby befintliga värnpliiktiga brandkåren vid senaste eldsvådan 22 sistlidne Nov. på ett mindre tilliredsställande sätt fullgjort sin släckniogsverksamhet vid eldens utbrott, anser jag mig, ehuru städernas allmänna brandstodsbolag denna gång ej berördes af i.sågavarande eldsvåda, skyldig att härmed till styrelsen anmäla detta inom stadens brandkår varande missförhållande, synnerligast städernas allmänna brandstodsbolag inom staden Visby! har brandförsäkringar för omkring 3,200,000 kronor.
För att vid en inom staden uppkommen eldsvåda ej vara alltför mycket beroende af den fysiska kraften, föreslogs redan 1889 användande af ångkraft.
Det torde desto mer vara af behofvet påkalladt att i detta afseende använda maskinkraft som lutningsförhållandena i staden kunna under vissa förhållanden kräfva större kraftutveckling än inom många andra stadskommuner.
Då en stor del af de i bolaget delaktiga kommuner vidtagit genomgripande förbättringar för eldsläckning, torde jag härmed få föreslå, att äfven staden Visby snarast möjligt vidtager de förbättringar, som vederbörande stadsmyndigheter anse lämpliga för att så oberoende som möjligt genast vid en inträffad eldsvåda på ett fullt tidsenligt, kraftigt och energiskt sätt bedrifva släckningsverksamheten.
— Skrifvelsen remitterades till drätselkammaren.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Februari 1893
N:r 26

Publicerat

Det nya epidemisjnkhuset

ha vi nu i ussigt att inom en ej oöfverskådlig framtid få se resa sig på den derför inköpta tomtplatsen norr om staden.
Komiterade för frågans utredning inkommo nämligen i går till stadsfullmäktige med af arkitekten Kumlien utförda ritningar till ett epidemisjukhus af trä för hvilkot kostnadsförslag var uppgjordt till 15,000 kr. utom uthusbygnader m. m., som ansågos kräfva en kostnad af omkring 3,000 kr. Komiterade tillstyrkte att dessa ritningar lades till grund för bygnaden samt att ärendet måtte så bedrifvas, att entreprenadauktion snarast kunde hållas och huset byggas innevarande sommar.
Hrr Jeurling och Björkander manade till största skyndsamhet och ville att ärendet för full verkställighet skulle genast öfverlemnas till Drätselkammaren. Hr Jacobson ville ha mera utredning innan detta slutligt skedde. Hr Höjer föreslog, att till kammarens disposition skulle, för uppförandet af ett epidemisjukhus i hufvudsak enligt arkitekten Kumliens ritningar, skulle ställas ett förslagsanslag af intill 20,000 kronor.
Deanna mening segrade också efter votering med 14 röster mot 11, hvilka först ville ha ytterligare utredning i ärendet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Februari 1893
N:r 26