Kategori: 1893 06 Juni

vid hamnen vill lektor Höjer ha ordnad och hade derför i går hos stadsfullmäktige väckt följande motion:
»En half timme före och en fjerdedels timme efter de båtars afgång, som hafva ordinarie, annonserade afgångstider, samt en half timme efter samma båtars ankomst vare förbjudet att med bantåg eller lokomotiv färdas öfver bamnområdet inom femton meters afstånd från kajen. Bantåg eller lokomotiv, som inom nämda område befinner sig på spåren vid den förbjudna tidens ingång, skall blifva stående, tills den utlupit.
Förseelse mot detta stadgande straffas med böter från och med 20 till och med 100 kronor».
Hr Jewrling kunde ej vara med härom.
På grund af den lifliga samtrafiken mellan båtarne och jernvägen, läte ett dylikt stadgande sig svårligen tillämpas utan skada för trafiken. — Tågen blefvo ibland försenade till sista stund och man kunde ej begära att derag gods skulle ligga öfver till annan dag.
— Hr Höjer ansåg saken lätt ordnad, helst om man finge ett Ck ha nspår, der trafiken blefve ohindrad. Trafiken läte nog reglera sig, Man fioge vänja sig att passa på tiden, — Hr Jeurling: Det vore-bättre att all mänheten vande sig att akta sig för tågen vid himnen, — Hr Hellgren instämde med hr Jeurling. Vieserligen vore hamatrafiken betänklig för den stora folkmängden vid båtarnes afgång, men det vore också betänkligt om benägenheten hos stadsfullmäktige att stifta lagar ginge för långt. Hellre borde någon öfverenskommelse med jernvägen trätfas, — Hr Björkander och Bergman instämde den senare yrkande remiss till jernvägastyrelsen, något som hr Jeurling fann allt för oformligt.
Motionen remitterades till hamndirektionen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 Juni 1893
N:r 91

af vissa stadsjordslägenheter vid nu gällande arrendetids slut beslöto stadsfullmäktige i går:
att auktion skulle anställas för utarrendering af lägenheterna nr 16 norr om staden och 1530—1532 söder om staden på 10 års tid, den sistnämda lägenheten, hvilken vore lämplig som grustägt, till så stor del, som för detta ändamål ej kan användas, lägenheten nr 1148—1153 öster om staden på 5 års tid samt lägenheterna Vensteråker öster om staden och nr 43 söder om staden, hvilka ligga inom området för vya stadsplanen, tills vidare att afträdas 1 Jaunari efter 6 månaders uppsägning.
Beträffande trävaruupplagsplatserna vid hamnen beslöts, att de ej skulle utarrenderas, utan upplåtas såsom tillfälliga upplagsplatser mot viss hyra.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 Juni 1893
N:r 91

hade, såsom vi då omvämde, af drätselkammaren förrättas till försäljning af söder om staden belägna tomten nr 1 i 164:e bygnadsqvarteret, belägen emellan jernvägsspåret nedåt hamnen och landsvägen, Dervid hade högsta anbudet afgifvits af byggmästaren J. N. Hejdenberg med 1,200 kronor.
Enär detta anbud var betydligt lägre än det af byggmästare Kihlberg under förlidet år gjorda, men af stadsfullmäktige ej antagna anbudet å samma tomt, afstyrkte drätselkammaren antagandet af Hejdenbergs anbud, hvarjämte kammaren, vid denna utgång af anktlonen, icke ansåg lämpligt att ännu tills vidare uppgöra något förslag till värdens åsättande å tomterna inom bygnadeqvarteret nr 164.
Stadsfullmäktige godkände vid gårdagens sammanträde båda dessa af drätselkammaren sålunda gjorda hemställandena.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 Juni 1893
N:r 91

förat omnämda ansökan att få till frijord inlösa en tomt af bygnadsqvarteret ur 155 om 873,12 qv.-meter, utgörande dels infästad mark, dels ett derintill gränsande område af den åt sökanden på infäste upplåtna, söder om staden belägna tomten, beslöto stadsfullmäktige i går, på drätselkammarens tillstyrkar, bifalla i så måtto, att kapten Valgrén skulle till fri och egen grund för en köpeskilling af 782 kr. 60 öre få förvärfva stadsjordstomtea nr 1 i 155:e bygnadsqvarteret, otgörande i areal 726 qv.-meter, detta enligt den af länsstyrelsen faststälda tomtindelningen af qvarteret.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 Juni 1893
N:r 91

lemnade igår stadsfullmäktige till drätselkammarens hemställan, att arbetaren K. J. Jonsson och styrman Gustaf Klintberg skulle få till fri och egen grund inlösa, den förre f. d. hospitalejorden af tomten nr 8 i Strandrotens 4:e qvarter, den serare f. d. hospitalstomten or 73 I Norderrotans 3:e qvarter.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 Juni 1893
N:r 91

som handlanden Aug. Johansson och pastor Palmqvist anfört med anledniag af stadsfullmäktiges beslut om kälkbacksåkniogen i Bremergränd, hade kowmiterade, hrr Bergman, Jacobson och Val!’ér, inkommit med förslag till förklariog. Sedan hr Jeurling yrkat uppskof med ärendet till Septembersammanträdet, hr Hellgren instämt, br Lindell uttryckt sin förvåning öfver komiterades påstående att handl. Johansson ej lede men af kkningen, br Jacobson påpekat att det var å majoritetens inom fullmäktige vägnar förklaringen afgifvits och att mivoriteten redan reserverat sig, uppsköts ärendet till September.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 Juni 1893
N:r 91

berättelse för 1892 förelåg i går hos stadsfullmägtige och beviljades af dem tillstyrkt ansvarsfrihet för stadens förvaltande myndigheter.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 Juni 1893
N:r 91

hade anhållit att få inköpa tomten nr 10 1/2 på södra sidan af hamnen för att der uppföra en ny kollada i stället för den derå befintliga nu af honom disponerade kolgården.
Hamndirektionen, till hvilken ärendet remitterats, hade för sin del tillstyrkt ansökningen så till vida, att hr Molander skulle få inköpa ungefär hälften af tomten, den främre delen åt hamnen, då den öfriga delen, den åt Korsgatan belägna, vore tillräckligt rymlig för uppförande derstädes af beqvämlighetsbygnader för hamnens behof, till förvaringsplats för kreatur samt upplagsplats för landgångar och dylikt.
Drätselkammaren deremot, som ansett att hela den berörda tomten vore behöflig för sist anförda allmännyttiga ändamål samt att försäljning under hand till enskild person af sådana icke förut på infäste upplåtna tomter ej borde ifrågakomma utan att dessa tomter borde görag till föremål för allmän täflan, hade afstyrkt ansökningen.
Stadsfullmäktige biträdde i går drätselkammarens uppfattning och beslöt sålunda att afslå hr Molanders ansökan.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 Juni 1893
N:r 91

dök i går afton ånyo upp hos stadsfullmäktige och föranledde en treqvartstinmes diskussion. Anledningen var en remiss från magistraten af ett länsstyrelsens utslag, hvarigenom den vägrat fastställelse å det at fullmäktige antagna ordningsstadgandet, att torfströ eller annat reningsmedel skulle dagligen i latrinerna användas i sådan mängd, att all afdunstning skulle förekommas. För skälen till denna länsstyrelsens vägran af fastställelse ha vi på sin tid redogjort.
Disskussionen inleddes af
Hr Jeurling: Då det ej faststälda stadgandet icke är en följd af motion inom fullmäktige, utan har tillkommit på grund af helsovårdsnämdens förslag, torde vara bäst att sända ärendet till nämden till den åtgärd, den kunde anse sig på grund af den vägrade fastställelsen böra vidtaga.
Hr Bergman uttryckte sin ledsnad och förvåning öfver länsstyrelsens resolution. Om denna fråga hade varit så många debatter, hade växlats så många ekritvelser och den hade synts på god väg till sin lösning, då denna af länestyrelsen pu omintetgjorts. Trodde bäst vara med en återremiss till helsovårdspämden. Tal. föredrog några punkter ur en af förste provinsialläkaren till honom aflemnad promemoria, hvari han ock utta’ade sig för en återremiss till helsovårdsnämden, som då kunde blifva i tillfälle att ändra stadgeförslagets form, hvilket han visste en minoritet inom fullmäktige åstunda, Sedan kunde fullmäktige ånyo besluta i sak, Han skulle finna det besyanerligt, om afslag då åter skulle möta från ett håll, som så ifrigt arbetat för användandet af torfströ. I fråga om länsstyrelsens åsigt, att sjelfverkande torfmullsklosetter måste användas, om det skulle blifva någon verklig nytta af torfströs användande, anförde förste provinsialläkaren, att t.ex. i Braunschweig ströddes ut torfströt med skopor, hvilket visat sig mycket ändamålsenligt. Da sjelfetröende klossetterna fordrade klok tillsyn och fint strö. Ansåg förmånligt, om staden kunie tillhandahålla torfströ. Det vore ej lämpligt att stadsfullmäktige rörande detta ärende gåfve efter i sak.
Hr Hellgren: Det vore omöjligt att aflägsna all afdunsning, och det hade varit riktigt af länsetyrelsen att vägra sanktion till det ifrågavarande stadgandet. Hvad som borde beklagas vore ej detta, utan att man ej mera fäste uppmärksamhet vid ordalagen i det beslutna stadgandet. Iogen myndighet kunde ålägga husägaren, fom i öfrigt hade sitt afträds lagligt, att avvända torfströ, och länsstyrelsen hade med allt fog hatt ögat öppet för dem som skulle drabbas hårdt af en sådan bestämmelse, nämligen alla de små fastighetsägarne.
Borgmästaren hade ingenting emot ett så grannlaga behandlingsätt som en återremiss till helsovårdsnämden, hvaraf frågan kunde stå upp i annan form. Önskligt vore dock, att minoriteten ville yttra sig, i hvad riktning stadgandets ändring borde gå. Det vore svårt att ersätta »all afdanstning» med ett annat uttryck. Skadlig afdunstning? Hvilka vittnen skulle kunna intyga, om afdunstningen vora skadlig. Fruktade att med en ändring af sagda uttryck hela stadgandet blefve en chimär, Ett annat klandradt uttryck vore »daglig användning» men ej heller detta kunde borttagas. Att torfströ skulle användas dagligen så att all afdunstning förebygdes vore ett hvarken farligt eller orimligt stadgarde.
Hr Cedergren instämde med hr Hellgren. Det vore orättvist att ålägga husägarne att använda torfströ i för öfrigt lagliga latriner. I stors städer, t. ex. Stockholm, användes ej sådant.
Hr Hellgren: »Afdunstning» kunde möjligen ersättas med »Iukt» eller »elak lukt».
Yrkade åtterremiss till helsovårdenämden.
Hr Höjer ville att remissen skulle ske just i syfte att ordalagen blefvo ändrade. Föreslog »afdunstningens» utbytande mot »stank» eller »besvärande lukt», Äfven kunde »dagligen» utgå såsom då alldeles obehöfligt.
Hr Bergman: Något måste göras vid saken nu, om det ej skulle bli ytter värre än någonsin förut. Intet af vigt vore anfördt mot stadgetörslaget.
Borgmästaren: Då länsstyrelsen i sin afslagsmotivering anför som nödvändigt för torfströts tillgodogörande sjelfverkande klosetter, har den tydligen ansett stadgandet ej vara Dog strängt. 1 detta fall vore väl ej lämpligt att taga bort »dagligen». Förordade uttrycket »besavärande afdunstning».
Hr Hallonberg: Det vore hårdt att tvinga hvarje husägare att använda så mycket torfströ att all afdustning förhindrades, Hellre borde då staden kostnadsfritt tillhandahålla sådant och sedan söka få en entreprenör för spillningens bortforslande.
Hr Bergman kunde ej förstå, hvarför man prompt ville ha in epitetet »illaluktande» till afdunstning. Kunde det lukta annat än illa från afträden? Svårt vore för staden att bekosta torfströ, men saken borde tagas i noggrann ompröfoing liksom och frågan om afhämtningen, som förste provinsialläkaren ansåg vara af största vigt. Möjligen kunde härför ett bolag bildas.
Stadsfullmäktige beslöto att återremit tera ärendet till helsovårdsnämden till förnyad ompröfning rörande ordalagen i stadgandet, hvarpå nämden skulle äga att inkomma till fullmäktige med förnyadt förslag till ordningsstadga i berörda afseende.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 Juni 1893
N:r 91