Öfver den motion, som väckts om ändrade bestämmelser i fråga och den troslära, hvari barn, födda i äktnskap mellan olika trosbekännare, skola upfostras, har domkapitlet i Visby afgifvi utlåtande.
Domkapitlet, för hvket den bestämmande grundsateen i irevarande fråga synts böra vara, att så lågt med häfdande af religionsfrihetens rät kan vara förenligt, motverka obehöri; propaganda från främmande religionssamnds sida bland vårt folk, fioner sig bör tillstyrka bifall till riksdagens framställmg i frågan. Domkapitlet finner visserlige, att en ganska stor fribet genom det väckta förslaget, derest det upphöjes til lag, fortfarande komme att inrymmas it föräldrarne m. afs, på bestämmandet af den kristna konfession, i hvilken dera: barn skola upp: fostras — hvilken friiet kunde tänkas missbrukad — men anser dock möjligt, ja sannolikt, att äfven i det fall, då enskildt löfte af mannen Åt qvinnan afgilvits, att barnen skola i främmande, särskildt den katolska läran uppfostras, tiden och erfarenheten komma attverka derhän, att då frågan om den lära, hvari makarne vilja se sina barn uppfostrade, fått för dem aktuell betydelse, tillbörlig hänsyn till det verkliga, sociala och praktiskt-religiösa lifvets kraf torde göra sig gällande med afs. på valet af barnens framtida religion.
Lsktor Höjer, med hvilken rektor Jacobsson instämt, har ansett att det af riksdagen afsedda syftet ej nppoås på den af riksdagen föreslagna vägen, utan endast genom inskränkning i föräldrarnes rätt att bestämma barnens troslära, hvilket skulle kunna ske antingen genom än: dring af § 6 i K. F. 31 Okt. 1873 eller så att som allmän regel stadgades att gossar uppfostrades i fadrens religion och flickorna i modrens.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 5 Januari 1893
N:r 3