Tjenstledighet

istill slutet af årets riksdag har beviljats kronofogden Aug. Bokström och har v. häradshöfding V. Cramér förordnats att fortfarande bestrida kronofogdetjensten i södra fögderiet.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Februari 1893
N:r 27

På konserten

om söndag afton i domkyrkan bedja vi få fästa allmänbetens synnerliga uppmärksambet. Idel goda och värdefalla saker ha de båda konsertgifvsrinnorna att bjuda på.
Fro Helga Wickström sjunger sålunda Gounods »Jerusalem», och jämte tvänne mnsikäls:are »Trio ur Messe Solenvelle» af Rossini. Fröken Söhrling sjunger »Åria ur or. Messias» af Händel, jämte fra Wickström Duo ur kautat af Men delsobn och duo ur Messe Solennelle af Rossini, och med biträde af två musikälskare sjunga de båda konsertgifvarinnorna Qvartett ur Rossinis »Stabat Mater».
Dessutom stå på programmet Festmarsch för orgel af Söderman, solo för piano och orgel af Schumann samt qvartettsång af sällskapet »N. N».

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Februari 1893
N:r 27

Venia

under 6 månader är af biskopen utfärdad för teol. studeranden K. H. Brandt, hvilken kommer att biträda med predikande i Fole pastorat.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Februari 1893
N:r 27

Klintehamn

afgår i morgon bittida kl. 6 för att söka växla post vid Kåreholm.
Enligt telegrafiskt meddelande från Borgholm är öppet vatten vid Kårebolm, men derntanför ligger ett fast drifisband af omkring en sjömils bredd.
Långs Gotlands vestkust fiones likalodes en strimma öppet vatten. Det blir sålunda för ångaren att söka sig ned till Gotlands södra udde och derifrån pröfva på, om han kan leta sig igenom vakar till fasta isen utanför Kåreholm. Fastlandsposten är beordrad till Kalmar och ditkommer i morgon middag kl. 1 och kan således först i morgon afton väntas till Kåreholm.
Klintehamn har under uppehållet härstädes såväl i för som akterrammet blifvit förstärkt med kraftiga timmerförband.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Februari 1893
N:r 27

Öfver den ansökan,

som gjorts af skollärare L. V. Andersson i Tofta att få derstädes anlägga ett småskolelärarinneseminarium ha folkskoleinspektörernas yttranden infordrats.
Kyrkoherden Uddin säger sig af flere skäl icke i princip vara vän af privata seminarier, men har dock, med fäst afseende på landstingets obenägephet att anslå medel för ändamålet och då det för hvarje år blir svårare att erhålla nödigt antal småskolelärarinnor, manats att förorda ansökningen, i synnerhet som de ifrågasatta lärarne synas äga nödig kompetens.
I detta uttalande har kyrkoherde Odin instämt, med ett tillägg rörande en detalj i undervisningsplanen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Februari 1893
N:r 27

En skolfråga.

På folkskoleinspektören kyrkoherde Olins bestämda yrkande i Juli 1891 beslöt då Bro församling, att intagning i småskolan skulle äga rum hvart annat år endast. Härför hade inspektören snfört som skäl, dels att barnantalet i socknen vore litet, dels att genom denna anordning man slapp mer än ett lexlag i den 2-åriga småskolan och läraren sålunda, med folkskoleafdelningarna, hade 3 lexlag, hvilka han kunde undervisa utan monitör, — ett system, som vore utdömdt. Detta kunde han deremot icke, om han hade 4 lexlag, hvilket blefve fallet, derest intagniog i småskolan skedde hvarje år. Flere miadre församlingar, såsom Halla, Sjonhem och Guldrupe, ha intagning i småskolan blott hvart annat år.
Emellertid blefvo en del församlingsbor snart nog missnöjda med det fattade beslatet och på Decemberstämmam väcktes förslag om dess upphäfvande. Skolrådet gick också in bärpå och äfven kyrkostämman tycktes till en början icke vara obenägen för att instämma, men då i behaglig tid någon framkastade möjligheten att ett nytt skolhus kande få byggas, om intagning i småskolen skedde hvarje år, då kantrade stämman om och fattade det beslut, att intagning af barn i Bro förenade folk- och småskola fortfarande och tillsvidare skall ske hvart annat år regelbundet vid vårterminens början, dock att föräldrar ägde rätt, att få in i skolan sina barn äfven det år, under hvilket allmän intagning icke äger rum, på det vilkor, att barnen hemma eller annorstädes dessförinnan inhämtat ett kunskapsmått, som enligt skolrådets bepröfvande någorlunda motsvarar den kurs, som inhämtats af barnen i den småskolans af delning, till hvilken de komma att höra.
Öfver detta beslut, mot hvilket en del af stämmans ledamöter, deribland v. pastor, reserverade sig, ha nu flere hemmansägare i Bro, hvilka äga barn i den åldern, att de i år skulle intagas i skolan, men nu måste vänta till 1894, hos domkapitlet, såsom vi redan i korthet nämt, besvärat sig. De yrka, att deras barn måtte intagas i skolan utan vilkor, hvartill de ägde rätt enligt § 35 af stadgan angående folkundervisning 20 Januari 1882 samt fordra upphäfvande af kyrkostämmans ofvan anförda beslut såsom kränkande deras enskilda rätt.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Februari 1893
N:r 27

En kalldusch

öfver våra förboppningar om ett sockerbruk på Gotland bringar oss telegrafen i form af underrättelsen att bevillningsutskottet med 12 röster mot 7 afstyrkt regeringens förslag att för nya fabriker, som anläggas på mera än 40 kilometers afstånd från annan i gång varande sådan fabrik, skulle beviljas en skattelindring under de första 8 åren.
Ett inom utskottet väckt förslag att sådaa skattelindring skulle få gälla åtminstone för eft sockerbruk på Gotland afsloga äfvenledes med 11 röster mot 8. Då utskottet utgöres af tillsammans 20 ledamöter, känner man icke den aflagda förseglade sedelns votum. Får man antaga, att denna tillhörde minoriteten inom utskottet, skulle således rösterna stå 11 mot 9.
Då det är af vigt för att kunna bedöma frågans utgång inom kamrarne att värmare känna ställningen inom utskottet, hänvisa vi till ett senare telegram i samma ämne. Det framgår deraf, att motståndet mot grefve Hamiltons förslag är att hufvudsakligast söka bland förste kammarens ledamöter, äfvensom att äfven andra kammarens ledmöter i princip äro emot satt delvis efterskänka statens skatt från nya fabriker, men att de senare icke äro obenägna att göra ett undantag särskildt för Gotland.
Visst är det sant, att utsigterna för oss genom detta utfall af frågan inom utskottet väsentligt förmörkats, dock icke i så hög grad, att vi böra uppgifva hoppet. Ty ställningen synes vara sådan, att ett bifall till grefve Hamiltons förslag i andra kammaren icke är otänkbart.
Skulle då så vara, att första kammarens flertal afslår förslaget, går åtminstone frå gan till gemensam votering.
Anledviog saknas ju heller icke dertill, att regeringen kan komma att låta sitt eget förslag falla och acceptera grefve H:s, helst som det af utskottet afstyrkta momentet icke gerna kan vinna tillämpniog i andra provinser än i Skåne och på Gotland. Och i Skåne har man redan så många fabriker, som der gerna kuona ifrågasättas. Då således i sjelfva verket ett bifall till grefve H:s förslag bra nära sammanfaller med regeringens förslag, är det att hoppas, att regeringen åtminstone icke skall ställa sig emot det förstnämda, ifall inga utsigter finnas för ett bifall till regeringens egen framställning.
Uti hela denna fråga om hvitbetsockertillverkningen har på de senaste åren spelat in ett mäktigt intresse, som ser sig i viss mån kringskaret af den nya hastigt växande sockerindustrien, vi mena de ioflytelserika raffiaadörernas. Redan i det betänkande, som ifjor afgafs af den af regeringen tillsatta komitén för utredande af betsockerskattefrågan, finna vi trebland de såsom sakkunnige tillkalladeraffisadörerna hysa tvifvel om lämpligheten att genom särskilda fribeter uppmuntra till anläggande i andra trakter af nya fabriker, Och vi skulle mycket misstaga oss, om icke denna upp fattning inverkat på en och annan bland förste kammarens ledamöter, som icke tillräckligt klart genomskådat situationen.
Dot vore att beklaga, om icke före det slutliga afgörandet deras blick skulle öppnas för det motiv, som leder raffioadörernas uppfattning af denna fråga, ett motiv, som visserligen kan förklaras ur sjelfbevarelsesyopunkt, men som icke bör få spela in såsom bestämmande vid beslutet om en för landet i dess helhet så vigtig fråga som den föreliggande.
Vi boppas alltså ännu på en lycklig utgång vare sig genom ett bifall i båda kamrarne eller genom den gemensamwa voteringen, visse som vi äro, att hvad särskildt angår den landsända, hvars intressen vi ha oss ålagdt att bevaka, intet kraftigare medel kan tänkas att göra den till en af rikets med hänsyn till areal mest gifvande.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Februari 1893
N:r 27

Födda och Döda i Visby.

Födda:
Handl. Johan Gabriel Sandelius dotter, arb. Karl Vilhelm Petterssons dotter, målaren Klas Engfelts dotter.

Döda:
Enkan Lena Kajsa Löfgren 78 år, 4 mån. och 8 dagar, arb. Petter Bolin 78 år, 4 mån. och 12 dagar.

Vigda:
Målaren Theodor Dutberg och Selma Amanda Katarina Ahnell, båda från Visby domk.-församling.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Februari 1893
N:r 27

Tillkännagifvande.

Sedan fröken Maria Siggelin till undertecknad öfverlåtit C. C. Wallins färgeri å Klintehamn och detsamma af mig öfvertagits, får jag rekommendera mig för verkställande at färgning af Ull-, Lin och Bomullsgarn i alla brukliga nyanser samt tyger till pressning. Vadmal mottages tll valk ning, färgning, pressning och ångkokning, klädes-, korderoj- och doffelberedning efter nutidens fordringar.
Filtar och Sjalar färgas och beredas.
Arbetet verksfälles fort och billigt.
Stånga i Februari 1893.
A. Petersson.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Februari 1893
N:r 27