Infästen.

Stadfollmäktige biföllo i går ingeniör John Danielssons ansökan om infäste å tomten nr 35 i Klinterotens 4 qvarter, men afslogo en liknande anhållan af byggmästare N. Pettersson rörande stadsjordstomten af ägofiguren nr 1162 öster om staden, hvarjämte drätselkammaren fick i uppdrag att vidtaga åtgärder för tomtens återtagande till staden.
— Arbetare Karl Vestrings m. fls. ansökan att få till fri och egen grund inlösa f. d. hospitalstomten nr 84 i Norderotens 3 qvarter bifölls.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Februari 1893
N:r 26

En liten lur

togo sig i går afton de 5 drätselkammarledamöterna bland stadsfullmäktige.
Det föredrogs ett utlåtande från kammaren rörande en ansökan af K. P. Engström och Henrik Engström om infäste å stadsjorden af tomten nr 5 1/2 i Strandrotens 2 qvarter (f. d. Kihlbergska tomten vid Mellangatan).
På grund deraf att en utvidgning af den förbi tomten löpande Brännerigränd vore högst önskvärd genom utläggande till densamma af tomtens stadsjord mot den ersättniog staden vore skyldig att lemna afträdarne för flyttning eller inlösen af plank och bygnad m. m. på tomten, hade drätselkammaren föreslagit att det sökta inföstet icke måtte beviljas, utan istället åtgärder vidtagas för tomtens afträdande till staden.
Och detta drätselkammarens förslag vardt af fullmäktige godkändt.
Men vid slutet af sammanträdet uppträdde drätselkammarens v. ordf. och påpekade att fullmäktige hade fattat beslut om galet utlåtande från kammaren.
Dermed förhöll sig så. Infästesökandena hade fått reda på drätselkammarens afstyrkande beslut rörande infästet och för att mota Olle i grind hade de till kammaren föreslagit, antingen att staden måtte inlösa det å stadsjordstomten stående maskinhuset och bekosta inflyttning af planket med tillsammans 171 kr. 70 öre, eller att staden måtte inlösa hela tomten för 500 kr. och ersätta sökandena för hafda kostnader med 159 kr. eller ock att sökandena utan ersättning skulle afstå 4 fot i ena och 5 fot i andra ändan af tomten till Brännerigrändens utvidgning.
Detta senare alternativ hade drätselkammaren vid ytterligare sammanträde 10 dennes funnit fördelaktigt och för den skull, med frångående af sitt förra förslag hemstält, att fullmäktige ville bevilja sökandena infäste å den del af ifrågavarande tomt, som återstår, sedan af densamma till Brännerigränden uttagits det område, som uppkommer genom aftagande af vid nedre ändan åt Mellangatan 4 fot och liniens uppdragande parallelt med frko Vedins hus, mot det att sökandena afstode från ersättning samt fylde och planerade den omhandlade tomtremsan.
Fullmäktige upptogo ånyo frågan, dervid hrr Höjer och Jeurling yrkade ärendets bordläggning, den senare för att taga i öfvervägande om ej vore skäl för staden att inlösa hela tomten. Hrr Pettersson och Kahl, Een och Björkander yrkade bifall till kammarens sist afgifna utlåtande, hvaremot hrr Höjer, Jeurling och Jacobson påpekade fördelen att nu få denna tämligen centralt belägna, högst oregelbundna tomtkomplex ordnad.
Efter votering bifölls det af dräselkammarens senast föreslagna infästet ned 16 röster mot 9, som ville fasthålla vid fullmäktiges först fattade beslut.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Februari 1893
N:r 26

Brandinspektören

vid städernas allmänna brandstodsbolag har icke varit nöjd med hur brandväsendet är ordnadt i Visby utan bar tillställt styrelsen en skrifvelse härom. Skrifvelsen, som remitterats hit, föredrogs i går hos stadfullmäktige, och lydde:
Då jag erhållit tillförlitlig kännedom derom, att den i staden Visby befintliga värnpliiktiga brandkåren vid senaste eldsvådan 22 sistlidne Nov. på ett mindre tilliredsställande sätt fullgjort sin släckniogsverksamhet vid eldens utbrott, anser jag mig, ehuru städernas allmänna brandstodsbolag denna gång ej berördes af i.sågavarande eldsvåda, skyldig att härmed till styrelsen anmäla detta inom stadens brandkår varande missförhållande, synnerligast städernas allmänna brandstodsbolag inom staden Visby! har brandförsäkringar för omkring 3,200,000 kronor.
För att vid en inom staden uppkommen eldsvåda ej vara alltför mycket beroende af den fysiska kraften, föreslogs redan 1889 användande af ångkraft.
Det torde desto mer vara af behofvet påkalladt att i detta afseende använda maskinkraft som lutningsförhållandena i staden kunna under vissa förhållanden kräfva större kraftutveckling än inom många andra stadskommuner.
Då en stor del af de i bolaget delaktiga kommuner vidtagit genomgripande förbättringar för eldsläckning, torde jag härmed få föreslå, att äfven staden Visby snarast möjligt vidtager de förbättringar, som vederbörande stadsmyndigheter anse lämpliga för att så oberoende som möjligt genast vid en inträffad eldsvåda på ett fullt tidsenligt, kraftigt och energiskt sätt bedrifva släckningsverksamheten.
— Skrifvelsen remitterades till drätselkammaren.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Februari 1893
N:r 26

Det nya epidemisjnkhuset

ha vi nu i ussigt att inom en ej oöfverskådlig framtid få se resa sig på den derför inköpta tomtplatsen norr om staden.
Komiterade för frågans utredning inkommo nämligen i går till stadsfullmäktige med af arkitekten Kumlien utförda ritningar till ett epidemisjukhus af trä för hvilkot kostnadsförslag var uppgjordt till 15,000 kr. utom uthusbygnader m. m., som ansågos kräfva en kostnad af omkring 3,000 kr. Komiterade tillstyrkte att dessa ritningar lades till grund för bygnaden samt att ärendet måtte så bedrifvas, att entreprenadauktion snarast kunde hållas och huset byggas innevarande sommar.
Hrr Jeurling och Björkander manade till största skyndsamhet och ville att ärendet för full verkställighet skulle genast öfverlemnas till Drätselkammaren. Hr Jacobson ville ha mera utredning innan detta slutligt skedde. Hr Höjer föreslog, att till kammarens disposition skulle, för uppförandet af ett epidemisjukhus i hufvudsak enligt arkitekten Kumliens ritningar, skulle ställas ett förslagsanslag af intill 20,000 kronor.
Deanna mening segrade också efter votering med 14 röster mot 11, hvilka först ville ha ytterligare utredning i ärendet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Februari 1893
N:r 26

Till ledamot

i byggnadsnämden för åren 1893—94 efter aflidne auditör Engström valde stadsfullmäktige i går med 13 röster regementsintendenten V Karlsson. Såsom suppleant i hans ställe invaldes löjtnant Engström med 20 röster.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Februari 1893
N:r 26

Till ordförande

har helsovårdsnämden för året valt borgmästare Een och till vice ordf. kapten Selfergren. Byggnaåsnämden har till ordförande utsett rådman Tiberg.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Februari 1893
N:r 26

En framställning

från bygnadsnämden om önskvärdheten att nu söka få flyttadt f. d. Häggska magasinet utanför österport, remitterades i går af stadsfullmäktige till drätselkammaren.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Februari 1893
N:r 26

Ägoutbyte med kronan.

Stadsfullmäktige godkände igår de vilkor, som af härvarande länsstyrelse jämte domänstyrelsen blifvit uppstälda för ägoutbyte mellan staden och kronan af lägenheten Grafvarne och stadsjordslägenheterna Davids sågåker och Davids sågbetning, hvarjämte fullmäktige uppdrogo åt drätselkammaren att afsluta de aftal och vidtaga de åtgärder, hvilka af ägobytet blifva en följd.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Februari 1893
N:r 26

Afyttringen af tomterna söder om staden.

Vid Decembersammanträdet förra året lemnade stadsfullmäktige, af förekommen anledning, drätselkammaren i uppdrag att uttala sig principielt om lämpligaste sättet för afyttring af tomter söder om staden.
Drätselkammarens utlåtande med anledning häraf föredrogs i går hos stadsfullmäktige.
Kammaren ansåg att ett utbjudande af nya stadsplanstomter på offentlig auktion i regel är mindre lämpligt och till äfventyrs föranledenne, att lägre försäljningspris än eljest komme att erhållas. Kammaren har deremot ansett, att afyttring af dylika tomter borde ske, beroende på efterfrågan i hvarje fall, genom försäljning under hand ti! det högsta pris, som för hvarje gång kunle öfverenskomman.
Om detta sätt icke skulle godkännas af stadsfullmäktige, fann drätselkammaren det lämpligast att sedan bygnadsnämden verkstält tomtinde!ning af förenämda bygnadsqvarter, bastämda värden af stadsfullmäktige på förhand åsatves tomterna inom ett bygnadsqvarter i sänder och att drätselkammaren bemyndigades försälja dessa tomter till det faststälda priset efterhand som köpare anmälde sig. Skälet hvarför kammaren ansåg, att endast för ett qvarter i sänder tomtprisen borde bestämmas och försäljning ske, låge deri, att då bebyggandet skedde efterhand, kostnaderna för gatanläggning, belysning m. m. inom de nya qvarteren blefve så låga som möjligt Beträffande de tomter, hvarå infäste förut beviljats och hvilka icke kunna vid försäljning göras till föremål för täflan samt följaktligen ej heller betinga lika stor köpeskilling som nya tomter, har drätselkammaren ansett att öfverenskommelse för hvarje fall borde träffas. För underlättande af försäljningen af tomterna torde vara lämpligt medgifva köpare att, om de så önska, vid köpet endast betala en tredjedel af köpeskillingen och ha de öfriga två tredjedelarne stående i tomten mot inteckning. För att få någon ledning för bedömandet af värdet å tomter söder cm staden eller det pris allmänheten vid täflan kan sätta å dessa tomter har drätselkammaren funnit att det torde blifva för ändamålet lämpligast att en tomt, t. ex. nordöstligaste delen af bygnadsqvarteret nr 164 utbjödes på auktion med stadsfullmäktige förbehållen rätt att pröfva derå afgifna anbud och med rättighet för köpare att låta 2/3 af köpeskillingen innestå mot inteckning i tomten.
Stadsfullmäktige godkände detta förslag och uppdrog åt drätselkammaren att efter auktionen inkomma med förslag till försäljningsvärdens åsättande å tomterna inom qvarteret nr 164 söder om staden.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Februari 1893
N:r 26

Jernvägsstyrelsens anhållan

om bortskaffande från dess stationsområde af en C. H. Wallérs sterbhus tillhörig der befintlig lada och drätselkammarens utlåtånde deröfver, bordlagdt sedan förra sammanträdet, behandiades kter i går af stadsfullmäktige. Kammaren hade, som bekant, kommit till den slutsats att jernvägen hade rätt fordra ladans borttagande, men att Wallérs sterbhus också vore berättigadt att vid afträdandet af tomten erhålla ny plats för ladubygnaden och ersättning för dess nedrifvande och flyttning, men att kostnaden härför, beräknad till 404 kr. borde blifva jernvägens ensak att betala. På grund bäraf hemstälde kammaren, dels att fullmäktige ville meddela jernvägsstyrelsen, att från stadens sida intet hinder mötte för ladans borttagande, dock först efter öfverenskommelse med Wallérska sterbhusdelägarne rörande flyttningskostnaden, dels att infäste måtte på vanliga vilkor beviljas sagde sterbhusdelägare å en tomt om 600 qv. moter af ägofiguren nr 1540.
Vid ärendets föredragning begärdes ordet af
Hr Jeurling, som redan då saken förra gången var före hade varit tveksam på hvems sida rätten här låge, Han hade i en fråga som denna af rent juridisk art låtit sig angeläget vara att inhämta upplysning af lagfaren person. Efter tagen del af kammarens utlåtande och sedan denne i sitt skriftliga svar redogjort för de skäl, som kunna anföras å ömse sidor, sammanfattar han sitt eget omdöme i frågan sålunda:
»Förbindelsen att upplåta jorden torde emellertid, då besittningsrätten innehafves af en tredje persop, näppeligen kunna anses uppfyld dermed, att upplåtaren afstår från allt anspråk på äganderätten, under det han hänvisar dep, till hvilken upplåtelsen skett, att se sig om, huru han skall komma åt besittniogsrätten, utan hvilken äganderätten är af ringa eller intet värde. Först genom öfverlemnandet af såväl ägande- com besittningsrätten kan efter mitt omdöme upplåtelsen anges fullbordad, och följaktligen är min tanke om saken den, att skyldigheten att lösa bygnaden åligger staden».
Tal, trodde sig på grund häraf kunna hämta fallgiltigt stöd för sin uppfattningfatt det icke vore stadsfullmäktige värdigt att genom något advokatoriskt försök söka komma ifrån en förpliktelse, som en föregående generation af stadsfullmäktige tillförbundit staden, då de åtogo sig att upplåta för jernvägsbyggnaden nödig mark. vad som vore »nödigt» hade man redan 1878 kommit öfverens om — staden och jernvägsbolaget. Nu gälde det för jernvägen att för byggande af ett lokomotivstall så att säga tillträda en del af detta område, som staden bittills fått draga afkastning af i form af infästeafeifter. Så gerna han skulle velat, kunde tal. dock på grund af hvad han anfört icke vara med om bifall till kammarens förslag.
Borgmästaren: Det kan nog ej bli jernvägsbolagets skyldighet att inlösa bygnaden, helst då staden för tomten uppburit jordhyra.
Hr Bergman ansåg drätselkammarens utlåtande väl grundadt. Här kunde gifvas ett farligt prejudikat. Jeiavägens aptit på mark kunde växa, om staden bara butslade bortflyttningen af de på marken stående husen. Yrkade bifall till drätselkammarens förslag.
Hr Jeurling: Hr Bergman syntes icke alls ha reda på hvad frågan rörde. Det område, som kan behöfvas för jernvägen, är redan fixeradt och lagfaret och några nya anspråk kunde i detta fall ej ifrågakomma. Yrkade afslag ä hvad som rörde jernvägens skyldighet att betala flyttningskostnaden för ladan, men bifall till förelaget om upplåtande af nytt infäste åt Vallerska sterbhuset.
Hr Hellgren instämde med hr Bergman och ansåg att kammarens förslag borde antagas.
Hr Jeurling. Kronoombudet i jernvägsstyrelsen torde ej släppa saken utan process, och denna kunde blifva dyrare än flyttningskostnaden.
Etter ytterligare korta replikskiften mellan ofvannämde talare gick frågan till votering. Med 14 röster bifölls drätselkammarens förslag i dess helhet, d. v. s. att jernvägen skulle betala flyttningskost naden; 11 röster afgåfvos för den mening att samma kostnad borde drabba staden.
Mot beslutet reserverade sig hr Jeurling, enär han ansåg att detsamma kunde komma att tillskynda staden större kostvader, än om man betalat flyttningen af ladan. Häri instämde hrr Björkander, Höjer, Jacobson, Ekman, Björkman, Kahl, Karlson och Engström.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Februari 1893
N:r 26