Fardhem, 18 Jan.
Till sista hvilan invigdes sistlidns onsdag af kontraktprosten Alfvegren stoftet efter i Fardhem aflidne kyrkoherden J. N. Jonæson.
Till text bade prosten Alfvegren valt 1:sta Kor. 3: 7 och följande verser. Den aflidnes vänner, embetsbröder och församlingsbor tillfrågades allvarsamt om den afl. åldrige herden vore värd att minnas eller glömmas. Den aflidne, hvilande i sin kransomhöljda kista, bars af sex af pastoratets kyrkovärdar. Orgeln spelades både före och efter begrafningsakten af pastoratets skollärare herr A. Fredin. Och följdes den afl. till sitt sista hvilorum af en talrik menniskomassa.
Nordöstra kusten, 18 Jan.
Bedrågeri och vidskepelse. Ea person ankom sent en kväll i förra veckan till en boadgård håretådes och bad om logi, hvarvid han helsade från en husbondens dotter i det stora landet i vester. Sedan han fått löfte om logi började man med främlingen samepråke om ett och annat och dervid kom äfven värdfar att nåmna, att husdjuren voro sjuka rått ofta. »Tag fram en kopp vatten», sade då mannen, »skalljag snart säga orsaken», Sedan det begärda erhållits, batraktade mannen noga vattnet i koppen och förklarade att »djuren voro skämda» och orsaken dertill var ett gammalt ruttradt tråstycke som han skulle taga bort i morgon. Påföljande morgon blef en tilja i ladugården upptagen, och, mycket rikrigt, der fans ett gammalt trästycke som mannen skyndade in för att uppbrönna, derunder han frammumlade några böner. Sedan detta var gjordt, försäkrade han att djuren alltid skulle blifva friska, Värdfar, som fullt trodde att det var sant, frågade hvad han blefve skyldig. Derpå svarade fråmlingen att »det kunde nog vara vårdt flera hundre kronor, men för mitt besvår skall jag ha 25 kr». Eu gårdsman sanlitades om lån af vårdefar, och kvacksalfvaren fick pengarna hvarpå han aflågenade sig, tillönskade huset »frid och lycka».
Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Januari 1894
N:r 9
