I slagthusfrågan

hade helsovårdsvämden i går till stadsfullmäktige inkommit med utlåtande, hvari nämden, under påpekande af den osnygghet och osundhet, som nu vidlåder slagten, för sin del uttalade, att de städer, som så önskade, borde få på kommunens bekostnad uppföra slagthus der all slagtning från stad och omnejd måste försiggå, äfvensom besigtning af slagtkreaturen både före och efter slagten, att allt från landsbygden infördt kött likaledes skulle vara underkastadt offentlig kontroll samt att i de städer, som’ej kunna inrätta slagthus, köttbesigtning måtte blifva obligatorisk.
Utlåtandet jämte alla öfriga handlingar i frågan hänskötos till en komité, i hvilken invaldes doktor Ramberg, fabrikör Lindell och redaktör Jeurling.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 Januari 1894
N:r 4

Frågan om elektrisk belysning i Visby

var igår föremål för behandling bland stadsfullmäktige. Såsom våra läsare känna hade drätselkammaren föreslagit avläggning af en elektrisk belysningsstation afsedd såväl för gatubelysning som belysniog inomhus. Kostnaden härför beräknades till 72 tusen kronor. I öfverläggningen härom yttrade sig:
Hr Jeurling, som erinrade om att, då man nu stode i begrepp att fatta beslut om den största utgiftspost, som på de senaste 15 åren på en gång förekommit, man kunde vara tveksam, om man genom ett bifall till det nu framlagda förslaget tillgodosåge samhällets sanna intresse, då i och med detta förslags genomförande staden sannolikt för all framtid beröfvades alla förmåner som följde med ett gasverk. Ty ett sådant läte sig nog icke anläggas utan i samband med gatubelysningen.
Man hade en tid trott att gasens tid vore förbi. Men tvärtom hade gasens herravälde på de senaste åren alltmera utvidgats in öfver nya områden ända derbän, att man t. ex. i Stockholm mångenstädes slopat elektrisk belysning och återgått till gas. Orsaken härtill vore den revolution i gasbelysningea, som åstadkommits genom uppfinningen af den Auerska gasglödlampan, hvarigenom åstadkommes ökad ljusstyrka till mycket redaceradt pris, Gasåtgängen är icke hälften så stor som på en vanlig gaslåga men ljusstyrkan många gånger större med hvitt nästan elektriskt sken. Det vore derför icke att undra på att många återgått till gasen.
Dertill komme att för yttre belysning de elektriska glödlamporna, sådana de här i Visby föreslagits, icke, åtminstone i större städer, kommit till användning, men väl de elektriska båglamporna, som lämpade sig för öppna platser och raka breda gator. I våra större städer är det fortfarande gasen, som i hufvudsak användes till gatubelysning.
Eno annan vigtig omständighet borde icke heller lemnas ur räkningen. Gasen har nämligen börjat att alltmer användag i hushållet, den har trängt in i köken, der den användes till kokning, och industrien stode till gasen i stor tacksamhetsskuld efter uppfianingen af gasmaskinen, som för smärre kraftbehof håller på att undantränga ångmaskinen.
Om man derför läte denna fråga få en något längre räckvidd än blott till frågan om samhällets belysning, så talade mycket för önskvärdheten att få en utredning af kostnaden för anläggningen af ett gasverk.
Det hade sagts att grundens beskaffenhet i Visby skulle väsentligt försvåra nedläggandet af gasrör. Denna farhåga borde emellertid anses häfd genom ingeniör Holmbergs plan till stadens dränering, enär sådana rör behöfva läggas vida djupare än gasrör. På en stadsdel, norra Klinten, vore emellertid både dränering och gasledning outförbara.
Han föreslog dertör att frågan tillsvidare skulle bordläggas och åt drätselkammaren uppdragas att under tiden åstadkomma utredning om kostnaden för anläggning af ett gasverk för stadens räkning.
Hr Kahl instämde med föreg. tal.
Hr Bergman likaså, under framhållande att tidpunkten för beslut om någon ny större utgift för staden nu vore olämpligt vald, då vi nyss utfört tre så dyrbara saker som domkyrkans reparation, folkskolehuset och epidedemisjukhuset.
Sedan öfverläggningen härmed var slutad, biföllo stadsfullmäktige hr Jeurlings förslag.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 Januari 1894
N:r 4

Dödsfall Anna Margareta Gardell

Att vår älskade moder Enkefru Anna Margareta Gardell, född Reinicke, fridfullt afsomnade i Visby tisdagen den 9 dennes kl. 1/2 9 e. m. i en ålder af 93 år, 26 dagar, djupt sörjd och saknad, meddelas deltagande slägt och vänner endast på detta sätt.
Barnen.
Esaias 54 kap. 10 v. Ps. 483. 1—8.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 Januari 1894
N:r 4

Visby Högre flickskola.

Vårterminen 1894.
Utom vanliga läroärmnen undervisning och öfning i handarbeten, teckning, sång och gymnastik. — Torsdagen d. 18:e Januari kl. 12 inställa sig flyttningssökarde och lärjungar, som deltaga i fortsättningskursen, samt innträdessökande. — Fredagen d. 19:2 kl. 12 allmänt upprop. Behöfvande lärjunge, som önskar ifrågakomma till någor af de 6 friplatserna eller af de 10 platserna med vedsatt afgift, inlemnar tillföreståndarinnan Torsdagen den 18 Jan, kl. 10—12 skriftlig till skolstyrelsen stäld ansökan, — Terminsafgift: för 1:a klassen 30 kr; för 2:a 35 kr.; för 3:e 40; för 4:e 45 kr; för 5:e 50 kr.; för 6:e 55 kr.; för 7:e likaledes 55 kr. Nedsatta afgiften är 25 kr. — Afgiften skall erläggas Fredagen den 19:e Jan. kl. 4—5 e. m. i skolans lokal.
Af förekommen anledning får styrelsen allvarligt erinra om nödvändigheten af terminsafgiftens erläggande på utsatt tid.
STYRELSEN.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 Januari 1894
N:r 4

Auktion vid Vibby i Gothem.

Lördagen den 20 innevarande Januari kl. 11 f. m. låter undertecknad genom offentlig auktion vid Vibby i Gothem till den högstbjudande försälja aflidna skepparen Carl Johan Wimans konkursbo till höriga lösören bestående af: ett fickur, 1 sjömanskista, diverse sjökort, den aflidnes gångkläder bestående af öfverrock, jackor, byxor, västar, oljekläder, ylletröjor, hattar, mössor och skodon m. m.
Endast fullt vederhäftige inropare erhålla anstånd med betalningen till den 1 nästkommande Mars, andra betala genast.
Kräklingbo d, 5 Januari 1894.
BERNH. BOLIN,
konkursmassans syssloman.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 Januari 1894
N:r 4

Från sjön.

— Spårlöst försvunnet är sedan mera än en månad tillbaka skonertskeppet »Johanna», fördt af kapten K. A. Sjöholm. »Johanna» hörde hemma i Bergqvara och var på väg till England med last at pitprops för fartygets ägares, kepten Robert Petersson, räkning. Kapten Sjöholm en särdeles duglig sjöman, var bosatti Stockholm och efterlemnar enka, född Bäckström, och minderåriga barn.
— Bland vrakspillror, som senaste vestanstormen kastat upp på skären, skrifves till Handelstidningen från Hästvom, ha fiskare hittat lådor efter sjumanskistor.
I en låda funnos porträtt af tvänne yngre män och af ett fruntimmer, Fotografierna äro tagna af N. J. A. Lagergren, Visby.
Derjämte fanns en finsk motbok för timmermannen W. Theslöf, briggen »Hilma», kapten K. J. Karlsson, Motboken är tryckt i Åbo och kontraktet dateradt ……unda 15 Maj 189 . Sjömanshusombudsmannen tyckes heta G. A. Johansson. Vidare en del at ett kuvert med påskrifven adress »Sjömsa Wilhelm Sjöblom, Finska briggen »Hilma»>, kapten K. J. Karlsson, Kotka, Finland». På ett lådlock står på insidan »K. J., finsk flagga, K. S. F. R. N., Wardö».
Å ett skät ett stycke derifrån hittades ett prestbevis, utgifvit i Kristinestad 30 Juli 1892 för Math. Wihl. Theslöt.
I en ilandfluten butelj har hittats tvänne skrifvelser, den ena på tyska, svårläslig, och den andra på engelske, af innehåll satt hvem som finner detta bref må sända det till tyska konsulatet. Skeppet »Courir», Danzig, kap; Prohl, »is gone down». O. Fisser, styrman. Samtlige föremålen äro aflemnade hos polisen i Göteborg.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 Januari 1894
N:r 3

Folkmängdsuppgifter

Från Gotlands landsbygd 31 Dec. 1893:
Klinte: födda 22 (12 m. 10 qv.), döda 14 (6 m. 8 qv.), inflyttade 126 (61 m. 65 qv.), utflyttade 132 (59 m. 73 qv.), vigde 5 par, folkmängd 1,181, ökning 2.

Fröjel: födda 13 (1 m,. 12 qv.), döda 11 (7 m. 4 qv.), inflyttade 28 (15 m. 13 qv.), utflyttade 27 (13 m. 13 qv.), vigde 7 par, folkmängd 582, ökning 3.

Hablingbo: födda 8 (3 m. 5 qv.), döda 8 (4 m. 4 qv.), inflyttade 18 (12 m. 6 qv.), utflyttade 17 (10 m. 7 qv.), vigde 2 par, folkmängd 628, ökning 1.

Silte: födda 3 (1 m. 2 qv.), döda 5 (1 m. 4 qv.), inflyttade 9 (5 m. 4 qv.), utflyttade 9 (5 m. 4 qv.), vigde 2 par, folkmängd 351, minskning 2.

Hangvar: födda 19 (8 m. 11 qv.), döda 12 (5 m. 7 qv.), inflyttade 48 (20 m, 28 qv.), utflyttade 69 (32 m. 37 qv.), vigde 5 par, folkmängd 909, minskning 14.

Hall: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 5 (4 m. 1 qv.), inflyttade 17 (7 m. 10 qv.), utflyttade 18 (9 m. 9 qv.), folkmängd 235, minskning 1.

Dalhem: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 8 (3 m. 5 qv.), inflyttade 56 (23 m, 33 qv.), utflyttade 63 (26 m. 37 qv.), vigde 3 par, folkmängd 478, minskning 10.

Ganthem: födda 10 (6 m. 4 qv.), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 11 (5 m. 6 qv.), utflyttade 17 (7 m. 10 qv.), vigde 1 par, folkmängd 294.

Halla: födda 4 (3 m. 1 qv.), döda 5 (1 m. 4 qv.), inflyttade 25 (14 m. 11 qv.), utflyttade (10 m. 11 qv.), folkmängd 225, ökning 3.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 Januari 1894
N:r 3

Gotlands kyrkskrifna folkmängd

vid årsskiftet företer denna gång någon liten ökning, enligt hvad de från hrr pastorer godhetsfullt lemnade uppgifterna gifva vid handen. Någon exakt uträkning ha vi ej ännu kunnat företaga, men det vill synas som om ökningen i folkmängd för hela läret skulle utgöra omkring 100 personer, så att folkmängden 31 Dec. 1893 skulle ha varit omkr. 51,100, deraf på landsbygden 43,885 personer.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 Januari 1894
N:r 3

This website is using cookies to improve the user-friendliness. You agree by using the website further.

Privacy policy