Staden ställes inför stora krav på utökande av lokalerna.
Drätselkammaren har tillsatt en kommitté för frågans utredning.
En fråga av mycket stor ekonomisk räckvidd har nyligen dragits infön de kommunala myndigheterna i staden och torde inom kort komma att kräva, en lösning på ena eller andra sättet. Rektorsämbetet vid Visby högre allmänna läroverk har nämligen i skrivelse till stadsfullmäktige i Visby påpekat, att de nuvarande lokalförhållandena vid läroverket ärro så otillräckliga, att åtgärde i ganska storomfattning måste vidtagas för att tillfredställa berättigade krav i detta avseende. Som bekant har nämligen staden skyldighet att hålla erforderliga lokaler för läroverket.
Med anledning av den inkomma framställningen har drätselkammaren beslutat att för utredning tillsätta en kommitté, bestående av major T. Norström, ordförande, snickare K. F. Söderdahl, kapten A. Serboni, rektor H. Jörlander, överlärame Gustav Uhr samt gymnastikdirektörerna Sven Montan och Blenda Lundström.
Då frågan som bekant har en mycket stor räckvidd och givetvis måste i mycket hög grad intressera särskilt stadens invånare, ha vi vänt oss till rektor K. Jörlander, för att av denne söka erhålla en orientering i frågan, vilket denne också välvilligt lämnat oss.
Att frågan kommit upp är icke alls så underligt, säger rektorn. Genast då skolfrågan förelåg i riksdagen, väckte konsekvenserna just för städernas del stor uppmärksamhet. Överallt måste man bereda sig på att företaga betdliga utvidgningar av läroverkens lokaler, och om detta gäller städer med relativt nya läroverksbyggnader, så måste det givetvis vara så mycket värre här i Visby. Läroverksbyggnaden här år byggd 1859 och är alltså i nästa år 70 år gammal. Den byggdes efter den tidens krav och bl. a. hade man då knappast någon undervisning att tala om i naturvetenskapliga ämnen. Sedan ha ju de ökade anspråken på utrymmen föranlett byggandet av annexet, men t. ex. flysicum är ju alltjämt inrymt i en otillräcklig lokal i läroverkets huvudbyggnad.
Nu kommer som sagt därtill den nya omorganisationen. I sept. 1927 uppskattade läroverkskollegiet behovet av nya lokaler till 3 lärorum (några reservanter villa öka antalet till 5). Då förelåg emellertid ingen detaljbestämmelse rörande ämnen och kurser. Sedan författning i detta ämne under Sommaren utkommit, visar det sig, att det verkliga behovet är mycket större.
Sedan omorganisationen genomförts, kommer läroverket att omfatta 16 klassavdelningar, medan det f. n. disponerar endast 15 klassrum, (bortsett från ett litet rum, som användes för undervising i grekiska och som alltjämt kommer att behövas för detta åndamål). Alltså skulle ett nytt rum behövas. Men därtill måste man räkna med, att vissa klasser på grund av elevantalet kunna behöva delas i två av delningar (så är f. m fallet med klass 2), att något rum kan behöva utrymmas för reparation, desinfektion o. s. v. Ett eller helst två reservrum äro därför absolut nödvändiga.
Den fysiska institutionens otillräckliga utrymme är redan nämt. Den saknar verkstadsrum och materialrummet är överfullt. Enligt de nya bestämmelserna skola laborationerna bli obligatoriska och utsträckas till ett mycket större antal klasser än nu. Tydligen måste en mängd nya apparater anskaffas, och minst ett nytt rum torde i varje fall bli nödvändigt. Vidare saknas alldeles geografisk institution. Till en sådan behövs en lektionssal samt ett materialrum.
Ett nytt ämne blir slöjd, som skall vara obligatorisk för gossar i klasserna 1-4 av femåriga och 1-3 av fyraåriga realskolan i den högsta av dessa klasser 3,5 och i de övriga 2 veckotimmar. Enligt kursplanerna skall såväl träslöjd som metallslöjd och t. o. m. svårare smide förekomma. Härför saknas fullkomligt alla lokaler, varför minst två, slöjdrums och ett materialrum torde bli nödvändiga. Likaså skola flickorna i realskolan undervisas i slöjd i alla klasser utom den näst högsta. I år har denna sak ordnats så, att slöjdundervisning beretts flickorna vid flickskolan, men för framtiden torde ett särskilt rum för denna undervisning bli erforderligt.
Ett speciellt kvinnligt ämne, som också är fullkomligt nytt, är under visning hushållsgöromål, vilken skall beredas flickorna i näst högsta klasserna av båda realskolelinjerna med icke mindre än 4,5 timmar i veckan. Härför behövs hel skolköksavdelning med kök, skafferi, förvaringsrum, matsal m m. Denna fråga torde dock böra ordnas så, att ett skolkök av tillräcklig omfattning finnes gemensamt för olika skolor i staden. Det bör i detta sammanhang påpekas, att läroverket saknar frukostrum för elever, som under frukostrasten icke eller endast med svårighet hinna begiva sig till sina hem. Önskvärdheten av ett dylikt rum brukar vid inspektioner av läroverken. kraftigt framhållas.
I det nyorganiserade gymnasiet kommer biblioteket att spela en betydligt större roll än hittills, då undervisningen skall läggas så, att särskilt i de båda högsta ringarna lärjungarnas självverksamhet så mycket som möjligt befrämjas. Detta kräver läsrum vid biblioteket, vilket också framhölls i skolpropositionen. Därtill kommer, att eleverna nu få större frihet att välja ämnen, varav följer, att de ofta få lediga timmar. Skolan bör då ge eleven tillfälle till nyttigt arbete, så att han slipper gå på gatan och vänta. Även ur denna synpunkt måste åtminstone ett läsrum anses nödvändigt.
Men även i åtskilliga andra fall än i fråga om de egentliga lärolokalerna behöva förbättringar och utvidgningar vidtagas, framhåller rektor Jörlander. Vid läroverket skola enligt bestämmelserna vara anställda flera kvinnliga lärare, bland dem en första lärarinna, som behöver ett rum får sin mottagning. Ett rum för lärarinnor erfordras alltså, likaså toalettanordning. Redan i fjol uttalade kollegiet, att läroverkets kollegierum var alldeles otillräckligt. Under innevarande år har antalet lärare ökats med 3 och ökningen kommer att fortsätta under de närmaste åren. Dessutom kan det anses otillfredsställande, att lärarne icke ha något rum i vilket de kunna hänga sina ytterkläder, vilka måste placeras antingen i kollegierummet eller i korridoren. Skolläkaren år skyldig att minst en timme i veckan ha mottagning i själva läroverkshuset. Men det finnes intet rum för ändamålet, där han kan göra ens en ytlig läkarundersökning. Åt vaktmästaren kan icke bostad f. n. beredas inom läroverkshuset, vilket förenat med de största olägenheter och svårigheter för att ej säga, vådor (t. ex. i händelse av eldsvåda).
Till slut erinrade rektorn även att frågan om nytt gymnastikhus, vilken sedan åtskillig tid tillbaka varit under diskussion, ännu icke blivit löst. Han påpekade också den omständigheten, att skolgården endast kan användas till promenad- och lekplatser, men icke till idrottsövningar.
Det är sålunda en ganska vacker förteckning på behövliga nya lokaler, som rektorn i sin skrivelse till siedens myndigheter framlagt. Den innehåller nämligen: 2 (helst 3) klassrum, 1 verkstadsrum till fysiska institutionen, 2 rum till geografisk institution, 3 rum till goss-slöjd, 1 rum för flickslöjd, skolköksavdelning jämte 1 frukostrum, 1 läsrum till biblioteket, 1 lärarinnerum med toalettrum, 1 rum åt skollälkaren, större kollegierum med kapprum, vaktmästarebostad asmt ny gymnastiksal.
Huru skola nu alla degas önskemål lämpligast kunna realiseras?
Ja, den frågan ville vår interlokmtör icke närmare ingå på utan hänvisade till den tillsatta kommittén och de uppslag, som möjligen denna kan komma med. Liksom vad förutsagts om skolköksavdelningen skulle kanske även avdelningen för manlig slöjd kunna ordnas tillsammans med andra skolor. För många lokaler få dock leke vara belägna, utom skolan eller vara gemensamma, då fana föreligger, att eftermiddagarna i för stor utsträckning skulle behöva tagas i anspråk, vilket skulle vara till skada fer elevernas hemarbete och möjligheter till nödig vila och rekreation.
Vad själva, läroverkshuset beträffar är det också enligt rektorns uppfattning i behov av en grundlig reparation. Frånsett att dess lokaler ju i åtskillig grad vittna om, att man på den tiden icke hade samma anspråk som nu på belysning o. s. v., så behöva desamma så gott som över allt ommålas, vilket väl är det enda sättet att i någon mån minska det rent beklämmande dystra och märka intryck lokalerna, f. n. göra. Vidare behöva golven hyvlas och jämnas samt förses med lämpliga mattor — f. n. finnes icke en enda korkmatta eller liknande i hela huset. Även en del andra smärre reparationer äro nödvändiga, vilket allt rektorn framhållit i sin skrivelse till stadsfullmäktige.
Men lägger staden ned stora summor på modernisering av det nuvarande läroverket, så kan det kanske ändå trots allt visa sig, att huset blir för trångt. Högtidssalen är redan nu alldeles fylld, då skolans samtliga elever samlas. Skulle elevantalet ytterligare ökas då särskilt med tanke på flickornas tillträde till läroverket — så kan den en vacker dag vara för liten. Och några utvidgning gar av densamma synas icke vero möjliga på grund av husets byggnadssätt. Det är sålunda många omständigheter, som måste tagas i betraktande, innan staden beslutar sig för en lösning i ena eller andra riktningen.
Gotlands Allehanda
Lördagen 17 november 1928
Nr 271
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2020/06/19281117-01-06.jpg\")