Kategori: 1928

Länsstyrelsen tillstyrker en av länets landsfiskaler till k. m:t ställd framställning om beredande av semester åt landsfiskaler och hänvisar till, att den redan år 1920 med anledning av en framställning i enahanda syfte förklarat sig med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av de göromål, som åligga landsfiskalerna, anse det billigt och befogat, att dessa befattningshavare bereddes dylik ledighet. Beträffande semestertidens längd anser länstyrelsen, att denna icke bör överstiga en månad årligen. Dessutom ifrågasätter länsstyrelsen om ej uttagande av semester, därest sådan beviljas, borde bliva obligatoriskt. En sådan anordning skulle nåntligen, i betraktande av landsfiskalernas uppbörd och medelsförvaltning, bliva av värde ur kontrollsynpunkt. Slutligen förklarar länsstyrelsen, att inom Gotlands län någon svårighet att anskaffa semestervikarier synes förefinnas.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 14 November 1928
Nr 268

Allmän uppbörd av lårets kronoutskylder verkställer för landet genom postverkets försorg under tiden från och med den 25 november till och med den 5 december.
Debetsedlar med tillhörande skattepostanvisningar tillställas de skattskyldiga med allmänna posten.
Skulle debetsedel ej före uppbördsterminens början hava kommit skattekyldig tillhanda, säger han efter därom hos Kungl. Maj:ts befallningshavande senast fyra dagar före uppbördsterminens utgång gjord anmälan att under i anmälningen uppgiven adress få sig tillsänd ny skattepostånvisning och debetsedel.
De skattskyldiga uppmanas att icke uppskjuta utskyldernas erläggande till sista dagarna alv uppbördsterninen.
Efter uppbördsterminens slut emottager postverket icke vidare skattepostanvisning å kronoutskylder.
Skattskyldig, vilken underlåtit att inbetala sina utskylder i föreskriven tid och ordning, åligger att för indrivningen erlägga avgift, beräknad efter tre öre å varje full krona av oguldna utskyldernas slutsumma, då densamma ej överstiger tjugofem kronor, dock ej mindre än tjugofem öre, och efter sex öre å varje full krona av berörda slutsumma, när denna överstiger tjugofem kronor.
De skattskyldiga hänvisas i övrigt till å skattepostanvisningen oØ debetsedeln lämnade anvisningar.
Länsstyrelsen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 14 November 1928
Nr 268

Drätselkammaren hade hos stadsfullmäktige hemställt, att stadsfullanläktige måtte anslå ett belopp av 2,000 kr. för utredning rörande frågan lom uppförande av en ny teater- och konserthusbyggnad vid norra sidan av Stara torget, varvid skulle uppdragas åt arkitekten Sven Markelius att utföra preliminär skissutredning avseende byggnadens plandisposition i dess huvuddrag och yttre utformning, samt utrönas huruvida anslag av lotterimedel kunde erhållas för byggnadens uppförande.
Mot drätselkammarens beslut hade hrr Björkander och Norströrn reserverat sig under yrkande om avslag, enär de icke kunnat vara med om en utredning, vars förutsättning är förstörande av den nuvarande stadsbilden vid Stora torget.
Då frågan i går afton föredrogs i stadsfullmäktige uppstod en kort debatt, inledd av hr Kolmodin, vilken förklarade sig ingenting ha atti sak tillägga utöver vad han redan i föreliggande skrivelser anfört. Han ville endast påpekar att det för dagen icke gällde att besluta, huruvida de berörda byggnaderna vid Stora torget skulle rivas eller icke och om en teaterbyggnad skulle uppföras därstädes. Det gällde endast huruvida en utredning i saken skulle komma till stånd. Från arkitekten Markelius föreligger en skrivelse, att han är villig att för en kostnad av 2,000 kr. utföra erforderlig utredning om byggnadens förläggande till Stora torget samt att han är villig artat därjämte göra en liknande utredning om ett alternativt förläggande till Södertorg mot ettytterligare arvode av 1,000 kr. Då tal. hade dig bekant att åtskilliga ledamöter av stadsfullmäktige vore intresserade att medverka till dem föreliggande frågans lösning men icke vore villiga att gå med på byggnadens förläggande till Stora torget, hemställde han om ett sådant tillägg till drätselkammarens förslag, att stadsfullmäktige måtte uppdraga åt arkitekten Markelius att jämväl utreda alternativet om byggnadens uppförande vid Södartorg samt därför bevilja ytterligare 1,000 kr. för detta ändamål.
Hr Söderdahl ville i egenskap av ledamot i den kommitté, som förberett frågan, meddela, att därest någon av de ledamöter, som anslutit sig till tanken Då konserthusets förläggande till Södertorg, framställt yrkande därom, att även denna plan måtte kommaunder utredning, han ingalunda skulle ha motsatt sig ett dylikt förslag. Han kunde därför också ansluta sig till hr Kolmodens yrkande.
Därmed var överläggningen slut och stadsfullmäktige beslutade enhälligt att bifalla drätselkammarens förslag med det av hr Kolmodin yrkade tillägget.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 14 November 1928
Nr 268

Sedan hamndirektionen träffat nya avtal rörande uthyrande av militätbefälets hittillsvarande lokaler, varvid västra delen av lägenheten georom militärbefälhavaren förhyrts åt fortifikatomsbefälhavaren för en tid av två år från 1 okt. 1928 mot en årlig hyra av 1,000 kr. utom värme, medan östra delen av lägenheten genom länsstyrelsen förhyrts för lantmäterikontorets räkning under tio år från 1 okt. 1928 mot en årlig hyra av 2,800 kr., men som villkor för dessa hyresavtal uppställts, att staden utan kostnader för statsverket skulle i lokalerna låta utföra erforderliga reparations- och ändringsarbeten, hade hamndirektionen hos stadsfullmiiktige hemställt om bemyndigande att utföradessa arbeten för en beräknad kostnad av 11,300 kr., vilken kostnad skulle bestridas av hamnens inkomster för år 1928.
Stadsfullmäktige beslutade att bevilja hamndirektionen det begärds, bemyndigandet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 14 November 1928
Nr 268

I yttrande till k. m:t över länsstyrelsena i Visby framställning om portofrihet för allmänheten vid inbetalande pr post av arrendemedel för kronofastigheter m. m. framhåller domänstyrelsen, att länsstyrelsen vid den senast verkställda uppbär den föreskrivit medlans inbetalande å länsstyrelsens postgirokonto mede användande av särskilt tillhandahållna inbetalningskort. Denna anordning synes domänstyrelsen i och för sig ändamålsenlig.
Därest, såsom länsstyrelsen ifrågasatt, portofrihet anses böra förekomma vid inbetalningen av förevarande medel, bör givetvis ett sådant medgivande gälla ej blott Gotland utan även övriga län. Vid ett bifall härtill torde emellertid portoavgifterna komma att påföras domänverket. Då någon häremot svarande fördel ej komme att vinnas, finner sig domänstyrelsen icke kunna tillstyrka framställningen. (H. B.)

Gotlands Allehanda
Onsdagen 14 November 1928
Nr 268

för O. Hötzelt och Toni Hötzelt å tomten n:r 96, 97 i Klinterotens 4:e kvarter, för Fastighetsbolaget Provincia å stadsjordtomten n:r 80 söder om staden, för Karl Gabrielsson å samma tomt, för Karl Richner och Elsa Andersson å del av tomten n:r 40, 40 ½ i Klinterotens 3:e kvarter och för A.-B Visby stadshotell å delar av tomterna n:r 14-17 i Strandrotens 2:a kvarter.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 14 November 1928
Nr 268

Gotlands hemslöjdsförening hade till stadsfullmäktige inkommit med framställning, att stadsfullmäktige måtte upplåta lokal till föreningen i det s. k. Fornellska huset vid Stora torget. Föreningen framhöll, att den inredning av huset, som därvid erfordrades icke skulle bliva staden så kostsam, som om hela huset skulle iordningtsställas för bostadsändamål.
Framställningen, som upptagits av fru Jansson som egen motion, remitterades till drätselkammaren.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 14 November 1928
Nr 268

Stadens fäder
hade i går viktigt ärende på föredragningslistan, nämligen den brännande frågan om teater- och konserthusbyggnad vid Stora torget. Med anledning av dagens betydelse voro också åhörarplatserna livligt besatta och man väntade sig en stor drabbning. Därav vart emellertid intet. Frågan undanstökades på mindre än fem minuter, och hela sammanträdet som dock hade att behandla omkring 25 ärenden var avklarat på omkring 20 minuter. Det blev sålunda ingen föreställning av vikt ur publiksynpunkt.
Anledningen till denna upplösning i fridens tecken var en kompromiss, som träffats mellan de stridande parterna, nämligen att såväl alternativet Stora torget som alternativet Södertorg skulle underkastas utredning, Därigenom vanns den fördelen, att stadsfullmäktige i går icke behövde fatta ståndpunkt till principfrågan, huruvida stadsbilden vid Stora torget kan rubbas eller ej. Ett bifall till drätselkammarens förslag hade nämligen kunnat anses innebära, att stadsfullmäktige förklarats att de ingenting hade emot, att den nuvarande stadsbilden ersattes med en konserthus. byggnad, som hade ett i stadsfullmäktiges ögon tilltalande utseende. Det nuvarande beslutet torde däremot kunna anses ge uttryck för större tvekan i denna del.
För anhängarne av alternativet Stora torget torde utredningen om alternativet Söderborg icke räknas såsom något farligt motdirag. Snarare kanske tvärtom. Viserligen måste de estetiska intressena känna sig mera tillfreds med byggnadensförläggande till Södertorg. Men å andra sidan lär väl den ekonomiska sidan av saken, som vid Stora torget torde vara vansklig nog, vid Södertorg vara alltför riskabel. För att icke tala om, vad den påräknade teater-, konsert- och biografpubliken skulle säga. Jag undar därför, om icke ett rent avslagsyrkande skulle ha större utsikter som kontraproposition i huvudvoteringen än förslaget om halvmiljonpalatsets placerande på Södertorg.
En annan fråga, som i går lades på is, var förslaget om namnen på nya, gator utanför stadsmurarna. Drätselkammarens aramnberedning vill icke veta av några äreminnen över forna storheter i stadens historia. Kanske fruktar den att ovärdiga skola belönas med de värdiga. I varje fall har den nöje sig med att ensamt belöna en så okänd figur som Jacob Charra framför Hakvin Spegel och alla de Övriga fäderna. Ett annat nytt namn, som fått ersätta ett av de »personliga» gatunamnen, är Vallgravsgatan. Det torde varan befogat att kasta fram spörsmålet, huruvida ordet vallgrav övar hemul i Visby. Aldrig har jag för min del hört någon genuin visbybo tala om stadens »vallgravar». Det ordet misstänker jag alltså, att namnberedningen importerat.
Allra livligast skulle jag vilja opponera mig mot »Stenbrottsgatan». Detta namn synes vara icke blott tungt utan även banalt, När namnberedningen säger, att den sökt få namngrupper, som passa ihop, frågar man sig med vilka namn i S:t Göransroten detta gatunamn harmonierer – Lasarettsgatan möjligen. Man kan ju vara glad, att just denna av gatans ändpunkter blivit namngivande. Den föreslagna gatan kommer nämligen att sträcka sig från trakten av stenbrottet vid Lummelundaväg till trakten av renhållningsverket vid Broväg. Men tänker namnberedningen få passande namn i samma namngrupp kommer kanske även den andra möjligheten att utnyttjag liksom vi få Kalkugnsgatan, Slakterigatan, Blåsutgatan o. s. v. Om man emellertid beaktar, att den av »Stenbrottsgatan» berörda terrängen är beväxt med skog, låt vara t. v. ungskog, samt att vi i S:t Göransroten ha Backgatan, Bergsgatan och Ångsgatan, varför skulle det icke passa att i samma namngrupp inordna »Skogsgatan?»
Arne.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 14 November 1928
Nr 268