Gotländsk hundraåring.

\"\"
Änkefru Anna Lutteman, Stenkyrka.

Sitt hundrade år fyller om onsdag änkefru Anna Lutteman i Stenkyrka, vars blida anletsdrag här ovan möta läsaren. Han är nämligen född den 7 september 1832 vid Häftings i Hangvar och är alltså Gotlands äldsta invånare. Som man torde erinra sig hade vi i fjol vid denna tid – alltså till fru Luttemans 99-årsdag – en intervju med den gamla härngumman som då var pigg och nyter. Och hon har knappast förändrat sig under det år som flytt. Fortfarande vid jämförelsevis god hälsa, frånsett en och annan liten krämpa då och då, följer hon intresserat med vad som rör sig, i tiden. Visserligen har hon lite svårt för att läsa själv, enär hennes ögon då komma »ett vattna sig., som hon själv uttryckt det, men hörseln är det inget fel på, och hon lyssnar därför också gärna när nyheterna föredragas för henne ur Gotlands Allehanda, sam h-on haft så länge hon minns. Änka sedan ett 30tal år tillbaka efter sjökapten C. Lutteman åtnjuter hon i sin ålders höst en öm omvårdnad av en kvinnlig släkting, och på högtidsdagen om onsdag torde säkert många gutars tankar dröja hos den lilla rara gumman vid Lundby i Stenkyrka, som denna dag är hela Gotlands födelsedagsbarn.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 september 1932
N:r 245

Gotlands läns landsting har i dag öppnat sitt lagtima möte för år 1932.

Landstingets sammansättning.
Först förrättades upprop, var vid befanns, att samtliga ledamöter voro närvarande.
Länets landsting består i år av följande ledamöter:
för norra häradet: riksdagsman Gunnar Bodin, Grausne i Lokrume, f. riksdagsmannen Hugo Karlström, Mörby i Lokrume, lantbrukaren J. O. Geselius, Angelbos i Lärbro, gjutaren Herm. Engström, Slite, f. folkskolläraren Th. Erlandsson, Bunge, riksdagsmannen Arvid Gardell, Stenstu i Endre, nämdemamnen O. Thomaason, Kärrmans i Kräklingbo, arbetsförmannen Hj. Johansson, Rute och lantbrukaren E. Svensson, Diskarve i Roma;
för södra häradet: riksdagsmannen Th. Gardell, Gans i Näs, lantbrukarna K. J. Levander, Bola i Havdhem, Johan Ahlsten, Koparve i Alva, Lars Hansson, Gangvide i När, Rud. Wallenberg, Vallbys i Hogrän, Rud. Bolin, Gandarve i Alva, Aug. Jacobsson, Allmungs i Havdhem, och Karl Olofsson, Magnuse i Väte, samt
för Visby stad: konsuln Carl E. Ekman, gasverbeldaran Karl Sandgren, redaktören Gust. Svedman och snickaren K. F. Söderdahl.
Av dessa har som bekant hr Karl Olofsson i år inträtt i landstinget som representant för bondeförbundet efter avlidne häradsdomaren Johan Olsson.

Ålderspresidenten hälsar tinget.
Öppnandet skedde under övliga former. Länsstyrelsen hade förordnat konsul Carl E. Ekman att öppna förhandlingarna och före ordet till dess ordförande blivit vald. Konsul Ekman, som efter avlidne häredsdomaren Johan Olsson är landstingets ålderspresident, har tillhört landstinget sedan 1910 eller lika länge som riksdagsman Th. Gardell, men är till levnadsåren äldre än denne.
Konsul Ekman hälsade de församlade landstingsmännen med ett anförande.

Talaren förklarade enligt sitt uppdrag landstingets förhandlingar öppnade och hälsade samtliga dess ledamöter välkomna till årets lagtima möte. Han vände sig därvid först till landshövdingen, som genom sin ställning, sin möjlighet att i god tid taga kännedom om ärendena och genom sina personliga insikter är i stånd till att verksamt stödja landstingets arbete. Vidare hälsade han landstingets ledamöter, som från sina vardagliga sysselsätt, ningar kommit tillsammans från skilda delar av ön för att avgöra så många viktiga frågor. Även till landstingets tjänstemän framförde han en välkomsthälsning, varvid han också erinrade om landstingets avgångne kamrer, som i plikttrohet och ordning varit en förebild och som gjort sig högt förtjänt om länets affärer.
Orsaken till att jag i dag fått äran öppna landstingets förhandlingar är, förklarade ålderspresidenten, att vår gamle kamrat och vän Johan Olsson i Hallvards, eller Ro-vidder som vi så länge kallat honom efter hans gamla gård, gått bort, sedan vi sist möttes på detta rum. Jag tror mig tala på allas vägnar när jag säger, att det är med djup tacksamhet och uppriktig saknad, som vi nu tänka på honom. Han var en gute av gammal god typ, klok, insiktsfull, arbetsam snabb i omdöme och säker i handling. Vi minnas hans sakliga inlägg i debatterna. Han talade efter eget sunt förstånd och icke för att behaga en ofta otillräckligt informerad väljaremassa, antingen denna vore att söka i bygden eller i partiet.
Jag vill hoppas, att något av denna anda må besjäla oss vid avgörandet av de viktiga ärenden, som äro oss förelagda. Näringarnas tillbakagång och det i följd därav sjunkande skatteunderlaget bjuda oss att noga pröva de framymna förslagen, särskilt om de äro nya el er improduktiva och falla utanför landstingets skyldigheter. Det gäller att skala bort det endast önskvärda eller tärande för att giva tillbörligt rum åt det nödvändiga eller närande. Detta så mycket mera som ett stort och kostbart förslag ligger på vårt bord, ett förslag, sim omfattar ett som det synes oundgängligt behov och rör en omvårdnad, som enligt lag påvilar landstinget, och som vi nog måste på något verksamt sätt föra närmare sin lösning, ty vi kunna ej utan ett visst våld på våra samveten likgiltiga gå det förbi.

Tinget konstitueras.
Då därefter val av presidium skulle företagas, återvaldes till landstingets ordförande enhälligt och med acklamation riksdagsmannen T h. Gardell, Gans i Näs.
Ordföranden tog därefter till orda och höll ett anförande.
Han uttalade sitt tack för förtroendet och underströk de minnesord, som ålderspresidenten förut yttrat över hr Johan Olsson samt fogade därtill några minnesord över f. landstingsman Adolf Wedin. Vidare framförde han landstingets tack till den avgående kamreraren, direktör Leo Olsson. I sin välkomsthälsning till landstingets ledamöter vände han sig särskilt till den nye ledamoten av landstinget, hr Karl Olofsson, och han framförde även en hälsning till landshövdingen.
Genom en oskriven lag hava företagare och arbetare vid industrier och andra företag tilltvingat sig avlöningsförmåner, som betydligt överskrida jordbrukets betalningsförmåga, framhöll han. Följden har blivit att städer och industrisamhällen blivit överbefolkade åå landsbygdens bekostnad. Genom dessa ???bildningar hava kraven på sociala anordningar ökats. Även till länets landsting har i år framställts krav Då ökade sådana sociala anordningar, krav som på ett eller annat sätt måste lösas. Då landstingets ledamöter nu var för sig gå att grundligt pröva förslagen, som delvis först i dag kommit dem tillhanda, tillåter jag mig fästa uppmärksamheten på, att genom jordbrukets sjunkande betalningsförmåga avsättningsmöjligheterna för industriens produkter äro förminskade. Därigenom står industrien inför det läget att på sina håll minska eller delvis nedlägga driften. Kanske att de också i likhet med staten komma att sänka avlöningarna. Genom de svåra härjningar i vissa skogar, som stormen förorsakat, hava vissa fastighetsvärden betydligt förminskats. Man måste även hava i minne, att riksdagen beslutat att sänka procenten på fastighetstaxeringen från 6 till 5 proc. Landstinget får sålunda räkna med att skatteunderlaget blir mycket mindre.
Jag skall därför, sade ordföranden. livligt instämma i de ord, som finnas anförda i hushållningssällskapets framställning, där det bl. a. står, att det ansett som en bindande plikt att så långt som möjligt inskränka anslagskraven. Jag hoppas innerligt, att landstinget i handling följer denna fingervisning.
Till vice ordförande återvaldes enhälligt f. folkskolläraren Th. Erlandsson, Bunge.
Vidare förrättades val av ledamöter i utskottet, varvid dessa fingo följande sammansättning:
sjukvårdsutskottet: hrr Carl E. Ekman (sammankallande), Gunnar Bodin, Hugo Karlström, K. J. Levander, Herm. Engström sch Johan Ahlsten;
under visningsutskottet: hrr Th. Erlandsson (sammankallande), Arvid Gardell, Hj. Johansson, Aug. Jacobsson och Karl Olofsson;
lagutskottet: Gust. Svedman (sammankallande), Lars Hansson, Karl Sandgren, Rud. Wallenberg och O. Thomasson;
jordbruksutskottet: hrr Th. Gardell (sammankallande), J. O. Gamlins, E. Svensson, Rud. Bolin, K. F. Söderdahl;
finansutskottet: hrr Carl E. Ekman (sammankallande), Th. Gardell, K. J. Levander, Herm. Engström och Aug. Jacobsson samt valutskottet: hrr Carl E. Ekman (sammankallande), Th. Gardell, J. O. Geselius, Karl Sandgren och E. Svensson.

Utskottsbetiinkandena tryckas.
Till justeringsmän för landstingets protokoll valdes hrr Gunnar Bodin och Johan Ahlsten med hrr Herman Engström och Rud. Bolin som ersättare. Justeringen skall äga rum den 15 sept.
Landstingets förvaltningsutskott hade föreslagit, att landstinget måtte gå i författning om tryckning av utskottsbetänkandena och dessas utdelning till ledamöterna. Dessa tryck skulle så vitt möjligt föreligga senast kl. 9 på onsdagsmorgonen, varefter landstinget sammanträder kl. 12 på dagen. De ärenden, som icke hunnit tryckas, skulle föredragas först på torsdagen, varigenom tingets förhandlingar möjligen kunde komma att försenas något.

I denna fråga uppstod en kort debatt, varunder hr Svedman uttalade farhågor för, att den föreslagna anordningen skulle komma att haka upp sig. Redan nu hade det varit trassligt med trycket. Han efterlyste också en utredning rörande kostnaderna. Landstingets sekreterare, länsnotarie Ragnar Jacobsson, framhöll, att det nu föreslagna systemet tillämpas inom andra landsting. Utskottet hade räknat, att
kostnadsökningen skulle uppgå till endast 150 kr. Hr Svedman fann detta överraskande billigt och hade personligen ej något emot den ifrågasatta tryckningen. Hr Erlandsson uttalade sina farhågor för, att det icke skulle gå så väl i lås, varemot hr Ahlsten talade för bifall till förvaltningsutskottetsförslag.

Landstinget biföll förvaltningsutskottets förslag.
— En del berättelser som inkommit till landstinget lades till handlingarna.
Sedan förhandlingarna sålunda avslutats, demonstrerade landshövding Rodhe för tingets ledamöter ritningar och förslag rörande ombyggnaden av lasarettet.

I lasarettsfrågan
har till länets landstingsting ingivits en framställning, undertecknad av fruarna Gertrud Rodhe för Fredrika Bremerförbundet och Röda korset, Hanna Damielson för Visby husmodersförening, Elsa Ytterberg för Gotlands moderata kvinnor, Alma Sandgren för Visby, socialdemokratiska kvinnoklubb och Emma Nilsson för Kooperativa kvinnogillet i Visby. Framställningen är av följande lydelse:
Undertecknade föreningar av gotländska kvinnor vilja till länets landsting rikta en vädjan att genom länslasarettets tillbyggnad sörja för att vård kan givas åt de barnaföderskor från länet, som äro i mest trängande behov härav. Om än de ekonomiska förhållandena för närvarande göra att planen på en självständig barnbördsavdelning vid lasarettet har måst ställas på framtiden, skulle dock den nu av direktionen föreslagna utvidgningen giva möjlighet att mottaga de förlossningsfall, som av läkare anses böra sta under uppsikt, samt dem, särskit från landsbygden, som sakna andra möjligheter tall vård.
Om det nu framlagda förslaget till lasarettets utvidgning antages av landstinget, och enligt däri uttalad mening ett mindre rum kunde avses för förlossningar — dessa måste för närvarande emellanåt försiggå på allmän sal — erbjuder Visbykretsen av Svenska Röda Korset att ställa till lasarettets förfogande lämplig inredning till detta förlossningsrum.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 september 1932
N:r 245

Fortsatt anslag till Visby arkivdepå.

Riksarkivet hemställer hos k. m:t om fortsatt anslag till expenser till landsarkiven för budgetåret 1933-1934, därav 150 kr. för inköp av böcker, tidskrifter och arkivalier för Visby arkivdepå. Expensstaten för arkivdepån för ifrågavarande budgetär föreslås till 2,500 kr. (H. B.)

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 september 1932
N:r 245

Ett rätt kraftigt oväder

drog i går vid middagstiden över olika delar av den gotländska landsbygden. Särskilt i trakterna av Källunge, Ekeby, Gothem m. fl. platser mullrade åskan friskt. åtföljd av hagelskurar. I Gothem slogo haglen ut fem fönsterrutor vid Hägleifs och det berättas oss, att haglen vinro större än hasselnötter.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 september 1932
N:r 245

Dödsfall. Maria Löfgren

Vår kära moder Änkefru Maria Löfgren avled stilla å Gotlands sjukhem den 3 sept. 1932 i sitt 88 levnadsår; sörjd och i tacksamt minne bevarad av oss barn, broder och svägerska, barnbarn och barnbarnsbarn.
Emil löfgren.
Ebba och Axel Engström.
Jenny och Fredr. Vallin.
Sv. Ps. 477, v. 9.
Jordfästning i Othems kyrka den 7 sept. kl. 4 e. m.

\"Dödsannons\"

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 september 1932
N:r 245

Dödsfall. Karolina Johanna Olsson

Att min älskade maka och vår kära moder Karolina Johanna Olsson, f. Jakobsson i en ålder av 71 år dag lämnat detta jordiska, djupt sörjd och saknad av oss, släktingar oeh vänner, hava vi den smärtsamma plikten meddela.
Mannegårda i Lye den 3 sept. 1982.
Jakob Olsson.

Artur.
Vera och Mimer.
Hilve.
Sv. Ps. 276: 5.

\"Dödsannons\"

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 september 1932
N:r 245

Bröt benet vid kollisionen.

En olyckshändelse inträffade vid 6-tiden i går eftermiddag i vägkorsningens i närheten av handelslokalen l Väte, l det att en motorcykel råkade kollidera med en personbil. Motorcykelföraren furir H. Pettersson, I. 18, fick därvid ena betet brutet och måste med bilen inforslas till lasarettet för vård. Det hela är att betrakta som en ren olyckshändelse.
Enligt vad som på vår förfrågan upplysts från lasarettet i dam har den skadades ena ben måst amputeras, vadan följderna av olyckshändelsen voro svårare än man i bönan antog. Tillståndet betecknas efter omständigheterna såsom gott.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 september 1932
N:r 245

Avgående landsfiskal.

\"Svante
Svante J. Lindström.
Landsfiskalen i Burgsviks

Medalj för nit och redlighet i rikets tjänst.
Svante J. Lindström fyller i morgon 65 år och uppnår därmed pensionsåldern, varför han i dag lämnar sin tjänst. Redan på lördagen avtackades han av landshövding Rodhe på länsstyrelsens sessionssal härstädes i närvaro av länsstyrelsens tjänstemän. Landshövdingen uttalade därvid sitt tack till den avgående landsfiskalen för det plikttrogna och samvetsgranna sätt, på vilket han under en mångårig verksamhetstid skött sin befattning. Såsom en erkänsla för denna hans gärning överlämnade också landshövdingen till honom medaljen av guld i femte storleken för nit och redlighet i rikets tjänst.
Svante Lindström är född i Öja den 6 sept. 1867. Efter studier vid läroverket i Visby avlade han länsmans-examen år 1888 och tjänstgjorde som extra tjänsteman vid landsstaten i Gotlands län åren 1888-1900. Sistnämda år utnämdes han till kronolänsman i Gotlands södra fögderis södra distrikt och konstituerades sedan till landsfiskal i Burgsviks distrikt 1918. Sån post där har han alltså innehaft i 32 år, varunder han väl gjort sig förtjänt av den utmärkelse, som nu tilldelats honom.
Landsfiskalstjänsten i Burgsviks distrikt uppehållas av e. landskanslisten Fritz Stengård, tills ny innehavare av densamma blivit förordnad.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 september 1932
N:r 245

Arbetslösheten på norra Gotland i vinter.

Vägarbeten planeras för dess avhjälpande. — Länsstyrelsen begär förskottsvis 100 000 kr, av bilskattemedlen.
Länsstyrelsen härstädes har nu till k. m:t inkommit med förslag rörande vägföretag, som i enlighet med i k. m:ts cirkulärskrivelse den 17 juni angivna grunder borde ifrågakomma för erhållande av förskott å bidrag av automobilakattemedel. I ärendet ha även yttranden avgivits av länets båda vägstyrelser samt av vägingeniören i länet. För egen del anför länsstyrelsen följande:
På sätt som framgår av bilagda yttranden från vägstyrelsen i länets södra häradsväghållningsdistrikt torde arbetslösheten inom nämda distrikt ej vara av någon mera betydande omfattning och torde ej heller någon nämvärd ökning av arbetslösheten inom distriktet vara att förvänta.
Vad åter länets norra härads väghållningsdistrikt angår ställa sig förhållanden aannorlunda. Inom detta distrikt ligga flera kalkbrott ävensom Slite cementfabrik och Vallevikens cementfabrik. Under massakonflikten, då. leverans av kalksten till massafabrikerna i Norrland var avbruten, har allt arbete vid flertalet kalkbrott legat nere, och har därigenom ett stort antal arbetare blivit arbetslösa, särskilt inom Lärbro och Hellvi socknar. Vid Vallevikens cementfabrik i Rute socken har driften under året varit betydligt inskränkt och för närvarande ligger så gott som allt arbete vid fabriken nere; vid fabriken bruka under nor mala förhållanden sysselsättas 180 å 200 man, av vilka dock en del äro bosatta i Hellvi och Lärbro socknar. Slite cementfabrik, som tidigare sysselsatt 235 inom Othems socken bo• satta larbetare, har jämväl nödgats göra avsevärda inskränkningar i driften, och enligt inhämtade upplysningar torde fabriken under instundan. de vinter icke kunna komma att sysselsätta mera än ett 60-tal arbetare.
Genom massakonfliktens hetande ha visserligen kalkbrotten åter kunnat sätta igång arbetet, men man räknar med att brytningen ,icke kan fortsätta längre än framåt jul för att sedan återupptagas i april nästa
Bedömer man arbetslöshetssituationen efter siffrorna över de hos de olika arbetslöshetskommitteerna inregistrerade arbetslösa, får man, säger länsstyrelsen, en fullkomligt felaktig uppfattning av de faktiska för. hållandena. De arbetslösa låta av olika skäl icke inregistrera sig, ett förhållande, som låter förklara sig bland annat därav, att (man icke är van därvid på grund av att tidigare icke i dessa trakter rått någon större arbetslöshet. Under sommaren torde det jämväl ha varit lättare för de arbetslösa att hjälpligen draga sig fram. Arbetslöshetskommitteerna ha också hittills i endast ringa omfattning varit i tillfälle anvisa arbete, och med kännedom härom ha de arbetslösa underlåtit att anmäla sig.
Av allt att döma bli förhållandena på arbetsmarknaden under instundan. de vinter ganska allvarliga inom industrisocknarna på norra Gotland. Länsstyrelsen har inhämtat uppgifter från arbetslöshetskommitteerna i socknarna samt från arbetsledningarna vid de industrier, det här gäller, för att söka bilda sig en uppfattning om huru stor arbetslösheten kan vara att befara under vintern. Enligt dessa upplysningar kan det förväntas att delvis under hösten och sedermera under vintern följande antal arbetslösa komma att finnas, nämligen i Othem 200,ifellvi 100, Ruta 130, Lärbro 105 och i Bunge 70.
Jämväl inom andra närgränsand.e socknar är att räkna \’med en viss arbetslöshet, påpekar länsstyrelsen.
Under sådana förhållanden och då de berörda kommunerna, vilkas ekonomiska bärkraft i och för sig icke nu är vidare stor, torde med det starkt sjunkande skatteunderlaget få det synnerligen svårt att möta den hotande arbetslösheten, har länsstyrelsen ansett dat nödigt att göra en framställning om förskott å bidrag av automobilskattemedel för igångsättande av vägarbeten för att därigenom i någon mån bereda arbetstillfällen. Med hänsyn till de för närvrrande länsfonden. tillgängliga medel och till de normalt till densamma inflytande belopp torde statsbidrag icke kunna ställas till förfogand i sådan omfattning att sysselsättning i större utsträckning därmed skull kunna beredas de arbetslösa.
För norra häradets väghållningsdistrikt torde man alltså vara hänvisad till att anlita förskott å de länsfonden tillkommande automobilskattemedel., Till vägarbeten av den art, som framhållits i den iovannämda cirkulärskrivelsen, är enligt länsstyrelsens mening att hänföra omläggning och förbättring dels av vägen Lärbro-Kappelshamn och dels av vägen Vikers-Gothem. Eägge företagen ha ansetts under alla förhållanden böra rne,dtagas i nästa treårsplan.
Vad den förra vägsträckan angår ligger den särskilt väl till för de socknar, där den största arbetslösheten är att förvänta, ach vad vägen Vikers—Gothem angår utgör densamma fartsättningen på vägen Boge—Vikers, vars förbättring ingår i nuvarande treårsplan, och det torde med Ansyn till de arbetslösas sysselsåttatide med för dem lämpat arbete vara mycket påkallat att arbetet å hela sträckan Boge—Gothem göres i ett sammanhang. Kostnaderna för. dessa två företag beräknas sålunda: Lärbro—Kappelahamn, 93,003 kr. plus marklösen 5,000 kr., statsbidrag 73,500 kr., Vikers—Gothem 90,700 plus marklösen 7,000 kr., statsbidrag 73,000 kr.
Sammanlagda statsbidraget för de båda företagen skulle alltså uppgå till 146,500 kr. Då en del av de i länsfonden inflytande medel torde kunna användas för dess vägarbeten och det jämväl är att antaga att särskilt beträffande vägen Vikers—Gothem åtskilliga förenklingar skulle kunna: genomföras, borde för de bägge arbetenas fullbordande under åren 1932-1933 icke erfordras förskott av statsbidrag från automobilskattemedel med högre belopp än tillhopa högst 100,000 kr., frånsett mark lösan, som gäldas först senare.
Länsstyrelsen hemställer därför på åberopade skäl om att k. m:t ville förskottsvis bevilja bidrag av automobilskattemedel till utförande av ovannämda två vägarbeten Lärbro—Kappelshamn och Vikers—Boge under åren 1932-1933 med ett belopp av tillhopa 100,000 kr.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 september 1932
N:r 245

Vi återge här en bild

\"\"
från de stora motortävlingarna vid Saxtorp, visande huru segraren i C-klassen (Huskvarna) går i målet, som även var start.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 3 september 1932
N:r 204