Inför stadsfullmäktige förelåg en ansökan av Karl Flodman om erhållande av infäste å stadsjordstomten n:r 12:i kvarteret Södertull inom Strandroten (verkstadstomten vid Söderport), vilken ansökan emellertid avstyrkts av drätselkammaren. Reservation hade anförts av hr Kolmodin.
Då frågan föredrogs, begärdes ordet av hr Kolmodin, som framhöll, att ett nekande av infäste skulle medföra förpliktelse för staden att inlösa tomten i fråga. Detta vore emellertid en onödig utgift i dessa tider. Stadsfullmäktige hade hållit k. m:ts tillstånd att slippa riva byggnaden på den andra sidan av porten. Han yrkade, att stadsfullmäktige måtte bevilja det begärda infästet.
Hr Söderdahl påpekade, att denna tomt enligt stadsplanen skall utläggas till öppen plats. Vad tjänar det till att placera öppna platser i stadsplanen, om
stadsfullmäktige sedan icke tänka följa den uppgjorda planen? Det kan dröja länge, innan stadsfullmäktige ånyo få tillfälle att taga ställning till denna fråga Bifall till drätselkammarens förslag.
Borgmästaren, som tidigare varit i tillfälle att i drätselkammaren uttala sig i frågan, framhöll, att man ansett den sista köpeskillingen nomerande för inlösen, därest infäste vägras, och därtill kommer sedan ersättning för värdet av nyttjanderätten. Det är dock omöjligt att säga, vilken summa en inlösen kan komma att betinga. Den föreliggande frågan är intressant icke blott ur stadens synpunkt utan även i rent juridiskt avseende. Tal. kunde ej minnas flera än två fall av detta slag under den tid han tjänstgjort i rådshusrätten — den ena gången gällde det en obebyggd tomt, den andra gången major Stålhandskes fastighet vid John Hill. I sistnämda fall hade lösesumman fastställts av skiljemän, Tal, ville icke inverka på stadsfullmäktiges beslut i frågan, men kunde icke heller underlåta att påpeka att avsevärda kostnader kunde bli förknippade med en inlösen, icke minst för rättegångar.
Hr Ekman begärde upplysningar, huruvida någon tid fanns bestämd, då stadsplanebestämmelserna i här berörda avseende skulle träda i tillämpning. Vore denna tidpunkt nära förestående, borde tomten inlösas. Om på tomten uppförts byggnader, gåsom kiosk o. d., sedan det bestämts, att tomten skall utläggas till öppen plats har detta givetvis icke kunnat ske med byggnadslov och någon ersättning för desamma kan då icke heller råga komma. Tal. ifrågasatte, om det ej vore lämpligast att frågan återremitterades till drätselkammaren för ytterligare utredning.
Hr Norström meddelade, att han icke deltagit i ärendets behandling i drätselkammaren, men skulle, därest så varit fallet, antagligen ställt sig på ordförandens sida. Talaren ansåg ingen risk föreligga av någon större värdeökning av byggnaderna, därest infäste nu skulle beviljas, då större ändringsarbeten jämställas med byggnader, Han fann det mindre lämpligt, att staden i en sådan tid skrider till inlösen, då detta här icke betingas av nödvändig gatubreddning o. d. utan endast är en rent estetisk sak. Bifall till reservationen.
Efter yttrande av hrr Broander och Kolmodin, bifölls hr Ekmans yrkande om återremiss till drätselkammaren.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 oktober 1932
N:r 237
