Dag: 23 april 2020

(nya) är i Upsala aflagd af fröken Betty Maria Carolina Pettersson, tillhörande Gotlands nation.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 Februari 1875
N:r 16.

(Forts. fr. föreg. nr.)
Skogshandteringen intager ännu, man kan säga beklagligen, med hänsyn till af verkningssättet och skogarnes vårdande, andra rummet bland ortens näringar; och har under årets tvenne sista månader varit gynnad af jernot snöbetäckt mark, till lättnad för öfriga fällningar och forslingar; last frakterna deraf, försäljning och utskeppning, först komma tillgodo och i beräkning innevarande år.
Några resultater af de i Tullk:s sista årsberättelse såsom vidtagna omnämnde åtgärder, för anläggning af kronoparker till skogsplantering samt för ek- och furuskogens uppräkning och besigtning med afseende å en allmännare bättre vård än hittills å kronans hemman, hafva icke försports; men det är så mycket mera glädjande att såsom ett bihang till skogsvården kunna meddela, att bränntorfsberedning och användande, för besparing af ved, skäligen allmänt med håg omfattas, så att bränntoriven flerestädes, både i enskilda hushåll och vid allmänna inrättningar (hospitalet) med belåtenhet och till kostnads-besparing numera användes.
Af skogsprodukter, är under året utskeppade: 188,262 kub.-fot bjelkar och sparrar samt 582,350 kub.-fot bräder och plankor, eller i det hela 770,612 kub.-fot virke af fur och gran, eller 7,735 kub.-fot virke mera än som af 762,877 kub.- fot skeppades nästtöregångna året 1873.
Boskapsskötseln som borde vara den andra, men ännu qvarstår såsom den tredje af ortens näringar, närmar sig visserligen sitt för dess fullkomnande bestämda mål, men det sker långsamt, kvad är 1874 angår icke utan bekymmer i följd al felslagna foderskördar, om och underlättade af en opåräknad och blid höst och dermed utsträckt betesmöjlighet, den der ock motverkat att nedslagtning föga Of ver vanligheten egt rum, men dock åstadkommit att kreaturspriset på hösten betydligt föll. Kött, skinn och ull, den enda afkastning som boskapsskötseln ännu, jemte lefvande kreatur, lemnar för utskeppning, höll sig dock vid vanligt, pris. Ehuru de på åtskilliga ställen i landsbygden anlagda mejerierna ådagalägga en beröm värd verksamhet, kan tillverkningen af ost och smör vid dem ännu icke tillfredställa ortens behof utan ske fortfarande årliga införskrifningar af nämnde nödvändighetsvaror.
Med undantag af en bland hästkreaturen under hösten mera allmänt gängse \”slemflussfeber\”, har ortens husdjur icke varit besvärade af någon allmännare sjukdom under året.
Efter boskapsskötseln har kalktillverkningen fordom intagit rum, såsom en af landets hufvudnäringar; den är dock i sällskap med skogarna, nu i ett aftynande tillstånd och gifver föga inkomst och kan knappast angifvas såsom näring utöfver ortens eget behof för byggnader.
Något resultat af upptäckten af den i förra årets berättelse omnämnda jordarten \”blekes\” inneboende egenskaper har ännu icke försports.
Saltsjöfisket kan fortfarande anses som Gotlands innevånares förnämsta binäring; det bar äfven innevarande år idkats med fördel, så att ej så obetydliga partier strömming, såväl saltad som färsk kunnat utöfver landets eget behof, skeppats till fasta landet, synnerligast till Stockholm. Införseln af fiskvaror har ock inskränkt sig till den obetydligheten af 807 kub.-fot saltad sill, svarande mot 181 tunnor, samt 334 centner torr fisk.
Laxfisket vid öns stränder har under året fortfarande bedrifvits under ledning af främmande undervisare, men ställer sig ännu föga öfver öns eget behof, så att endast undantagsvis småpartier utom ön föryttrats.
Landtmanna-seglationen idkas numera endast undantagsvis, några resor från eller i närheten af Burgavik med last af sandsten.
Stenhuggerist i Visby häfdar sitt, ge nom utställningar och erhållna pris, vunna rykte, samt driften fortfarande med omsorg och utvidgad rörelse.
Export af Ladugårdsalster består uteslutande af boskap, kött samt något ull och vadmal, samt undantagsvis at en eller annan mindre häst, alltid till inrikes orter, mest till Stockholm utan det att någon gång mindre hästar öfverföras till Tyskland.
Visby stad är ortens förnämsta afsättningsställe. Den är och centralpunkten för hela landets rörelselif; och derstädes säljer ock landtmannen helst hvad han har att afyttra och köper hvad han behöfver, ofta förbiseende tid och vägens längd.
Den skada som stormarne mot slutet af år 1873 tillfogade sammanbindningsarmen emellan landet och vågbrytaren i Visby yttre hamn, har under året genom kongl. styrelsens för väg. och vattenbyggnader försorg blifvit besigtigad och hafva dervid kostnaden för skadornas iståndsättande i förening med hamnarmens ytterligare förstärkning; uppskattats till 60000 kr.
Omfattande arbeten vid Visby inre och yttre hamn hafva under året verkställts, såsom upptagning at de flesta gamla, utanför den sedan år 1873 fullbordade stenkajen, i inre hamnen qvarstående brokaren och bottnens planering genom sprängning och gräfning, vågbrytarens förstärkning och södra pirhufvudets ombyggnad; muddring och upprensning af farleden till inre hamnen; hvars botten bestod af kalkhäll, och hvarvid varit användt ett från Stockholms Dykeri-aktiebolag legdt biträde. Kostnaden för dessa arbeten, af hvilka dykeribiträdets ensamt belöpte sig till 4,700 kronor, uppgår enligt hamnbyggnadens nu afslutade, Tullkam. företedde räkenskaper till sammanräknade 43,080 kr. 21 öre.
Öns produkter af alla slag, såsom spanmål, trävaror, kalk, sten, boskap, kött, ägg, m. m. afsättas hulvudsakligen i Stockholm, såsom öns förnämsta afsättningsort; med undantag endast af spannmål, trävaror, kalk och sten, som skeppas äfven till andra både in- och utrikes hamnar. Från Stockholm hemtas ock ortens nödvändigaste bohofver.
Till Fabriker och Bruk inom orten äro att hänföra:
Kalkugnar, numera, sedan kalktillverkningen är frigifven, utan bestäradt antal och med föga lönande verksamhet;
Ångsågar, fortfarande åtta, hvaraf fyra i södra och fyra i norra häradet, vid hvilka driften under året varit motverkad af klen, tidtals bristande vattentillgång;
Ångqvarner, ännu fem, hvaraf en i länets norra härad och fyra i södra häradet;
Ångbrännerier, fortfarande två, neml. ett vid Visby stad och ett i södra häradet å Klintehys egendom i Klinte socken;
Bayerska bryggerier, två, oförändrade, belägna inom Visby stad;
En Tändsticksfabrik Vid Visby stad; och
Ett Gjuteri med mekanisk verkstad, under året, i stället för det som afbrunnit, anlagdt vid Visby åt stranden och, ehuru ännu ej färdigt, likväl i verksamhet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 24 Februari 1875
N:r 15.

Löjtn. J. F. Tiljander:
Skrif-pulpet af alm och ek (som tillhört dokt. Pehr Säve och ärfdes af dottern Wilhwlmina, g. m. löjtn. T.), samt hvartill hörer en Pennknif, ett Bryne och en Kam, m. m.

Rådm. J. Norrby:
Latinsk Bibel (Vulgata), Francof. 1585, 8:o, med gammalt prydligt band och knäppen.
Tysk Bibel (af d:r M. Luther), Lüneburg 1653, 12:o.

Boktryckare Th. Norrby:
Guthilandiske Cronica aff Hans Nielssön Strelow, Kphmn 1633, 4:o. Medalj (aftryck i tenn) af Kristus, lidande. Medaljan (gips), klassiskt hufvud. Medaljon (tean), Oan, spelande. Medalj (af röd gips), af k. GVSTAVVS I. Skådepenning (tenn), af k. Gust. II. Adolf. Skådepenning (tenn), af k. Gust. II. Adolf (utom inskrift). Medaljon (tenn, aflång) af k. Gust. II. Adolf (med krona o. hjerta, A:o 1627). Medaljon (tenn) af en Furste på thron, Lejon m. m. Skådepenning (tenn) af Hertig Carl (DVXSVDERM). Silfver-mynt, 1 ÖR. (1703).

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 24 Februari 1875
N:r 15.

berättelse, angående Handel, Sjöfart och Näringar dr 1874.
Jemlikt föreskriften i 185 § af k. maj:ts nådige tjenstgörings-reglemente, för tullverkets embets- och tjenstemän, får tullkammaren härmedelst afgifva berättelse öfver handel, sjöfart och näringer, så vidt de beröra tullk:s verksamhets område under nysslidna år 1874.

1:o Näringarne:
Jordbruket, som länge innehaft och troligen alltid kommer att bibehålla rangen af ortens hufvudnäring, har icke är 1874 hemburit sina idkare lika stor lön för sina deråt egnade mödor och omsorger, som de tvänne nästföregående åren kommit desse till del. Härtill kan dock icke eftersatt omtanke och drift, eller slumrande håg för jordbruket, i allmänhet synas vara orsaken, utan måtte denna sökas i naturens egna verkningar, medelst ogynsam väderlek, såsom redan tidigt på hästen 1873 inträftade uthållande frostnätter och på senhösten öfverdrifven nederbörd, hinderlig för jordens beredning till vårsådd: derefter följande frostfri barvinter, samt vår och sommar utan nederbörd, men med skarpa frostnätter under höstsäden slagens blommnings och utvecklingstider samt allmän vattenbrist i källor och brunnar ända ifrån juni in uti november månad; af hvilket följderna blefvo, att brådden af den råg som kunde sås i vanlig tid, härjades af mask och snigel, så att på många fält, der den blifvit sådd och vuxit, måste upplöjas för omsåning på våren; att hvetet måste sås sent i sur och illa beredd jord; att vårsädet, som verkställdes tidigare än vanligt, led af nattfroster på våren och torka på sommaren, hvaraf brådmognad uppkom; samt att slutligen härjande nattfroster i Juni månad skadade ej mindre de nyligen utkomna och under utsprickning varande höstsädes axen, så att skörden blef ojemn, utan och afsvedde gräset på den efter tidig sättning, i växt komna potatisen, som till följd deraf kom i sen återväxt och ej gef tillfredställande afkastning. Af väderleksförhållandena ledo ock så väl betesmarker som odlade och oodlade foderfält, så att afkastningen i hö blef klen och har manat mången omtänksam ägare af kreatur att, emot vanligheten, införskrifva hö från utlandet. Skörden är ock, i officiella uppgifter, antagen halva varit af hvete god, af råg medelmåttig, af vårsäd under medelmåttan, af vårsäd och hö missväxt, samt af rotfrukter medelmåttig; och i det hela har Gotland kommit i klassen \”under medelmåttan\”; men ändå i afseende på jordens afkastning blifvit det 14:de, i stället för 1873 det l5:de i ordningen bland rikets tjugofyra län.

Enligt för tullk. tillgängliga uppgifter visar sig att spanmåls-utskeppningen från ön under året nedgått till:
från från
Visby: Landthamo: Summa:
hvete kub:f 35,759. 11,521. 47,250.
korn kub:f 60,945. 97,295. 158,240.
råg kub:f 4,370. 25,785. 30,155.
ärter kub:f 45. 45.
Summa 101,074. 134,646. 235,720 kubikf.
eller tunnor 773-17.
hvartill kommer för från Visby utskeppad malen säd, gryn
och mjöl 1500 centner, svarande emot tunnor 625.
fast mål tunnor 38,041,
från 45,242 tunnor som utskeppningen var 1873, samt 77,532 tunnor som skeppades år 1872; hvadan här framstår, att 1874 års spanmålsutförsel är underlägsen 1873 års med 11,393 tunnar, samt 1872 års med det betydliga partiet af 45,534 tunnor fast mål. Lägges uti härtill att då 1872 ingen spanmål infördes och att införseln år 1873 endast utgjorde 1851 tunnor, men att år 1874 hitkommit.

Till Visby kubikf.: Till Landthamn kubikf. Summa kubikf.:
korn 90. — 90.
råg 4,302. 13,017. 17,919.
hafre — 765. 765.
Summa 4,392. 13,782. 18,174.
eller fast mål 2,885 tunnor
hvartill kommer, för till Visby införda 7,579 centner mjöl och gryn, svarande mot 3,158 tunnor
eller tillhopa 6,043 tunnor.
och derjemte bevisas att spanmålsprisen år 1874, öfver hufvad varit betydligt underlägset 1873 års allmänna priser; så framstår förhållandet så mycket mera nedslående, ehuru hittils ej någon klagan försports öfver penning brist, eller stagnation i den allmänna rörelsen. Det kan ock förvisso antagas att, utom behållningarne i ortens allmänt spridda socken-magaciner, af 1874 års skörd för skeppning år 1875 på enskilda händer qvarligga 15,000 tunnor spanmål, fast mål, mest hvete, hvilket sädesslag gaf jemn afkastning, men med hvars försäljning och skeppning i följd af nedtryckt pris, tidigt på östen upphävdes.
Af den skeppade spanmålen halva 16,669 tunnor utgått från Visby och 21,372 tunnor från landthamnarne Vestergarn, Klinte, Burgsvik, Rohne och Ljugare, ibland hvilka ensamt från Rohnehamn 65,023 kubikf, till inrikes och 19,588 kubikf till utrikes ort, sammanlagdt 84,611 kubikf., eller endast 16,463 kubf. mindre än Visby, hvarifrån skeppats till utrikes orter 11,995 kubikf, och till inrikes orter 89,079 eller samnianlagdt 101,074 kubikfot; hvaremot skeppning ej skett från fem landt. hamnar, näml. Katthammarsvik, Slite, Kylley, Fårösund, och Kappelshamn; och har införseln varit störst till Visby, mjölet inberänadt, med 3,855 tunnor, samt blott till en landthamn, Klinte, med 2,188 tunnor, fast mål, at lanka sednare 12,395 kubikfot råg från utrikes samt 765 kubikfot hatre och 622 kubikfot råg från inrikes orter, antagligen för ångbränneriets på Klintebys behot. Näst Rahne har utskeppningen varit störst vid Kintehamn med 22,582 kubikfot spanmål af alla slag, utom hafre.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 Februari 1875
N:r 14.

med fastlandet är ännu afbruten och underrättelserna om tiden för \”Polhems\” afgång från Malmö så hvarandra motsägande, att man ännu icke kan med fullkomlig säkerhet bestämma när detta fartyg kan vara att hitförvänta. Troligt är dock att vi få post i morgon eller om måndag, ifall ej allt tör ogynnsamma väderleksomständigheter innan dess inträffa.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 Februari 1875
N:r 14.