Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
I denna vecka hafva till Slite som vinddrifvare; inkommit Skon. \”Henrik\”, kapt. J. N. Nyström, med trädvaror till Amsterdam. ryska skonarten Bethlehem kapt. J. M. Keijser, med trädvaror från Söderhamn till Lübeck, samt för att inta, kol, engelska ångaren Canadian kapt. B. Witehouse, från Kronstads till Lübeck med råglast. Samtliga fartygen hafva afgått derifrån under veckan, lopp.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 Juni 1874
N:r 44
ankom hit med Wisby sistl. torsdags morgon och fortsatte, efter ett par timmars hvila, resan till Fridhem.
Kort innan fartyget lade ut från Riddarholmen anlände dit D. D. M. M. konungen, drottningen, enkedrottningen och hertiginnan af Dalarne för att säga prinsessan ett sista farväl. Vid ankomsten till Wisby uppvaktades H. K. H. af landshöfdingen, militärbefälhafvaren, artilleribefälhafvaren samt stadens borgmästare m. fl. H. K. H. åtföljdes på resan af grefve Rudenschöld med dotter samt hofmarskalken Silfverskjöld.
Man har allt skäl att hoppas att H. K. Höghets helsotillstånd, hvilket på senare tiden ånyo varit något vacklande, måtte, under inflytande af den rena och stärkande halsluften vid Fridhem, snart åter förbättras.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 Juni 1874
N:r 44
I torsdags skenade ute vid Klinte ett par hästar för hemmansegaren Selin från Jakes i Eksta, hvarvid han sjelf skadades i hufvudet och hans hustru erhöll svårare skador å hufvud och bröst.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 Juni 1874
N:r 44
(Ur Svalan.)
För dem af våra läsare, som äro intresserade af sådana, ha vi här upptecknat en del, som åtminstone ha det företrädet att vara fullt \”historiska\”.
År 975 — så långt gå vi tillbaka i tiden — syntes på gotlandska horizonten i öfver 8 månaders tid en komet af så stark och strålande glans, att den om nätterna var fullt jemförlig med det klaraste månsken.
År 1086 hemsöktes ön af en så förfärlig pest att hälften af befolkningen utdog.
1282, i februari, fångades utanför Wisby — andra säga uti en källa i staden — en fisk, hvars hufvud liknade ett lejons och hvilken \”grät och skrek som en meniska, så att alla som det hörde blefvo förskräckta öfver detta fenomen\”. Den upphängdes i \”Vår frukyrkan (Maria domkyrka) och kallades domedagsfisken, emedan en spådom sade när den trenne gånger fallit till golfvet, skulle yttersta dagen vara nära. När Linné år 1741 besökte Wisby, hängde fisken ännu qvar och förklarades emellertid af Linné vara en helt naturlig, fast i dessa farvatten ytterst sällsynt företeelse. Spådomen bekräftades emellertid alldeles icke, ty sedan den nedfallit öfver 30 gånger utan att verldsordningen i ringaste mån rubbades, blefvo qvarlefvorna bortkastade.
1296 inträffade så stark vinter, att hafve tillfrös, så att infödingarne kunde spatsera öfver till fasta landet.
1300 var torkan på Gotland så stark, att nästan all boskap dog ut. På hela södra delen af ön funnos endast 40 lam qvar, och hästar och dragare måste hemtas från fastlandet.
1302, den 21 september, rasade på gotländska kusten en så våldsam orkan att alla skepp som lågo i Wisby hamn vräktes högt upp på land.
1306 var vintern så bister, att man kunde fara på isen till Liffland och Öland. En mängd sälar spatserade då upp på landbacken, och många fångades vid Eskelhems kyrka.
1314, den 13 maj, blef Wisby sad, jemte kloster och kyrkor, till en stor del förstörda genom ljungeld.
1336 slog en örn ned på pastor Jörgen i Endre och dödade honom, till minne hvaraf ett stenkors restes vid platsen der olyckan skedde.
1350 härjade digerdöden så våldsamt äfven på Gotland, att flera kyrkosocknar blefvo ödelagda och öfver 8,000 personer dogo.
1375 hemsöktes ön af så stark orkan med jordbäfning, att man trodde den skulle sjunka, och 1399 uppstod likaledes en så häftig orkan, att öfver 200 fartyg förolyckades vid kusten och många vräktes högt upp på land.
1403 fångades en mängd delfiner utanför Wisby.
År 1440 hände sig, att tvenne män, Sbaldarfve i Martebo och Brusing i Weskinde, kommo att träta om ett stycke skog i Westkindemyr. Brusings nedhögg skogen; men Snaldarfve körde den hem till sig. Julattonen derpå hölls syn på skogen. Då aflade Brusing ed uppå att skogen var hans och önskade att skogen måtte sjunka innan julen vore slut, om den ej tillhörde honom. Julnatten sjönk skogen verkligen, hvaröfver Brusings så förskräcktes, att han trettondedagen samma jul dog. Af det huggna timret från den omtvistade skogen bygdes i Sandarfvegård en stuga, som stod till 1624, då den afbrann. Stubbarne efter den sjunkna skogen skola synas ännu i dag under vatten. En bonde, Per Lunds i Martebo, hittade 1794, under metning i Weskinde myr der nämda skog skulle hafva sjunkit, en brynsten, liggande på en stubbe en aln under vattenytan.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 Juni 1874
N:r 44
Löjtnanten Hugo, Wennemo har blifvit af kongl. landtmäteri-styrelsen förordnad att vart vice kommissionslandtmätare i detta län och är hans adress Burgsvik och Fide.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 Juni 1874
N:r 44
har fredagen uti innev. månad olofligen tillgrits dels utur husbonden Nils Larssons Lilla Warbos i Sanda socken boninsrum en börs af brunt skinn med stålram, sliten och lagad, innehållande omkring 1 rdr 50 öre i silfven och kopparmynt, äfvensom en mansmössa af mörkt ylletyg med rödt foder, hvarå bokstafven W. fanns skrifven med bläck; dels ur ett boningsrum vid Smiss i samma socken från husbondesonen Christian Christiansson ett fickur af silfver med ankargång, förfärdigadt i Amerika och repareradt af fabrikören Siltberg i Wisby år 1873, jemte dervid fästad kedja af silfver, förfärdigad af A. Esklund i Wisby, samt en urnyckel af guld och en d:o af messing; och varder det sålunda stulna härigenom efterlyst, med befallning till krono- och stadsbetjenter att detsamma jemte tjufven efterspana och vid ertappandet dermed förfara.
Wisby Landskansli d. 28 Maj 1874.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 Juni 1874
N:r 44
Tillkännagifves att den Högste after sitt allvisa råd behagat, efter ett långvarigt lidande, hädankalla Skomakaremästaren P. Hesselströms kära maka, Catharina Elisabet Hesselström, född Stenbom, vid Fårösund Onsdagen den 20 Maj 1874, kl. 2 e. m., i en ålder af 69 år, 8 mån. och 27 dagar; sörjd och saknad af make, barn och barnabarn.
Dav. Ps 31 v. 5.
Sv. Ps.-B. N:o 344. v. 4.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 Juni 1874
N:r 44
Enligt inkommen anmälan kommer en bro å allmänna vägen emellan Hejnum och Tingstäde socknar att rifvas och omläggas tisdagen och onsdagen den 9 och 10 i denna månad, då i stället kan begagnas vägen genom Fole och Lokrume socknar.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 Juni 1874
N:r 44
Då ångf. Transit N:r 1, sistl. tisdag skulle lägga till vid Riddarholmen inträffade det missödet att dess maskin kom i olag och nekade slå back, hvarför fartyget, som hade stark fart törnade med sin förstäf mot ångf. Wisby, med den påföljd, att ett spant och tvenne plåtar på dess barbordssida, betydligt inböjdes och däcket samt ett par hytter skadades. Så fort maskinen blifvit uppeldad afgick i det ramponerade fartyget till Bergsund för att afhjelpa skadan och redan dagen derpå låg Wisby, tack vare dess raske befälhafvares nitiska bemödanden, åter på sin plats vid Riddarholmen färdig att i vanlig tid afgå till Gotland.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 Juni 1874
N:r 44
Söderport, bagaren Carlqvists hus.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 Juni 1874
N:r 44