Drottningens resa.

M:ts och hertigens af Gotland resa till Tyskland har i allo aflupit lyckligt. Drottningen har tillbringat några dagar i Baden-Baden hos sin för närvarande der vistande andra syster, furstinnan af Waldeck.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Maj 1874
N:r 39

Donation.

Gotlands i Upsala studerande nation har från lektorn i Wisby högre elementarläroverk doktor A. Sundberg fått mottaga en gåfva af 4,000 kronor, af hvilken summa årliga räntan skall som stipendium tilldelas en nationens ledamot.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Maj 1874
N:r 39

Svår sjöresa.

Skonerten Hoppet, som afgick från Kaskö i lördags åtta dagar sedan med 80 jernvägsarbetare, förlorade under resan till Gefle hela däckslasten, bestående af omkring 50 kistor tillhörande passagerare. En häst slungades af vågorna öfver bord, men räddades.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 16 Maj 1874
N:r 38

Sjöfartsunderrättelser.

Skon. \”Trio\” kapten Norrby ank. den 11 till Lübeck. Skeppet \”Christina\” kapten P. Pettersson ank. den 8 till Newcastle. Skeppet \”Othello\” kapten P. Lundgren ank. den 9 till Gefle. Slupen \”Carl Edvard\” kapten Stenbom ank. den 13 till Wismar. Briggen \”Hildetand\” kapten Söderström ank. den 13 till Middlesbro, äfven \”Tjelvar\” kapten Sandqvist ligger för närvararande der. Hernösands-Skeppet Amalia, fördt af kapten Aspgren, är det första fartyg, som lossat vid den nya bryggan i Slite. Den 9 dennes inkom till Slite en engelsk ångare \”Sunderland\” och kompleterade sitt kollförråd. Skon. \”Triton\” kapten Kahlström ank. den 13 till Newcastle.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 16 Maj 1874
N:r 38

K. Landtmäteristyrelsen

har den 11 ds konstituerat landtmäteri-anskultanten löjtnant K. G. H. H. Wennemo att t. v. vara vice Komissionslandtmätare i Gotlands län.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 16 Maj 1874
N:r 38

Dödsfall. Johan Mathias Strömbeck

Tillkännagifves att hemmansägaren Johan Mathias Strömbeck stilla och fridfullt afsomnade vid Petsarfve i Ardre den l2 Maj 1874 kl. 1/2 8 f. m. i en ålder af 63 år 10 månader och 11 dagar djupt sörjd och saknad af maka, barn, åldriga svärföräldrar, syskon, barnabarn och många vänner.
Sv. Ps. n:o 360.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 16 Maj 1874
N:r 38

Besittningsrätt.

K. M. har uppå derom gjord ansökan tillåtit preusisske undersåten A. C. L. Corswant att ega och besitta 13/16 mt. Munkebo, 1/8 mt. Nygårds 5/3 mt. Liksarfve och 1/8 mt. Björkhage, allt inom Barlingbo socken af Gotlands Norra Härad.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 16 Maj 1874
N:r 38

Allmän vänligt är den grund,

på hvilken nu mera nästan alla Europas stater ordnat sin krigsmakt. På samma grund är ock förslaget till ny svensk härordning bygdt och har man sökt närma sig det system, som gifter de värnepligtige i allmänhet endast den nödvändigaste soldatbildningen. Svenska hären skulle enligt förslaget bestå
linie och lanatvärnstrupper samt landstorm, hvaraf de båda förre, omfattande alla vapenslag och utgörande den för fältkriget afsedda bären, vore fullständigt ordnade och försedda med fasta befälskadrer, under det att landtstormen, afsedd att i nödens stund och inom trängre kretsar biträda vid försvuret. icke på förhand tilldelades annat befäl än det, som inom densamma kunde bland do värupligtigs vara att illgå.
Vid fotfolkets indelning har man i förslaget till svensk härordning sökt så mycket som möjligt behålla den gamla historiska regementsindelningen och dermed äfven bevara den gamla regementsandan och de gamla ärorika minnena, hvarigennm äfven öfvergången från den gamla till den nya ordningen underlättas. Man har ock härigenom vunnit likdelar att i allmänhet kunna bibehålla regementenas nuvarande namn eller ock gifva dem sådana, de en gång egt och som redan tillhöra krigshistorien. Denna grundsats har ock tillämpats på öfriga vapenslag. Allt hvad svensk mandom uträttat, alla de bragder, häfderna förvara från en tid, då vårt fosterland på krigets blodiga stråt gick främst bland Europas folk, de tillhöra våra regementen. Denna stolta anor skola öfvergå på de nya regementena och tjena som föedömen fök kommande slägten, som följa de gamla frejdade fanorna.
Åtskilliga rubbningar i den gamla regementsindelningen hafva emellertid icke kunnat undvikas, emedan de nya måste grundas på folkmängden och inom några landskap hittills inga landtförsvaret tillhörande trupper varit förlagde. Så har af Blekinge med tillhjelp af Skånes nordöstra del, bildats ett område för Blekinge regemente. I Westernorrland har blifvit förlagdt ett regemente med provinsens namn och Gotland har fått sitt eget regemente — hvilket nog, om tillfälle kommer att gifvas, äfven skall veta att skaffa sig ärorika minnen — Deremot skulle Bohusläns regemente återgå till kavateri och Smålands grenadierer, en afsuten del af provinsens gamla rytteri, endast fortlefva i Smålands husarregemente, under det att i Mälare dalen, der trängsel uppstår, Lifregementets grenadierkår, utvidgad till regemente, får utbyta större delen af sitt gamla område emot Stockholms stad.
Fotfolket skulle efter denna indelning, med tillägg af ett från hela landet uppsatt Gardes regemente, bestå af 26 regementen, hvardera med 2 linie och 2 landtvärnsbataljoner, utom de 4 norrländska, hvilka endast erhålla 1 1/2 linie och 2 landtvärnshataljoner samt Gotlands regemente med 1 linje och 1 landtvärnsbataljon.
Efter sin folkmängd, skulle Gotland med samma utskrifningsgrund som i det öfriga landet, icke lemna mera än en linie och en landsvärns-bataljon, och dessa svagare än vid de öfriga regementena, enär på dn dessutom måst, uppsättas en artilleristyrka. Detta oaktadt har ingen tvekan hos komiterde uppstått om billigheten och ändamålsenligheten af att genomföra den allmänna härordningen äfven på Gotland, i stället för att derstädes skapa en undantagsordning, hvilken, hvad förändringar den än kunde undergå, så vidt den icke gjordes mera betungande, alltid blefve mindre tillfredstrillande än den nya härordningen, sedan denna sålänge varit tillämpad, att äfven landstormen bestode af män, hvilka i linien erhållit en verklig soldatbildning. Derigenorn att det på manskap svagare Gotländska regementet erhåller lika kadrer med öfriga regementen, kan det vid utomordentliga tillfällen lemna något befäl till landstormen.
Fotfolkets regementen skulle således efter den föreslagna indelningen räkna 49 linie och 51 landtvärnsbataljoner eller tillsamman 100 bataljoner.
Bataljonens indelning i 4 kompanier har blifvit bibehållen såsom varande en godkänd taktisk och ekonomisk anordning.
Under hvarje regemente borde äfven höra den inom dess utskrifningsmråde befintliga landstorm, hvilken dock under fredstid icke ålägges någon tjenstgöringsskyldight.
Med afseende fästadt på såväl strategiska som geografiska förhållanden är svenska hären indelad i sex arméfördelningar.
Gotland räknas till den närmaste fördelningen på fastlandet d. v. s. 2:a arméfördelningen, som skulle omfatta utom Gotland största delen af Småland samt Östergötland.
För att bereda Stockholm en behöflig garnisonstyrka har 4:de arméfördelningen, åt hvilken företrädesvis hufvudstadens och Mälaredalens försvar är är anförtrodt, fått sig tillagdt ett fotfolksregemente mera än de öfriga fördelningarne hvilket regemente blifvit kalladt Svea lifgarde. De bedrifter, som utförts af Lifgardet, äro så ärofulla att de böra, så länge landet hyser vördnad och kärlek till sin hugstora forntid tillförsäkra detta regemente ett rum bland svenska härens på stora minnen så rika regementen och ingsn trupp kan vara lämpligare till garnison i sveriges hufvudstad än ett Konungens garde. Då emellertid för detta regemente icke kunnat beredas ett särskildt utskrifningsområde utan att en allt för stor rubbning i de öfriga fotfolksregementenas indelning deraf skulle föranledas, hafva komiterade tillstyrkt att Lifgardet skulle sammansättas af manskap från landets alla utskrifningsområden.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 16 Maj 1874
N:r 38

Tillbud till eldsvåda

yppade sig sistl. söndags afton inuti en i fru Rejmans gård vid Donnersplats belägen mindre byggnad. Elden, som säges hafva uppkommit genom någon felaktighet uti ett kaminrör, blef imellertid släckt innan den hunnit åstadkomma någon synnerlig skada.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Maj 1874
N:r 37

Mönstringarne.

Efter att hafva slutat mönstringarne i norra delen af ön afreste landshöfdingen och militärbefälhafvaren i måndags till den södra. Med anledning af att det var första gången, som öns nyutnämnda styresmän besökte Ronehamn, hade man derstädes igår till deras ära arrangerat en festmiddag å hotellet, till hvilken äfven befälet å derliggande kronobåten \”Motala\”, ortens tjenstemän m. fl. voro inbjudna.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Maj 1874
N:r 37