Rättegångs- och Polissaker.

Rådhusrätten den 28 december, Denna dag förekommo jemförelsevis få mål. Ibland andra förekom:

1.) Ett mot bonden Lars Mårtensson lilla Norrgårda i Sproge socken, tilltalad för att hafva den 11 sistlidna november å stora torget här i staden till salu utbjudit i ruttnande tillstånd varande nötkött af en sjelfdöd oxe. Enligt uppgift inför rätten skulle stanken af det ruttnande köttet börjat sprida sig nära ökar hela torget, kvartilre polisbetjenten Pettersson anmodat veterinärläkaren Sehong att anställa besigtning å den till salu utbjudna varan, hvilken då, enligt datorn afgif vet betyg, befanns vara i ruttnande tillstånd. Lars Mårtensson erkände nu inför rätten att oxen var sjelfdöd, men påstod, att sjelfdöden icke hiirledt sig af sjukdum, emedan oxen varit \”frisk och rask dagen förr än han dog, uppgifvande Mårtensson derjemte, att \”oxen ätit ihjäl sig af potates\”, af hvilka han på den korta tiden ifrån föregående dag \”förtärt en hel hop\” (1/4 tunna). Som det icke vid rätten kunde styrkas, att Mårtensson försålt något af det skämda köttet, fr. kallades han från ansvar.

2.) Handlanden Lars Bachér, tilltalad tör oloflig bränvinsförsäljning, af rådhusrätten härstädes frikänd, men af bobrätten ålagd värjemålsed, hade förut härstädes anmält, att han hos k. m:t anfört besvär öfver hofrättens utslag och derföre af rådhusrätten blifvit ålagd att denna dag, vid 10 kronors vite, med diariibevis styrka, att besvär blitvit hos k. m:t anförda. Bachér uteblef emellertid nu med detta bevis, hvarföre honom ålades, vid ett förhöjt vite af 20 kronor, att till rätten med sådant bevis inkomma den 25 nästkommande januari.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 5 Januari 1875
N:r 1

Räfskall

skulle som i måndags försiggå i trakten at Klinte, der flere \”micklar\” ringats. Vi hafva fått löfte på en liten skildring af denna skallgång och hoppas kunna redan i nästa nummer meddela densamma.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 5 Januari 1875
N:r 1

Olyckshändelse.

Nyårsaftonen tilldrog sig å Fjells i Endre den olyckshändelsen att husbondesonen Jacob Hallgren råkade genom trossbottnen nedfalla från andra våningen af ett under nybyggnad varande hus, dervid han afbröt sitt ena ben och erhöll åtskilliga andra, ehuru mindre skador.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 5 Januari 1875
N:r 1

Legala nyheter.

Kanslianslag om hvad som åligger Anna Doroth. Rönnberg vid Hallbjers i Guldrupe att fullgöra inom 3 veckor efter d. 30 nästk. Dec. vid laga äfventyr.
Utslag att lösas ä Landskansliet af: Styrmannen G. W. Carlberg, N. E. Svensson i Lärbro, Husbonden Joh. Widdin Bondarfve Fole samt Pigan Anna Romin.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 5 Januari 1875
N:r 1

Dödsfall. John

Att Herren denna dag behagat hädankalla vår älskade son John i en ålder af 17 månader, få vi härmed tillkännagifva.
Stockholm den 29 December 1874.
Mina Graham, född Liljevalch.
Patrick Graham.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 5 Januari 1875
N:r 1

Dödsfall. Johanna Margaretha Snöbohm

Tillkännagifves att Enkefru Johanna Margaretha Snöbohm, född Friman, stilla afled i Klintehamn den 1:sta Januari 1875, i en ålder af nära 84 år, sörjd af barn, barnabarn, slägtingar och vänner.
S. Ps.-b. 491 v. 4.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 5 Januari 1875
N:r 1

Dödsfall. Johan Löfgren

Att den högste efter sitt allvisa råd behagat hädankalla min ömt älskade man mältaren Johan Löfgren efter ett långvarigt lidande stilla och fridfullt afsomnade i Wisby Tisdagen den 29 December 1874, i en ålder af 38 ½ år, djupt sörjd och saknad af efterlemnad maka och son, varder på detta sätt slägt och vänner tillkännagifvet.
Sv. Ps. N:o 491 v. 3. 4.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 5 Januari 1875
N:r 1

Bref från norra delen af ön.

Nyårsdagen 1875.

Det är ju vanligt att vid ett rutt års ingång önska hvar och en man träffar ett \”godt nytt år\”; derföre vill jag med en nyårsönskan till samtlige denna tidnings läsare börja mitt bre. \”Slaskar\”, som hotade att inträffa under Julen, såsom jag i mitt förra bret befarade, biet ej något af, tvärtom halva vi här ute på landsbygden haft att glädja oss åt en äkta nordisk vinter med så mycket sed, att man ej här på länge sett dess like. Juldagarna i synnerhet föll så mycket snö, att man etter helgdagarna allestädes måste köra med snöplogen. I skogarna isynnerhet är så mycket snö, att man ej kan kom ma fram med lass; man kan knappt komma fram till fots. Alla \”jössar\” borde, om de egde tacksamma hjertan prisa försynen, som på detta sätt genom den myckna snön nästan omöjliggjort jagten på dessa.
Juldagen ankom till Fårösund engelska ångfartyget \’Åland\’, som i höstas strandade på \’Salvoret\’. Det har nu undergått reparation i Oskarshamn och skall nu i Fårösund intaga sin här lossade last för att sedan fortsätta resan. Ett streck i räkningen vore om sundet, såsom lätteligen kan inträffa, tillfryser, då \’Mand\’ säkert får svårt att bryta sig igenom, ty det smala isbandet
Fårön och \’Storlandet\’ (så kalla Fåröboarne vanligen Gotland) plägar, då det en gång knutits, vara temligen säkert.
Vid en vandring en af juldagarne kom undertecknad i tillfälle att få se utstakningen till den ifrågasatta jernvägen. Jag frågade några bönder, som tillhörde den gamla tiden, och hvilka händelsevis belunno sig i närheten, livad de tyckte om denna. De skakade blott på hufvudet och sade: Tiden är ond, och tillade: åtminstone måtte väl vi förskonas från att se dessa \’eldvagnar\’, som skola fara fram öiver och förstöra våra åkerfält. Det är dock endast de gamle, som hysa en sådan antipati mot vår blitvande jernväg; de yngre tycka, att det nog kan bli bra, endast det kan komma att bära sig.
Bruno.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 5 Januari 1875
N:r 1