I Tingstäde församling

lefver en gammal, om det allmänna mycket förtjent man, rörande hvilken insändaren, af anledning som synes längre fram, må tillåtas att nämna några ord.
Den ifrågavarande är förre klockaren m. m. Olof Lundin. Han föddes i Gothem den 18 Juli 1803 af fattiga föräldrar, men hvilka dock efter bästa förmåga sörjde för sonens uppfostran och undervisning. År 1833 telef han vald till kantor i Tingstäde och tillträdde två år derefter klockaretjensten i samma församling. År 1835 valdes han till vaccinatör och skötte samtidigt denna befattning äfven i Stenkyrke under tre år. Kantors- och klockaretjensterna lemnade han år 1851, i anseende till försvagad helsa. Utom ofvan nämna befattningar har han äfven under tiden skött fjerdingsmanstjensten samt all skrifning af socknens brandshandlingar, och fortfor han ännu att vara både fjerdingsman, brandstods- och sockenskrifvare, med nit och ordning fullgörande allt sitta åligganden.
Nu hemställes, huruvida icke Tingstäde sockneman borde på allmän kommunalstämma, med vitsordande af Lundins långvariga och trogna tjenst, genom befanlningshafvande eller direkt förorda mannen till välförtjent erhållande af patriotiska sällskapets stora medalj? En sådan belöning anser insändaren hr Lundin hafva mer än vill färtjent.
Församlingsbo.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 29 Augusti 1874
N:r 68

Gjorda inrop

å följande af undertecknad hållne auctioner förfalla den 1:ste nästkommande September neml.: Auctionen den 8 April eller aflidne Jacob Sjöström vid Hintzer och den 2 April hos Christian Olossson Hintzer båda i Gothem; den 22 april och den 27 maj vid Gute i Bäl å potates och Rågmjöl; den 28 april i Fjerdingsman Timgrens i Othem sterbhus och den 15 april i Hejnum prestgård, äfvensom att auctioner efter aflidne kyrkovården Olof Bodin vid Boters i Hejnum den 5 mars, till betalning förfaller den 5 nästkommande sept., varder härmed tillkännagilvet; och antydas alla de, som gjort inrop å auctioner, att sina inrop betala neml.:
Tisdagen den 1:ste nästk. sept. kl. 3 e. m. här vid Graute auctiouerne i Hejnum pastorat.
Onsdagen den 2:dre i nämnde månad kl. 1 e. m. auctionerne inom Gothem socken å Magnhure i gästgifvaregård.
Fredagen den 4 i nämnde månad kl. 2 e. m. i Fjerdingsman Timgrens sterbhus och Lördagen den 5:te kl. 2 e. m. vid Boters i Hejnum. Vid underlåten liqvid verkställes genast lagsökning.
Hejnum den 25 Aug. 1874.
BERNH. BOLIN.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 29 Augusti 1874
N:r 68

Genom Auction

å Lilla Åkra i Barlingbo Måndagen den 31 Augusti kl. 5 e. m. försäljes 5 stycken derstädes upptagne fårkreatur, två Tackor och ett Lam. Den ena tackan och alla lammen äro märkta med afskörd till höger och nygg under på båda öronen och försedda med träbiter märkta med M. C. Den andra tackan har afskörd på båda öronen.
Warplösa den 25 Augusti 1874.
W. GARDELL

Gotlands Allehanda
Lördagen den 29 Augusti 1874
N:r 68

Förordnande.

Kongl. Svea hofrätt har bifallit af Häradshöfdingen Gotlands län A. L. von Strussenfelt gjord ansökning om tjenstledighet från och med den 7 sept. till och med den 4 oktober innevarande år samt för ordnat e. o. notarien Joh. Albert Hultgren att under nämnde tid domareembetet i omförmälda härad förvalta och derföre. kommande egodelningsmål handlägga.
Konungens befallningshafvande har på gjord ansökning beviljat kronofogden Dan. Calissendorff tjenstledighet från denna dag till den 7 instundande september och förordnat kronolänsmannen, stadskassören J. G. Frendin att under sagda tid upprätthålla kronofogdetjensten i länets norra fögderi.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 29 Augusti 1874
N:r 68

Baptistmålet.

Vi börja i dag, enligt löfte, att införa krigsrättens protokoll i detta märkliga mål:
Utdrag af Dombokenhållen hos Gotlands Nationalbevärings Regements Krigs-Rätt i Wisby följande dagar 1874.

Den 14 Juli.
S. D. På grund af militärbefälets på Gotland den 27:de nästlidne Juni utfärdade order hade ransakning blifvit utsatt att inför krigsrätten denna dag företagas, med infantevisterne vid Nährs kompani N:o 510 Lars Persson Bönde och N:o 512 Jacob Johan Laugren Gannor samt jägaren vid samma kompani N:o 510 Lars Johansson Bönde, alla hån från Lau socken tillika med infanteristerne vid Hoburgs kompani N:o 314 Gabriel Jacobsson och N:o 325 Olof Olofsson, begge från Botreifs i Hamra socken, ställda under tilltal för vägran att åtlyda förmäns i tjensten gifna befallningar att taga vapen och fullgöra deras beväringsskyldighet; och då i anledning häraf detta mål nu företogs, inställde sig i närvaro af styckjunkaren C. J. Brodd, såsom t. f. aktor, samtliga ofvannämnde svarander personligen, der vid för vederbörande föredragas följande krigsrätten tillhandakomna handlingar:
a) Militärbefälets skrifvelse, så lydande:
Till Gotlands nationalbevärings regementes krigsrätt.
Uti skrifvelse af den 6 sistlidne februari, som här bifogas, har chefen för södra bataljonen anmält att nedannämnde beväringsskyldige af Nährs kompani, hvilka, efter undergången bestraffning för vägran att åtlyda förmäns i tjensten gifna befallningar att taga vapen och fullgöra beväringsskyldigheten, till hemorten återkommit, varit, tillika med infanteristen N:o 512 Johan Jacob Laugren, beordrade att från kompaniets rustkammare uttaga kronopersedlar, men icke sig der infunnit.
Då dessa beväringsskyldige, nemligen jägaren N:o 510 Lars Johansson Bönde, infanteristerne N:o 510 Lars Pehrsson Bönde samt äfvenledes förenämnde Jacob Johan Laugren Gannor, utan laga skäl från årets mönstringar uteblifvit, har jag genom konungens befallningshafrande härstädes låtit inställa dem vid kompaniets mötesplats för undergående af mönstring, hvarvid de på af mig gjord tillfrågan inför kompaniet förklarat sig icke vilja fullgöra den dem enligt konventionen åliggande värnepligt.
Sammaledes hafva infanteristerne vid Hohurgs kompani N:o 325 Olof Olofsson, förut straffad för samma förseelse som ofvannämnde beväringsskyldige, och N:o 314 Gabriel Jacobsson, begge från Botreifs i Hamra, varit från årets mönstring med kompaniet frånvarande samt, sedan de blifvit genom konungens befallningshafrarde till förhör hos mig inställde, såsom hos gående protokoll antyda, förklaratat sig vara förhindrade att den dem enligt konvendonen åliggande värnepligten vid Gotlands nationalbeväring fullgöra.
Visby den 27 Juni 1874.
Ernst von Vegesack.
C. Hüttling.

b) denna raapport från chefen för södra bataljonen:
Till militär-befälhafvaren på Gotland!
Uti rapport af den 3:dje dennes har befälhafvaren för Nährs kompani anmält att nedannämnde beväringsskyldige vid kompaniet, hvilka undergått dem ådömda bestraffningar för förbrytelser emot krigslagarna och till hemorten återkommit, nemligen: jägaren N:o 510 Lars Johansson, N:o 519 Daniel Danielsson, infanteristen N:o 510 Lars Pehrsson och landtstormen N:o 503 Carl Danielsson samt dessutom infanteristen N:o 512 Johan Laugren, blifvit beordrade att på viss dag från kompaniets rustkammare uttaga kronpersedlar, men att endast landtstormen N:o 503 Carl Danielsson infunnit sig, hvarvid han företedde läkarebetyg öfver bräcklighet och i anledning deraf blifvit förständigad att vid årets blifvande mönstring anmäla sig till afföring ur rullorne, hvaremot alla de öfriga förklarat sig icke vilja några kronopersedlar emottaga, hvartill de såsom orsak uppgifvit deras religions åsigter; hvilket allt jag härmed får äran inrapportera.
Burgsvik den 6 februari 1874.
O. L. Gustafson.
Bat:s-chef.

och c) detta förhörsprotokoll:
Protokoll hållet inför militär-befälhafvaren på Gotland med infanteristerna vid Hoburgs kompani N:o 314 Gabriel Jacobsson och N:o 325 Olof Olofsson begge från Botreifs i Hamra socken, hvilka enligt uppgift ifrån vederbörande afdelningschefer vägrat att emottaga kronopersedlat; och äfven uteblifvit från vederbörlig kungjord mönstring med kompaniet.

§ 1.
Den 15 maj kl. 7 f. m. inställdes förenämnde infanterister.
På fråga huruvida infanteristen N:o 314 Gabriel Jacobsson vore fast besluten att ej vidare fullgöra den honom enligt konvention åliggande värnepligt vid Gotlandt Nationalheväring svarade han, sig af samvetets pligt ej kunna bära vapen och således ej fullgöra värnepligten.
På samma framställda fråga till N:o 325 Olof Olofsson svarades att hans inre samvete och Herrans ord förbjödo honom att bära vapen och fullgöra den honom enligt konventionen åliggande värnepligten enligt infanterist vid Gotlands Nationalbeväring. Orsaken hvarföre Olof Olofsson uteblifvit från mönstringen med Hoburgs kompani förklarade han vara den, att som han icke kunde bära vapen skulle han väcka anstöt, vid kompaniet.
Gabriel Jacobssons svar blef att då han icke kunde bära vapen, så ansåg han sig af samvetssak och Herrans ord icke heller böra vara der.

§ 2.
Till den krigsrätt som möjligen kan komma att hållas med förestående infanterister sade de sig vilja på kallelse komma.

§ 3.
Vid förhöret voro närvande chefen för södra bataljonen: majoren och riddaren Gustafsson och undertecknad protokollsförare Sebast. Wijkström.

§ 4.
Protokollet upplästes och erkändes af Gabriel Jacobsson och Olof Olofsson.
Öja den 15 maj 1874.
Sebast. Wijkström.
hvarefter de tilltalade, som alla erkände sig tillhöra baptistsekten och af hvilka Lars Persson Bönde, Lars Johansson Bönde och Olof Olofsson Botreifs derom åtsporde medgåfvo att de för likartad förbrytelse som den nu åtalade, tillförene varit af krigsrätten dömde och jemväl undergått bestraffning med ett års straffarbete hvardera, hördes hvar för sig, dervid
1:o Lars Pehrssan förmälde, att han vidblef sin inför kompanibefälhafvaren uttalade vägran att någonsin mera taga vapen och fullgöra värnepligten, emedan allt vädjande till vapenmakt, såsom stridande emot kärleken till Gud och nästan, vore honom af hans samvete och Guds ord förbjudet.
2:o Jacob Johan Laugren instämde med Lars Petersson och ville såsom ytterligare skäl för sitt förnekande att taga vapen, hänvisa till Frälsarens försoningslära, som påbjöd att man borde göra sina fiender godt, men aldrig hämnas, samt att icke köttsliga — hvarmed ville förstås verldsliga — utan endast andliga vapen finge till striden så för lifvet som för Guds rike användas.
3:o Lars Johansson,
4:o Gabriel Jacobsson, och
5:o Olof Olofsson besvarade till dem framställda frågor i fullkomlig öfverensstämelse med deras medsvarander Pehrsson och Laugren.
Af rätten uppmärksammade på deras villfarelse och oriktiga uppfattning af bibelordet, samt allvarligen erinrade om det ansvar, som ohörsamhet mot öfverhetens bud dem ovedersägligen tillskyndade, fortforo samtlige svaranderne icke dess mindre att på det bestämdaste vidhålla deras efter, såsom de försäkrade, mogen öfverläggning fattade beslut att nu och för framtiden undandraga sig beväringspligten, hvad straff dem derför än kunde ådrabba.
Efter antecknandet härat och sedan åklagaren begärt rådrum för anskaffande af frejdebetyg angående de tilltalade, beslöt krigsrätten att uppskjuta målet till tisdagen den 28 innevarande månad, kl. 1/2 11 f. m., då i åklagarens närvaro svarandena, borde vid laga påföljd hit återkomma; och dertill åklagaren hade att om införskaffande af prestbevis för de tilltalade gå i författning; hvilket afsades.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 29 Augusti 1874
N:r 68

Rättegångs- och Polissaker.

Vid rådhusrättens sammanträde den 17 d:s hade stadsfiskalen, såsom allmän åklagare, icke mindre än 13 särskilda mål på sin föredragningslista, och blefvo en del af dessa dels afgjorda, dels till följe af vidare utredning och behöflig bevisning, dels till följe af uteblifven inställelse af tilltalade och inkallade personer, uppskjutna till den 31 dennes. Högst sorgligt var det ad se en mängd minderåriga barn till talade för tjufnad och att förnimma sådant hafva skett äfven medelst inbrott. En del af dessa minderåriga, 9 á 10 år gamla hafva dock föräldrar som flitigt besöka metodistkapellet sedan de öfvergifvit vår församling, ehuru de stå qvar i våra kyrkoböcker.
De märkligare mål, som i detta afseende utgjordes voro:
1.) Ifrån taket å en hr konsul J. N. Kinberg tillhörig, vid Skeppsbron belägen materialbod hade minderårige skomakaresonen Frans Öman, 14 år gammal, väfskedmakaresonen Carl Nilsson, på 10:de året, och skräddaresonen Carl Blom, ännu yngre, lösbrutit en del gamla bräder, hvarje bräde upptaget till ett värde af 17 öre pr stycket, söndertrampat desamma i mindre stycken och derefter i medhafda säckar inlagt och till föräldrarnes bostad hemfört samma till bränsle. Tvenne af gossarne hade sålunda, i 3:ne särskilda omgångar, hvardera gången hemtagit 1 sönderbrutet bräde, den 3:dje i 2 omgånger en hvarje gång, och blefvo de derföre dömda att, under vederbörlig uppsigt, i hemmet agas med ris af föräldrarne, hvilka, närvarande vid rättegångstillfället, delvis förklarade att de togo all möjlig vård om sina barn och bemödade sig om att gifva dem den kristliga uppfostran och de kristliga förmaningar Guds ord anbefalde.
2.) Lördagen den 13:de sistlidne Juni, omkring kl 4 e. m. hade minderårige arbetaresönerna Carl Falk och Carl Jacob Salomon Dalgren smugit sig in i Urfabrikören Ehingers härstädes urmakareverkstad och der tillgripit ett på bordet liggande, till reparation inlemnadt fickur med åtföljande mindre silfverkedja för urnyckeln äfvensom en urmakaretång, derefter smugit sig bort, gått ut i pallisaderna samt i ett i stadsmuren derstädes befintligt hål gömt uret, hvarefter de begifvit sig till österport och derstädes försålt den i inköp 2 kronor kostande tången för 25 öre till en okänd bonde. På söndagen hade gossarne åter begifvit sig ut i palisaderna efter uret och der söndertagit samt sinsemellan fördelat bitarne af detsamma. Den mindre silfverkedjan hade icke blif vit söndertagen, utan återfanns den sedermera, till följe af nitisk polisefterspaning oskadd jemte de flesta delarne af det sönderslagna uret. Barnen dömdes att i hemmet agas, under vederbörlig uppsigt, hvarjemte deras härvarande föräldrar, de för det förstnämda målet, ålades att ersätta konsul Kinberg för de borttagna bräderna med 17 öre pr st., de för det senare urmakaren Ehinger för den förstörda klockan med 6 kronor, och erhöllo föräldrarne slutligen allvarliga, ömma och hjertgipande varningar och föreställningar om deras föräldrapligter i afseende på barnens vård och kristliga uppfostran.
3.) Ett tredje mål föredrogs äfven. Tvänne bröder, Carl Johan och Carl Fredrik Johan, minderåriga och söner tid arbetaren Jacob Ekström hade blifvit till rätten kallade för det de gjort inbrott och stulit på 2:ne särskilda ställen, nämligen: det ena i konsul L. N. Enequists smedja å Lenna, der de tillgripit hästskor, det andra hos smeden Grönberg, der diverse saker tillgripits. Deras fader var närvarande, men sönerna icke, och blef målet derföre uppskjutet till den 31 i denna månad, då sönerna vid hämtningsäfventyr skulle, jemte fadren, vid rätten sig infinna.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 25 Augusti 1874
N:r 67

Militärutnämningar.

Kongl. m:t har under d. 14 d:s utnämt: till kaptener vid Gotlands nationalbeväring, löjtnanterna August Gagner och August Arnelius samt till löjtnanter, underlöjtnanterna vid beväringen A. G. L. Ekstedt, F. A. von Gerber, Emil Westöö och, vid Bohus regemente, Thure von Baumgarten.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 25 Augusti 1874
N:r 67

Eldsvåda.

Söndagen den 16 dennes kl. 10 f. m. uppkom eldsvåda uti Lärbro, hvilken, oaktadt att folk blifvit från såväl Hangvar som Lärbro socknar uppbådadt icke hann att fullkomligt dämpas för än d. 17 på aftonen; och har omkring ett och ett halft tunnland mark blifvit af elden angripet. Vid på stället gjord efterfrågan om orsaken till eldens uppkomst, har upplysts att sjömannen Johan Petterssons i Hansvar hustru, hvilken på lördagen haft några personer till hjelp med att afberga ett af Pettersson arrenderadt myrstycke, anlagt eld å en större sten omkring kl. 5 e. m. för tillagning af kaffe och efter att sedermera hafva utsläckt elden, begifvit sig åt hemmet, hvarefter de lejda personerna, innan de senare begifvit sig åt hemmet, ytterligare tillsett eldens ordentliga utsläckan, de, hvarför antages att gnistor från den uppgjorda elden bortflugit i någon af de vid densamma närbelägna tufvorna, hvilket ej bemärkts af slotterfolket, och sedan det dagen derpå börjat blåsa, antändt jorden.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 25 Augusti 1874
N:r 67

Baptistmålet.

Såsom det var att förutse, har krigsrättens härstädes dom öfver de för vägran att bära vapen tilltalade baptisterna väckt stort uppseende. Sålunda innehåller Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning för i fredags en längre artikel, som strängt klandrar domen, uttalar att red. ej kan förstå, efter hvilken lagparagraf de åtalade blivit dömde samt anser att justitieombudsmannen bör i saken ingripa. Såväl i anledning häraf, som vårt löfte vid målets refererande att till detsamma återkomma, skola vi förskaffa oss alla handlingarne i målet och med allra första offentliggöra desamma. Vi skola då också för egen del närmare uttala vår egen uppfattning af frågan, den der utan tvifvel kommer att äfven i talandet tilldraga sig en uppmärksamhet, som torde blifva föga smickrande för den svenska lagstiftningen.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 25 Augusti 1874
N:r 67

Ångfartyget Wisby,

som i söndags e. m. under svår storm härifrån afgick till Stockholm, hade, enligt ingånget telegram från Södertelge, ännu icke igår kl. 12 derstädes inträffat.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 25 Augusti 1874
N:r 67