Passagerare-Lista.

Med Ångf. Gotland den 15 Augusti från Stockholm: hofpred. Lilhner, prof. Gjell, hrr Bolinder, Santesson, Åckander, Hägg, Jäger, Wengström, Pettersson, Aug. Wahlgren.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 Augusti 1874
N:r 65

Finska skonerten Reuhas,

kapt. A. W. Andersson, på resa från Hangö till Hull med trävaror, inkom den 12 d:s till Slite för att begrafva en död man af besättningen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 Augusti 1874
N:r 65

Arkeologiska kongressen.

En del medlemmar af denna nu i hufvudstaden församlade kongress lär vara att i dagarne hitvänta för att taga Wisby märkliga fornlemningar i skärskådande.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 Augusti 1874
N:r 65

All jagt

å undertecknades ägor så vid Hästnäs som utanför Wisby är förbjuden och kommer har och en som påträffas sysselsatt med jagt å förutnämda ägor att derfäre lagligen tilltalas.
Wisby i Augusti 1874.
Suno Engström.
J. W. Herlitz.
Lorens Wedin.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 Augusti 1874
N:r 65

Välgörenhet.

Konungen och Drottningen öfverlemnade vid sin afresa från Karlskrona den 8 dennes till fru Wilkens skyddshem och barnhem 500 kroror samt dessutom 300 kronor att genom fruntimmersskyddsföreningen utdelas till de mest behöfvande bland stadens fattiga.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 15 Augusti 1874
N:r 64

Såsom de flesta

af våra läsare torde känna, ingick konungens befallningshafvande år 1872 till landstinget med en skrifvelse, deri, mod erinran att sjukbusväsendet på flere andra orter inom riket genom landstingens åtgärd redan vunnit en tidsenlig lösning, befallningshafvande hufvudsakligen hem ställer, ati landstinget ville uppdraga ät lämpliga personer att. efter utredning af alla de till frågan hörande omständigheter, till landstinget inkomma med förslag till åstadkommande af sjukhus å länets landsbygd, \”så att det behof af lättad tillgång till sådana vårdsanstalter, som nu förefinnes för de på längre afstånd från Wisby belägna orterna, må blifva behörigen tillgodosedt.\”
Denna befallningshafvandes skrifvelse blef också af landstinget i så måtto behjertad, att landstinget beslöt tillsätta en komité af sakkunnige personer för frågans närmare utredning, hvaremot landstinget icke fästade alseende vid den i samma skrilvelse gjorda hemställan, \”huruvida icke redan nu (1872) medel kunna anvisas, för att efter hand samla en fond för ifrågavarande angelägenhets genomförande.\”
Den af landstinget sålunda tillsatta kemité, bestående af provincialläkarne hrr G. S. Brydolf och C. Kolmodin, auditören S. Engström samt hrr P. Larsson i Lilla Fohle, O. R. Kahlström, L. Arveson och O. Lagergren, var redan efter hållna två sammanträden ense om hvad som borde göras, och aflät till påföljande års landsting förslag till frågans ordnande. Men då landstinget ansåg saken vara af så stor vigt, att den nu icke kunde omedelbart algöras, beslöts, att densamma skulle hvila till innevarande års landstings sammanträde, hvarförinnan de frågan rörande handlingarne skulle till trycket befordras och i god tid utdelas till ledamöterna.
På denna punkt står frågan för närvarande.
Enligt hrr komiterades förslag skulle de ifrågasatta sjukhusen förläggas å hemmanen Österby vid Slitehamn (för norra distriktet) och Hemse annexhemman (för södra distriktet). Kostnaden för anläggning af ett sjukhus upptaga komiterade till 18,340 kr. öre och för sjukhusets utredning, enligt specificoradt förslag, till kronor 2,700 eller tillsammans kronor 21,000: 12. Årliga förvaltningskostnaden upptages till 750 kronor. Underhållskostnaden för hvarje patient är beräknad till 1 krona pr dag och utgör således för ett sjukhus med 10 sängar årligen 3,600 kronor. I sammanhang härmed bör med tacksamhet anmärkas, att provincialläkarne hrr Brydolf och Kolmodin oegennyttigt förklarat sig villiga att under deras tjenstetid utan ersättning lemna nödig läkarevård vid de ifrågasatta distriktsjukhusen.
Beträffande åter frågan om sysslomannaskapet vid sjukhusen jemte åtskilligt dithörande, har en af komitens ledarnöter, hr doktor Brydolf, till protokollet vid komiterades sammanträde den 5 September förlidet år anfört åtskilligt som synes oss så i alla delar behjertansvärdt, att vi anse oss höra delgifva våra läsare den ärade komiteledamotens anförande i sin helhet. Det lyder sålunda:
Då ett sjukhus, icke bygges endast för den närvarande tidpunkten, utan också är afsedt för framtiden, så bör äfven den för detta sjukhus bestämda tomten vara så tilltagen, att en framtida utvidgning af densamma blifver obehöflig, hälst en sådan utvidgning då möjligen kunde komma att möta oöfvetvinnerliga hinder. Om tomten tages 15-20 kappland större än som oundgängligen är nödvändigt, så blifver den kostnad, som detta kommer att ådraga distriktet, i förhållande till öfriga kostnader, såsom för sjukhusets uppförande ocu underhåll, så ringa, att den nära nog kan kallas försvinnande.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 15 Augusti 1874
N:r 64

Rättegångs- och Polissaker.

Baptistmålet.
Den 28:de sistl. Juli hölls å cellfängelset härstädes krigsrätt, dervid stodo tilltalade för brott emot krigslydnaden bestående af vägran dels att infinna sig vid mönstring, dels att dervid taga vapen, följande fem beväringspligtige:
Jägaren, N:o 510, Lars Johansson Bönda, infanteristen, N:o 510, Lars Pehrsson, Bönda, d:o, N:o 512, Jacob Johan Langren Gannor, alla ifrån Lau socken, du, N:o 314, Gabriel Jacobsson och N:o 325, Olof Olofsson, begge i från Butreifs i Hamra socken; och dömdes de samtlige till straffarbete: Lars Pehrsson och Lars Johansson i 1 år 4 mån., Jacob Johan Laugren och Olof Olofsson i 1 år, Gabriel Jacobsson i 10 månader. Strafftiden bestämdes olika med hänsyn till att de tilltalade icke i lika hög grad gjort sig straffskyldige; 3:ne af dem hade nämligen föregående år undergått straffarbete för samma förbrytelse; 2:ne deremot nu för första gången och icke under samma förhållanda dertill gjort sig skyldige.
Såsom orsak till deras vägran att taga vapen uppgåfve de samvetsbetänkligheter, påstående enständigt, att del vore stridande både emot Guds ord och deras samveten att taga krigsvapen äfven då dermed hufvudsakligen afsågs att värna eget fosterland. Med den af rätten derpå, efter en längre öfverläggning, öfver dem afkunnade domen, förklarade de sig nöjda, och ville, utan gifven anledning, genast kontant betala de omkostnader detta mål kunnat förorsaka. Ytterligare tydligt och klart gjorda uppmärksamma på, att de kunde besvära sig öfver domen, om de ville, förklarade de, att de icke kunde svara annat, än att de finge \”vara underdåniga\”, att \”det allt vore i Herrans hand, att de \”blifvit mycket pröfvade\”, men \”vore belåtna med såsom Herren gifver, att de fortfarande höllo fast vid hvad de sagt och gjort, att de ville \”på den grunden lefva, på den grunden dö.\”

Gotlands Allehanda
Lördagen den 15 Augusti 1874
N:r 64

Prestvigde,

d. 27 sistl. Juli: ofvannämnde A. Hessén, född d. 8 Mars 1845 St. Tuna, samt G. E. Lund, född d. 23 Juli 1850; afgångsexamen aflades vid Falu högre elementarläroverk af den förre d. 27 Maj 1860, af den senare d. 13 Juni 1870.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 15 Augusti 1874
N:r 64

Prestexamen

anstäldes d. 22 sistl. Juli med S. M. kandidaterna A. Hessén och G. E. Lund.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 15 Augusti 1874
N:r 64