Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Vi påminna härmed stadens innevånare, isynnerhet dem som äro industriens idkare och målsmän, om de i våra tidningar af Gotlands hushållningssällskap tillkännagifna föradrag af hr C. Ahlborn \”om husflitens nytta och om de slöjder, som lättast och förmånligast kunna bedrifvas i hemmen såsom binäringar och isynnerhet till afsalu.\” Det första af dessa föredrag hålles i Wisby å elementarläroverkets sal nästa Fredag d. 12 d:s kl. 5 e. m.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 Juni 1874
N:r 45
Till provincial-läkaren doktor G. S. Brydolf öfverlemnades på hans namnsdag, d. 6 d:s, en genom subskription inom Hemse distrikt insamlad penningsumma af 2,300 kronor såsom ett vedermäle af allmänhetens tacksamhet och erkänsla för det utmärkta sätt hvar-på doktor B. under eu lång följd af år bestridt läkarevården inom omnämde distrikt.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 Juni 1874
N:r 45
Hrr Thungren och Lindström hafva sålt sin egendom Nährs å Slite till hrr Stengaard och Tingström för en köpeskilling af 45,000 kronor hvartill komma 5,000 kronor för inventarier.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 Juni 1874
N:r 45
Majoren i Armén, f. Kaptenen vid Gotlands Nationalbeväring, Herr Grefve Adam von Seth, afled stilla oeh fridfullt i Jönköping den 2 Juni.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 Juni 1874
N:r 45
Tillkännagifves att Gud den Högste efter sitt anvisa råd behagat hädankalla Majoren i Armén, f. d. Kaptenen vid Gotlands National beväring Hr Grefve Adam von Seth, som stilla och fridfullt afed i Jönköping den 2 Juni 1874 kl. 4,50 f. m., i en ålder af 61 år, 8 mån. 19 dag, djupt sörjd och saknad af maka, 6 barn, svärmoder, syster, anhöriga och vänner.
Sv. Psb. N:o 468: v. 11, 13.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 Juni 1874
N:r 45
Sistl. torsdag ägde en Gotland egendomlig uppvisning i gotländska folklekar rum å nationalbeväringens exercisplats, det s. k. Södra Byrummet, der öfningarne med beväringens befäl nu som bäst pågå.
Sällskapet D. B. W. hade näml. till uppmuntran af de gotländska folklekarne anslagit en summa af 200 kr. till fördelning mellan de skickligaste deltagarne i dessa lekar. Klockan 6 eftermiddagen, efter slutad exercis, formerades det till täfling utsedda manskapet i grupper och kl. 1/2 7 voro täflingarne i full gång. I \”perkspelet\” erhöllo 54 deltagare pris och omkring 30 i \”varpkastningen\” samt 6 i \”kapplöpning\”. I \”långsprång\” anmälde sig blott en, hvilken, som det säges, gjorde ett språng på cirka 18 fot. I \”högstrikelhoppning\” tillerkändes pris åt 3 deltagare, och i \”hankdragning\” åt 14, samt 1 i \”störta stång\”. Till prisdomare hade blifvit utsedde magistratssekreteraren G. Herlitz, konsul C. J. Westberg och herr J. W. Klintberg, och prisutdelningen företogs omkring kl. 1/2 9 i närvaro af, såsom vi hört uppgifvas, nära 4000 åskådare, hvaribland en mängd damer. Väderleken var den mest gynsamma man kunnat önska sig, och anblicken af det rörliga, brokiga lifvet på den vidsträckta slätten gjorde på åskådaren ett angenämt intryck.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 Juni 1874
N:r 44
I denna vecka hafva till Slite som vinddrifvare; inkommit Skon. \”Henrik\”, kapt. J. N. Nyström, med trädvaror till Amsterdam. ryska skonarten Bethlehem kapt. J. M. Keijser, med trädvaror från Söderhamn till Lübeck, samt för att inta, kol, engelska ångaren Canadian kapt. B. Witehouse, från Kronstads till Lübeck med råglast. Samtliga fartygen hafva afgått derifrån under veckan, lopp.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 Juni 1874
N:r 44
ankom hit med Wisby sistl. torsdags morgon och fortsatte, efter ett par timmars hvila, resan till Fridhem.
Kort innan fartyget lade ut från Riddarholmen anlände dit D. D. M. M. konungen, drottningen, enkedrottningen och hertiginnan af Dalarne för att säga prinsessan ett sista farväl. Vid ankomsten till Wisby uppvaktades H. K. H. af landshöfdingen, militärbefälhafvaren, artilleribefälhafvaren samt stadens borgmästare m. fl. H. K. H. åtföljdes på resan af grefve Rudenschöld med dotter samt hofmarskalken Silfverskjöld.
Man har allt skäl att hoppas att H. K. Höghets helsotillstånd, hvilket på senare tiden ånyo varit något vacklande, måtte, under inflytande af den rena och stärkande halsluften vid Fridhem, snart åter förbättras.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 Juni 1874
N:r 44
I torsdags skenade ute vid Klinte ett par hästar för hemmansegaren Selin från Jakes i Eksta, hvarvid han sjelf skadades i hufvudet och hans hustru erhöll svårare skador å hufvud och bröst.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 Juni 1874
N:r 44
(Ur Svalan.)
För dem af våra läsare, som äro intresserade af sådana, ha vi här upptecknat en del, som åtminstone ha det företrädet att vara fullt \”historiska\”.
År 975 — så långt gå vi tillbaka i tiden — syntes på gotlandska horizonten i öfver 8 månaders tid en komet af så stark och strålande glans, att den om nätterna var fullt jemförlig med det klaraste månsken.
År 1086 hemsöktes ön af en så förfärlig pest att hälften af befolkningen utdog.
1282, i februari, fångades utanför Wisby — andra säga uti en källa i staden — en fisk, hvars hufvud liknade ett lejons och hvilken \”grät och skrek som en meniska, så att alla som det hörde blefvo förskräckta öfver detta fenomen\”. Den upphängdes i \”Vår frukyrkan (Maria domkyrka) och kallades domedagsfisken, emedan en spådom sade när den trenne gånger fallit till golfvet, skulle yttersta dagen vara nära. När Linné år 1741 besökte Wisby, hängde fisken ännu qvar och förklarades emellertid af Linné vara en helt naturlig, fast i dessa farvatten ytterst sällsynt företeelse. Spådomen bekräftades emellertid alldeles icke, ty sedan den nedfallit öfver 30 gånger utan att verldsordningen i ringaste mån rubbades, blefvo qvarlefvorna bortkastade.
1296 inträffade så stark vinter, att hafve tillfrös, så att infödingarne kunde spatsera öfver till fasta landet.
1300 var torkan på Gotland så stark, att nästan all boskap dog ut. På hela södra delen af ön funnos endast 40 lam qvar, och hästar och dragare måste hemtas från fastlandet.
1302, den 21 september, rasade på gotländska kusten en så våldsam orkan att alla skepp som lågo i Wisby hamn vräktes högt upp på land.
1306 var vintern så bister, att man kunde fara på isen till Liffland och Öland. En mängd sälar spatserade då upp på landbacken, och många fångades vid Eskelhems kyrka.
1314, den 13 maj, blef Wisby sad, jemte kloster och kyrkor, till en stor del förstörda genom ljungeld.
1336 slog en örn ned på pastor Jörgen i Endre och dödade honom, till minne hvaraf ett stenkors restes vid platsen der olyckan skedde.
1350 härjade digerdöden så våldsamt äfven på Gotland, att flera kyrkosocknar blefvo ödelagda och öfver 8,000 personer dogo.
1375 hemsöktes ön af så stark orkan med jordbäfning, att man trodde den skulle sjunka, och 1399 uppstod likaledes en så häftig orkan, att öfver 200 fartyg förolyckades vid kusten och många vräktes högt upp på land.
1403 fångades en mängd delfiner utanför Wisby.
År 1440 hände sig, att tvenne män, Sbaldarfve i Martebo och Brusing i Weskinde, kommo att träta om ett stycke skog i Westkindemyr. Brusings nedhögg skogen; men Snaldarfve körde den hem till sig. Julattonen derpå hölls syn på skogen. Då aflade Brusing ed uppå att skogen var hans och önskade att skogen måtte sjunka innan julen vore slut, om den ej tillhörde honom. Julnatten sjönk skogen verkligen, hvaröfver Brusings så förskräcktes, att han trettondedagen samma jul dog. Af det huggna timret från den omtvistade skogen bygdes i Sandarfvegård en stuga, som stod till 1624, då den afbrann. Stubbarne efter den sjunkna skogen skola synas ännu i dag under vatten. En bonde, Per Lunds i Martebo, hittade 1794, under metning i Weskinde myr der nämda skog skulle hafva sjunkit, en brynsten, liggande på en stubbe en aln under vattenytan.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 Juni 1874
N:r 44