Dag: 6 maj 2020

Publicerat

Godemän vid lantmäteriförrättningar för 1888.

Inom södra fögderiet:
I Stenkumla socken: hemmansägares Johan Ronström, Martille, och Johan Pettersson, Gardrungs;
Träkumla socken : hemmansäg. Theodor Eriksson, Kue, och Johan Lundström, Tjengdarfve;
Vesterhejde socken: hemmansäg. Axel Stålhandske, Vible, och ingen. Ludvig Fegræs, Kuse;
Vall socken: hemmansäg. Olof Hagvall, Rosarfve, och Lars Bandelin, Bomarfve:
Hogrän socken: hemmansäg. Johan Johansson, Gervalds, och Karl Lagergren, Alveds;
Atlingbo socken: hemmansäg. O. R. Kahlström, Atlings L:a, och O. Carlsson, Myrände;
Sanda socken: hemmansäg. Johan Ekelund, Stenhuse, och Karl Pettersson, Ganne;
Mästerby socken: nämdeman J. F. Sahlsten, Sallmunds, hemmansäg. Olof Larsson, Båtels, och L. J. Eriksson, Myre;
Vestergarn socken: hemmansäg. Karl Karlsson, Mafrids, och Per Lyberg Halls;
Eskelhem socken: hemma. säg. Lars Jakobsson, Rosenbys, och G. Bolin, Buters;
Tofta socken: Olof Gahnberg, Kroks, och Karl Nilsson, Bjers;
Hejde socken: hemmansäg. P. E. Alfvengren, Gervalds, Olof Jacobsson, Skogs, och J. O. Åkerbäck, Hejdegårda;
Väte socken: hemmansäg. K. W. Carlqvist, Binge, och Johan Thomasson, Smide;
Klinte socken: hemmansäg. Gustaf Pettersson, Valla, Nils Christiansson, Sicklings, och N. Jacobsson, Loggarfve;
Fröjel socken: hemmansag. L. P. Bökelund, Rofvide, och Karl Odin, Kaupe;
Fardhem socken: riksdagsmannen L. Norrby, Stenstu, och hemmansäg. Johan Johansson d. ä., Gardarfve;
Linde socken: hemmansn. O. Pettersson, Odvalls, och Johan Hansson, Hagvalds;
Lojsta socken: hemmansägaren N. Johansson, Fride, och L. Pettersson, Båtels;
Levide socken: J. P. Stenberg, Stenstu, N. P. Lingström, Leives, A. Dahlgren, Bondarfve, G. Larsson, Bringsarfve, och O. Båtelsson, Boxarfve;
Gerum socken: hemmansäg. J. Hägg, Hägvalds, och J. Nilsson, Likmunds;
Alfva socken: nämdemannen O. N. Bolin, Gandarfve, och hemmansäg. Hans Olofsson, Rangsarfve;
Hemse socken: hemmansäg. M. Cedergren, Hulte, och M. Pettersson, Smiss;
Rone socken: hemmansäg. H. Jacobsson, Smissarfve, och J. N. Jacobsson, Autsarfve;
Eke socken: hemmansäg. Severin Norrby, och f. fanjunkaren F. Palmqvist, båda från By;
Hablingbo socken: hemmansäg. Al. Jacobsson, Stora Vastäde, och f. hemmansäg. Per Jacobsson, L:a. Domerarfve;
Silte socken: hemmansägaren Hans Båtelseon, Hallvede, och Petter Larsson, Snosarfve;
Ejsta socken: hemmansäg. J. Jacobsson, Jacobs, och J. Rosendahl, Grymlings;
Sproge socken: hemmansäg. Karl Bolin, Butvier, och Per Persson Alfvegårda;
Hafdhem socken: hemmansäg. Tomas Mattsson, Qvinnegårda, och Johan Klasson Snefvede;
Näs socken: hemmansäg. Georg Nilsson, Sixarfve, och Matts Grelsson St. Sigeips;
Grötlingbo socken: hemmansäg. Petter Larsson, Kattlunds, och Jacob Rosendahl, Kattlunds;
Fide socken: hemmansäg. Båtel Osterman, Fride, och Per Persson, Österby;
Öja socken: Petter Veström, Bunge, och Olof Vessman, Strands;
Hamra socken: hemmansäg. Lars Pettersson, Skoga, och Hans Jacobsson, Sallmunds;
Vamlingbo socken: hemmansäg. Kristian Olsson, Gervalde, och N. L. Olsson, Nora;
Sundre socken: hemmansäg. Per Berggren, Gervalde, och Olof Cederlund, Otes;
Burs socken: hemmansäg. Hans Hansson, Bandelunda, och Jakob Hansson. Heffride;
Stånga socken: Olof Olofsson, Frixarfve, och O. R. Pettersson, Liffride;
När socken: hemmansäg. Lars Fr. Nilsson, Rikvide, och Albrekt Sundqvist, Folka;
Lau socken: hemmansäg. Lars Johansson, Bönda, och Karl Johansson, Koparfve;
Garda socken: hemmansäg. Jacob Pettersson, Robbenarfve;
Etelhem socken: hemmansäg. Karl Skönlnud, Kyrkeby, och Jakob Pettersson, Tenglings;
Alskog socken: Johan Hendricksson, Liffride, och Johan Ahlberg, Snosarfve;
Lye socken: hemmansäg. Karl Karlsson, Bosartve, och Karl Rondahl, Rotarfve.

Inom norra fögderiet :
I Visby norra socken: landtbr. M. F. Gahne S:a Hästnäs.
Endre socken: nämdem. Th. Wiberg och landtbr. Johan Larsson, Endregårda;
Hejdeby socken: hemmansäg. Lars Nordström, Råby och Karl Hedström, Tibbles;
Barlingbo socken: hemmansäg. H. N. Pettersson, Åkra L:a, och S. F. Johansson, Munkebos;
Ekeby socken: hemmansäg. Johan Kalmén, Magnsarfve, och Georg Pettersson, Godrings;
Roma socken: hemmansäg. P. Johansson, Vallarfve, och J. Lithberg, Busarfve;
Björke socken: hemmansäg. C. N. Stenström, Smedegårda, och Johan Jacobsson, Norrgårds;
Follingbo socken: hemmansäg. J. N. Söderberg, Sylfaste, J. V. Pettersson, Kallings, och K. Hagvall, Hagvards.
Akebäck socken: nämdem. J. Arvidsson, Glammunds, och Lars Jacobsson, Folkedarfve;
Fole socken: riksdagsm. P. Larsson, L:a Fole, och styckjunkare Joh. Wisselgren, S:a Ryftes;
Lokrume socken: hemmansäg. Olof Lindström, Tomase, och L. P. Bodin, Grausne;
Veskinde socken: hemmansäg. P. Pettersson, Kungs, och Elof Pettersson, Björkome;
Bro socken: hemmansäg. N. Viddin, Qvie, och O. Hedström Ekes;
Martebo socken: hemmansäg, C. O. Björkander, Pajse, och L. P. Pettersson, Binge;
Lummelunda socken: hemmansäg. O. Pettersson och J. Kindberg, båda vid Kinner;
Stenkyrka, socken: hemmansäg. Ol. Wallin, Vale, och Petter Björkegren, Gräne;
Tingstäde socken hemmansäg. Johan Nyberg, Nystugu, Petter Högborg, Myrveller, och Anders Stenberg, Lunds;
Othem socken: hemmansäg. Ferdinand Pettersson, Otemars, och Joh. Lundberg, Klints;
Boge socken: hemmansäg. J. P. Forslund, Tjelder, O. P. Bergström, Klinte, och L. A. Bergström, Laxarfve;
Hangver socken: hemmansäg. P. Pettersson och P. Segerd hl, Sixarfve, landtbr. Chr. Hederatedt, Gullauser, och fanjunkaren J. N. Smith, Kyrkebys;
Hall socken: hemmansäg. Pettersson, Gannarfve, och J. Hägvall, Hägvards;
Lärbro socken: hemmansäg. L. P. Larsson, L:a Källställe, O. L. Björkegren, Angelbos, och Anton Larsson, Glästäde;
Helvi socken: hemmansäg. Ol. Lundin, S:a Ihre, och K. O. Falk, Kännungs;
Rute socken: nämdem. P. E. Bergström, Bräntings, och hemmansäg. J. E. Söderdahl, Siffride;
Fleringe socken: hemmansäg. Jacob Medin, Medebys, och L. N. Pettersson, Lunderhage;
Bunge socken: hemmansäg. J. H. Norman, Utbunge, och J. P. Stuxberg, Stux;
Fårö socken: hemmansäg. P. Broström, Broa, P. Ahlqvist, L:a Hoburga, och skolläraren J. P. Södergren;
Hejnum socken: hemmansäg, Petter Thomsson, Kyrkebys, och J. P. Erlandsson, Suderbys;
Bäl socken: hemmansäg. Nils Mårtensson, Sudergårda, och nämdem. J. C. Johansson, Gute;
Källunge socken: hemmansäg. Nils Edvardsson, Suderbys, och Olof Pettersson, Ekeskogs;
Vallstens socken: hemmansäg. E. N. Eriksson Alfvena, och J, P. Söderström, Hägvalds;
Gothem socken: hemmansäg. O. T. Paulsson, Kyrkbinge, och Ol. Jacobsson, Fjärdinge;
Norrlands socken: hemmansäg. Karl Jacobsson, Lista, och Petter Jacobsson, Björke;
Hörsne med Bara socknar: nämdem. L. P. Christensson, Norrbys, och hemmansäg. O. Pettersson, Mattsarfve;
Dalhem socken: hemmansäg. P. Pettersson, Harstäde, och Johan Johansson, Hallfoser;
Ganthem socken: hemmansäg. Johan Kolmodin, Godrings, och Joh. Pettersson, Gardese;
Halla socken: hemmansäg. Petter Jacobsson, Dalbo;
Sjonhem socken: hemmansäg. D. Olofsson, Petserfve;
Viklau socken: hemmansäg, J. Hägg, och Olof Pettersson, Sixerfve;
Vänge socken: hemmansäg. N. Jacobsson, Kyrkljufves, P. Pettersson. Vikarfve, K. Pettersson, Rofvalls, och Johan Olofsson, Sallmunde;
Buttle socken: hemmansäg. Aug. Larsson, Alteime, och Jacob Lagergren, Österby;
Guldrupe socken: hemmansäg. J. P. Jacobsson, Bjers, och N. Timgren, Krasse;
Östergarn socken: hemmansäg. L. Jacobsson, Fakla, och O. Jacobsson, Gutenviks;
Gammalgarn socken: hemmansäg. Tomas Franzén, Kyrkljufves, och Johan Lundberg, Gartarfve;
Ardre socken: hemmansäg. Anders Hansson, Halsegårda, och Olof Vedin, Vesterby;
Kräklingbo socken: fanjunkaren Jacob Österberg, Hejdeby, hemmansäg. Lars Vedin, Rågåkra, och Hans Jacobsson, L:a Hammars;
Ala socken: hemmansäg. J. F. Jacobsson, Gyle, och L. Pettersson, Stenstugu;
Ange socken: hemmansäg. Karl Olofsson, Boters, Fredrik Pettersson, Stenstuga, ock Patrik Bendelin, Fjäle.

Gotlands Allehanda
Måndagen 12 Mars 1888
N:r 21

Publicerat

Från landsbygden. Stenkyrka.

Stenkyrka, 8 Mars.
Väderleken.
Ett tiodygns härligt väder med 10 till 15 grader kallt efterföljdes i lördags af en förfärligt hård nordostlig snöstorm, som gjorde alla vägar ofarbara. De personar, som denna dag begifvit sig till Visby, kunde på grund af snöhinder ej hemkomma förr än i söndags; ett lik, som var ämnadt jordfästas på lördagen, kom ej i grafven förr än måndagen; söndagens gudstjenst var ej bevistad af mer än sju personer, af hvilka de, som hade någon betydlig väg att tillryggalägga, måste taga densamma öfver åkrar och gärden, med ett ord der man kunde komma fram, ty landsvägen var betäckt af famnshöga drifvor.
Först på tisdagen blef stora landsvägen trafikabel, men qviorna till resp. gårdar hade man ej haft tid iordningsställa. I går började återigen on snöstorm, som åter gjorde vägen ofarbar, men slutade den som väl var på ett dygn.

Tillämnad säregen skridskofärd.
Den 1 dennes ämnade sig två personer att längs efter strandkanten, der ett 25 till 30 famnars bredt isband låg, göra en tripp till Visby, men kommo de ej längre än i närheten af Lummelunda bruk, då de påträffade öppet vatten, som satte p for resans vidare fortsättande. Hade dock nämda dags väderlek varit samma som föregående dags och ej på lands, storm, skulle deras färd otvifvelaktigt lyckats.

Fisket.
Oaktadt den skarpa kölden har vid Lickershamns fiskläge fångats en väldig massa torsk, af soml. båtlag ända till 60 pund på dagen. Ända från 4 till 500 lisp. dylik fisk ha fiska rena vid Lickershamn fått en dag förliden vecka eller veckan förut. Det oaktadt gäller torsken härute som i staden 50 öre pundet.

Rapphönsen.
Rapphönsen härute hotas denna vinter gå sin undergång till mötes. Oaktadt såväl G. A:s som enskilda personers råd, vill ingen förstöra (!?) sin rågåker med att undanskotta snö å några qvadratfot, på kvilka de arma kräken skulle kunna lifnära sig.

Gotlands Allehanda
Måndagen 12 Mars 1888
N:r 21

Publicerat

Ett aftonsamqväm

hade goodtemplarlogerna »Fridsförbundet» och »Oskare minne» anordnat i går afton i ordenshuset vid Mellangatan. Der bjöds på musik af ordens sextett, berättelser upplästes och poem framsades, sånger afajöngos, solo och kör, och gitarrmusik utfördes af en ordensmedlem. Efter samqvämet hållas logemöten med båda logerna och intogos nya medlemmar.
Tillställningen var besökt af omkring 200 personer, och var belåtenheten så allmän att flere dylika samqväm komma anordnas.

Gotlands Allehanda
Måndagen 12 Mars 1888
N:r 21

Publicerat

Dold skatt?

Det var för många år sedan, — skrifves till Gotl. Allehanda — ett skepp, lastadt med styckegods, skall halva strandat i närheten af Lickershamn i Stenkyrka.
Huruvida fartyget blef räddadt eller vrak, veta vi ej, men från detsamma bort kom en mängd dyrbarheter i silfver och guld. Efterspaningar efter detsamma lände ej till resultat; misstankar föllo emellertid på två personer, en viss nu afliden Lundin och en hans slägting, Jakob Strandberg, bägge fattige fiskare i Lickershamn, enär dessa efter omskrifna strandningstillfälle oförklarligt och hastigt erhöllo ett visst välstånd.
Saken råkade i glömska, tills för någon tid sedan den sistnämde Strandberg, ockå gick ur tiden, då han i sina sista stunder för sin dotter och sonhustru yppade, att han gömt en skatt i brygghusmuren till sin gärd — den utgjordes ej af penningar, utan af andra ting. Några ställen i muren ha nu undersökte, utan önakadt resultat, hvarför man i dagarna skall nedritva hela brygghuset i och för efterspaningar. —Skatten hade den döende uppgifvit representera 9,000 kronors värde.
Fins skatten verkligen, eller var det blott en sjuks fantasier? Detta skall framtiden utvisa! Och är det en del eller allt, som vid ofvanskrifna strandning försvann? Det sistnämde år omöjligt säga, ty hvartifrån den förmente skatten ursprungligen kommit, är en hemlighet, som den 72-årige S. tog med sig i grafven.

Gotlands Allehanda
Måndagen 12 Mars 1888
N:r 21

Publicerat

Då begäran af Gotlands Enskilda Bank

kommer genom offentlig auktion å stadens auktionskammare, att tisdagen den 20 Mars kl. 12 på dagen, försäljas följande hos nämde Bank hypotiserade värdehandlingar, näml.:
24 aktier i Ångfartygsbolaget Gotland med kuponger från och med 1888; 20 aktier i Visby Badhusaktiebolag med kuponger från och med 1888 och En inteckning å 2000 kronor i 1/32 mantal Stenbuse i Sanda, hvarå ränta antecknats vara betald senast den 31 December 1882.
Betalningen erlägges kontant.
Visby den 10 Mars 1888.
Auktionskammaren.

Gotlands Allehanda
Måndagen 12 Mars 1888
N:r 21

Publicerat

Burs och Garda tings hushållningsgille

hade i fredags sammanträde på egendomen Malma i Stånga, hvarvid under ledning af ordf. nämdem. O. R. Pettersson åtskilliga frågor komme under diskussion.
Föret behandlades frågan : Hvilka äro de lämpligaste frösorter för användande till grönfoderodling ?
En längre stunds diskussion uppstod, hvarvid en del ansåg vår vanliga råg så. som lämplig, emedan grönrågen på god jord lemnar rik skörd och utgör ett utmärkt foder för kreaturen. Ordf. framhöll en af honom från herr Gunnar Larsson i Norrköping inköpt hafresort, byeken under föregånde år lemnat en afkastning af ända till 38 kornet. Om denna hafresort användes till grönfoder, skulle deraf säkerligen erhållas riklig skörd, och då kreatnreu visat sig mycket begärliga efter till och med den grofva halmen efter denna hafresort, och då den dessutom kunde skördas så tidigt, att äfven en rotfruktskörd kunde tagas på sam- ma jord under året, så vore detta sädesslag, användt som grönfoder, värdt att beaktas, synnerligen som utsädet blefve för detsamma mycket billigt. Flere af de närvarande ansågo dock timotej, blandsäd med alsiks- och rödklöfver vara för gotländska förhållanden lämpligast till grönfoder.
Af timotejfrö förordnades det gotländska, men det hade dock den olägenheten, att man sällan flaga det rent frän frön af tåtel. Såsom det bästa torde man dock måhända få anse det holländska, bvaremot det amerikanska icke af någon förordades. Mötet uttalade såsom sin åsigt att en blandning af timotej-, alsike- och rödklöfverfrö vore en lämplig blandning för grönfoder.
Den andra frågan lydde: Har ängsvattning någon betydelse för växtligheten, och om så är, på hvilket sätt kan den lämpligast verkställas?
Att ängsvattning är af stor betydelse för växtligheten, kan synas redan deraf, att de ängar, öfver hvilka vårflödet framgår, då för öfrigt aflopp för det öfverflödiga vattnet finnes, vanligen äro de mest glfvande. Flere exempel anfördes på ängsvattningens stora betydelse och efter något ordande föreslog ordf. att flere landtbrukare borde slå sig tillsammans och inköpa en ängsvattningemaskin. Andra an. säga att sådana af enkel, men praktisk konstruktion kunde af landtbrukarne sjslfva förfärdigas. För tillgodogörande af urin och gödselvatten, som vore utmärkta för ängsvattning, borde cementerade brunnar på lämpligt sätt anläggas. I samband med diskussionen om denna fråga påpekades äfven betydelsen af torfströ, som på ett utmärkt sått uppsuger och qvarhåller de flyktiga ämnena i urinen och gödselvattnet.
Resultatet af öfverläggningen blef emellertid att de flesta biträdde ordfas åsigt om inköpandet at en ängsvattuingemaskin, såvida denna icke visade sig vara allt för dyr.
Härefter diskuterades frågan: På hvilket sätt kan husslöjden kraftigast främjas ?
Under öfverläggningen härom yttrades bland annat, att slöjden vore af stor betydelse icke blott i ekonomiskt, utan älven i intellektuell och moraliskt hänseende. Det vore icke nog med, att den, som för värfvat sig färdighet att använda de allmännaste verktygen, mycket lätt och med snart sagdt ingen kostnad kunde förskaffa sig, kvad han bahöfver af de nödvändigaste husgerådssaker och redskap, eller laga sådana, om så behöfves, då dereraot den, som saknar en sådan handafärdighet, ofta måste undvara äfven det nödvändigaste eller ock erlägga en mången gång ganska dryg betalning derför, utan slöjden utvecklade, sades det, äfven iakttagelse. och omdömesförmågan samt gifver håg till arbete, och det vore säkerligen för dess betydelse i pedagogiskt hänseende, som man sökte införa slöjden bland undervieningsämnena i folkskolan. Der vore också säkerligen rätta platsen för dess öfvande, ty under lärarens ledning vore slöjden ett utmärkt ämne för den praktiska tillämpningen af många de teoretiska ämnena. I moraliskt hänseende verkar slöjden i folkskolan äfven förädlande ty barnet får dervid se, att skolans mål icke är att motverka arbetet, utan tvärtom att dana dess lärjungar till att en gång blifva dugliga arbetare. Och älskar barnet sin lärare och har förtroende till det han gör, så skall det, att det ser honom ställa sig vid hyfvelbänken med knif eller hyfvel i sin hand, lära barnet att akta arbetet och älska detsamma. Det kraftigaste sättet att befrämja slöjdunervisningen vore derför att på allt sätt uppmuntra slöjdskolorna pk landsbygden. Hushållningssällskapet hade äfven beaktat detta och af landstinget fått beviljadt ett bidrag åt de folkskolor, som anordnade slöjd, och detta visade sig i förvånande grad verksamt. Slöjdskolor upprättades i många församlingar, och flere stodo beredda att upprätta sådana, då landstingets beslöt om indragning af det lemeade bidraget kungjordes och verkade sorgligt hämmande på den nyss med så lofvande atsigter påbörjade slöjdverksamheten pk Gotland. Att landstinget måhända ej vid det tillfället då beslutet fattades insett vådan tör slöjdsaken af dess beslut kunde icke läggas det till last. Då emellertid saken vore så behjertansvärd, och kommunernas dryga kommunalskatter ej tålde vid någon vidare utgiftspost, ek uttalade mötet såsom ett önskningsmål, att landstinget vid kommande år och framgent måtte åt slöjdskolorna på landet nu liksom förr bevilja ett lämpligt bidrag, varigenom slöjdsaken åter skulle få lif, och vår skolbesökande ungdom skulle snart vara en ejöjdande ungdom, och bidraget skulle måhända blifva af större praktisk nytta än anslaget till folkhögskolan och högre flickskolan.
Nu ordades något om det oegentliga deri, att landtbrukaren till köpmannen lemnar nära nog all sin spanmål, utan att ens få veta priset på sin levererade vara och utan annan säkerhet, än köpmannens goda namn och rykte. Att ett sådant handlingssätt vore obetänksamt och förenadt med ej ringa risk för landtbrukaren och måhända till föga fromma för köpmannen, det visade de senaste konkurserna.
En styrelseledamot homatälde till mötet, huruvida ej gillet kunde något göra för slaytmaskers användande vid slagten. Efter flere förslag stannade mötet dervid, attt ordf. i k Anmunalstämman borde söka att i stämman genomdrifva frågan så, att i hvarje kommun inköptes åtminstone en slagtmask, hvilken sedan skulle vid behof tillhandahållas.
Sedan ordf. tackat de närvarande för visadt intresse för gillets verksamhet och sju nya ledamöter blifvit föreslagna, upplöstes mötet.

Gotlands Allehanda
Måndagen 12 Mars 1888
N:r 21

Publicerat

Ett hundraårsminne,

som nu tyckets ha fallit i glömska, men som förr mycket omtalades är: »den stränga vintern 1788». Denna vinters ovanliga stränghet, hvartill ingen då lefvande skolat minnas maken, hade börjat fastlagalördag och fortfarit till påsk-tiden. Snö hade fallit i sådan mängd, att den i byar och vid enstaka belägna hus och gårdar låg i jämnhöjd med ryggåsarne på den tiden, anspåklösare bygnader å landet och hvarifrån man så godt sig göra lät fick bereda sig utgång genom snödrifvorna. Och då vägarna jämväl deraf gjorts »osynliga», hände det ock, att man, utan att veta det, kom att köra med hästar och släda öfver ett eller annat hustak.
Att 1788 års vinter varit någonting ovanligt, äfven för forntidens i norden strängare vinter är nu, torde äfven deraf kunna slutas, att minnet deraf bibehållit sig intill vår tid genom omtalanden från generation till generation och i ordspråk, eller om man så vill, glåpord sådana som t. ex.: »Åttioåtta den stränga vintern, när de\’ va\’ så kallt att elden frös i spisen, att tänderna frösa fast i munnen» m. fl.
Det ser ut som om naturen sjelf gjort sig påmind om sitt »hundraårsminne», emedan innevarande vinter är en af de strängaste och snörikaste äfven af nordens nutida vintrar, sedan naturen så tyckes ha förändrat sig, att sydligare belägna länder, som fordom knappast vetat af några agent liga vintrar, nu ofta, fastän kortvarigare, halva dem lika svåra om ej svårare än vi, hvilket i synnerhet denna vinter tycket vara händelsen.

Gotlands Allehanda
Måndagen 12 Mars 1888
N:r 21

Publicerat

Till revisor

för läroverkets bygnadsfond har utsetts adjunkten J. Kahl.

Gotlands Allehanda
Fredagen 9 Mars 1888
N:r 20

Publicerat

Till profdagar

för kyrkoherdebeställningen i Ahlskogs pastorat har domkapitlet utsatt: för komminister O. Olofsson söndagen 1 April, för v. pastor A. Ahlander söndagen 8 April och för v. pastor N. A. Youngberg söndagen 15 April. Valförrättare blir kontraktsprosten Broander med kyrkoherde J. Svensson som suppleant.

Gotlands Allehanda
Fredagen 9 Mars 1888
N:r 20

Publicerat

Till ämnen

för den efter doktor O. Rosman lediga adjunktbeställningen vid härvarande högre allmänna läroverk har domkapitlet bestämt historia och geografi samt modersmålet och tyska.

Gotlands Allehanda
Fredagen 9 Mars 1888
N:r 20