Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
tillhörande Visby kompaniområde, har under hela dagen idag försiggått å rådhuset härstädes.
Inskrifna, tillhörande kompaniområdet, blefvo 39, och från annat område 8 summa 47. Kasserade blefvo 11, uppskof med inskrifningar af helsoskäl beviljades 2, frånvarande voro utan laga förfall 21 samt med laga förfall 1.
Gotlands Allehanda
Fredagen 23 Mars 1888
N:r 24
från orten låter handlanden Johan Hultgren, Isume i Väte, genom offentlig auktion lördagen den 31 Mars från kl. 10 f. m försälja hela sitt lösörebo, bestående at ett fickur, bord, stolar, sängar, en soffa; mansgångkläder, ett par hästar, last- och arbetsvagnar, rackkälkar, vänd- och spetsplogar, klös- och rakpinnharfvar, vrång- och foderhäckar, ett par svänglar, bättre och sämre selar, ett par bjellerremmar och klockor, hästtäcken, grimnior och ryktsaker, en vindmaskin, risslar samt handredskap, yx- och sigdstenar, snickareverktyg af flere slag samt något hö och halm m. m.
Säkre och godkände inropare erhålla anstånd med betalningen till den 1 nästkommande September, andre betale kontant eller vid anfordran.
Guldrupe den 21 Mars 1888.
Eller anmodan,
J. P. JACOBSSON.
Gotlands Allehanda
Fredagen 23 Mars 1888
N:r 24
Sedan, såsom vi omtalat k. m:t gifvit tillstånd dertill, att 5,000 kr. måtte öfverflyttas från allmänna läroverkets ljus- och vedkassa till dess bygnadsfond äfvensom till upptagande af ett lån till enahanda belopp antingen nr ljus och vedkassan eller från annat håll till återgäldande af bygnadsfonden, halva nu ritningar, arbetsbeskrifning och kostnadsför slag rörande gamla fattighusets förändring till skollokaler öfverlemnats till rektor. Dessutom har domkapitlet utsett en bygnadskomitd, bestående af rektor såsom ordförande och delegerade för förvaltningen af bygnadsfondene medel jämte en af läroverkskollegiet utsedd person, hvilken har att ofördröjligen gå i förtfattoing om den inköpta egendomens ordnande för dess ändamål. Domkapitlet har tillika beslutit att från länets landsting reqvirera de 10,000 kronor, som år 1879 anslagits \”för åstadkommande af Visby elementarläroverkets utvidgande\” samt att ej tillsvidare uppsäga till betalning enligt köpekontraktet med Visby stad å köpeskillingen ännu återstående 10,000 kronor.
Gotlands Allehanda
Fredagen 23 Mars 1888
N:r 24
jämte Fide annexhemman ha nu enligt öfverenskommelse med domkapitlet öfverlåtits på arrende åt utnämda kyrkoherden O. Jacobson för en årlig samma af 450 kronor.
Gotlands Allehanda
Fredagen 23 Mars 1888
N:r 24
som kommer att förrättas i Vahlbergska gården vid Södra torget d. 27 Mars 1888 från kl. 10 f. m. låta sysslomännen uti handl. C. J. Martins konkursmassa, till den högstbjudande försälja massans återstående varulager, såsom korta varor, silkesdukar och slöjor, paraplyer och parasoller, handskar, skrit., post. och karduspapper, hushållstvålar & stänger, bomull och vadd, en del specerivaror, bergfisk; vitter på fat; sälspäck, 100 hop. timotejhö; stenkol, slipstenar, Inventarier, såsom decimal-. kilogtatm och spanmålevåg, vågskålar af messing, jern och messingsvigter, en mekanisk sirapskran, en fotogencistern, vindrua skin, målkärl, säckkärra, tuagasinsqvastar, spausnälaskopor, tomsäckar, tomkärl och tombuteljer, en telefon med ledning, en kopiepress med hord, balans och bodlampor; en bättre reavagn, en arbetsvagn m. m. Lösörepersedlar af möbler, såsom en utdragssoffa af alm, en mindre d:o, en schiffonier, byråar, en bättre orgel, en symaskin, spel- och andra bord, gungstol, rottingstolar, en skrifpulpet, 2:ne skänkskåp, klädskåp och andra skåp, silf ver och nysiltver, glas och porsliner, linne och sängkläder, gardiner, rullgardiner, markiser, gångmattor, en större och flere mindre tågmattor, väggspegel och taf lor; en köttqvarn, en strykugn, en kort. stoppningsmaskin; koppar-, jern-, och blecksaker samt div. träkärl m. m.
Sakerna få beses dagen före auktionen mellan kl. 10-2.
Betalningen erlägges kontant vid varornas utbekommande torsdagen den 29 dennes kl. 10-2 å herr Martins kontor varder på begäran härigenom offentligen kunggjord.
Visby den 19 Mars 1888.
Auktionskammaren.
Gotlands Allehanda
Fredagen 23 Mars 1888
N:r 24
som förrättas vid Bahra i Etelhem onsdagen och torsdagen den 28 och 29 innevarande månad, bägge dagarna från kl. 9 f. m., låter hemmansägaren Nils Jacobsson, i anledning af hemmanets utarrendering försälja all sin lösegendom, bestående af en mängd saker af guld och silfver, hvarutaf 2 stora pokaler, en mängd saker af malm-, messing,- koppar-, jern och bleck ; möbler såsom bord, stolar; schiffonier, skåp sängställen, soffor och speglar; glas och porslinssaker, en stor myckenhet af sängkläder och linne; kreatur såsom 3 st. draghästar, 1 par oxar, 7 st. mjölkkor, 4 st. qvigor, 3 st. ungtjurar samt 10 st. morlam med ungar; kör- och åkerbrukstedskap, deraf må lämnas 1 lastvagn, en trilla, 6 st. arbetsvagnar, res- och arbetskälkar, flere par, vänd- och spetsplogar, harfvar af flere olika slag, vrång- och foderhäckar, fösor, sladdar, 1 kornvält, selar, oxok med tömmar, 1 tröskverk, vindmaskiner och sädesrisslar samt en mängd af diverse handredskap; smedja och snickareverktyg; träkärl och andra husgerådssaker, derutaf 2 ne stora brygggrytor m. m.
Säkre och godkände inropare erhålla betalningsanstånd till 1 nästa September; andre betala kontant eller vid anfordran.
Vänge den 20 Mars 1888.
Efter anmodan,
JOHAN JACOBSSON.
Gotlands Allehanda
Fredagen 23 Mars 1888
N:r 24
Stenkyrka, 21 Mars.
Stenkyrkahuks fyr
tändes åter 19 d:s då den fasta isen bortgått och efterföljts af tämligen grof drifis, som med en fart af 8 till 4 knop i timmen satte vestsydvestvart hän.
Den 20 kunde fyren återigen släckas, men tändes den antagligen igen i dag, då vinden öfvergått till frisk SO, som förer den packade drifisen till hafs.
Längs utefter vägen norrut på ända till en mil från staden synas spår af fattigmans yxa, som nöden tvingat afverka de lättare åtkomliga tallgrenarna och spädare furor, och om man en eftermiddag begifver sig från staden Lummelnudsvägen skall man på kort afstånd från hvarandra möta trasiga, om största armod vittnande gestalter, dragande sina kälkar, fulla af sura grenar.
En dold skatt
hade en brefskrifvare härifrån häromdagen att omförmäla. Det är nog sant, att en nyligen afliden person på sin dödsbädd yttrat något sådant, äfvensom att hans efterlefvande anstält ifriga undersökningar i väggarna på ett brygghus.
Då det deremot uppgafs, att misstankar skulle hafva yppats mot en affiden Lundin att hafva varit med vid ett strandningstillfälle, då en del gods skulle hafva förkommit, så må upplysas i sanningens intresse, att nämde Lundin kom till Lickershamn först år 1845 under det strandningen inträffade år 1841. Rykten i förenämda hänseende hafva inom socknen varit riktade mot en qvinna.
Gotlands Allehanda
Fredagen 23 Mars 1888
N:r 24
Fole, 19 Mars.
Ladugårdsskötselns upphjelpande på basen af mejerihushållningen utgjorde ämnet för agronomen Kiblbergs föredrag i måndags e. m. i Fole skola. Mejerihushållningen hade på senare tiden tagit fart på flere ställen af ön, och allmän belåtenhet förspordes öfverallt, der mejerier kommit till stånd. Man hade alltid, då mejerifrågan kommit på tal, haft att invända, att det icke funnes mjölk nog; men blott mejeriet kommit till stånd hade man snart fått mjölk. Så hade skett i det öfriga landet och älven på de ställen på Gotland, der mejerier kommit i gång. Äfven i denna ort borde mera göras i detta afseende. Icke nog med, att några kommit till lusigt om mejerihushållningens nytta; desse borde förmå de öfriga att rycka upp med i ledet. Meningen vore ingalunda att motarbeta Gotlands Mejeriaktiebolag, utan tvärtom. Här borde verkas för att åter få en filial till stånd. Mejeribolaget borde gå till mötes med anskaffandet af en ångmaskin och separator, så att skummjölken finge begagnas hemma och endast grädden transporteras till Visby, hvilket då icke behöfde ske så ofta, till större lättnad för leverantörerna och äfven för mejeribolaget. Det vore ingen afundsvärd sak för mejeriet att emottaga den 1 1/2 till 1 3/4 mil långa vägen i vinterkylan forslade mjölken, hvilken, isig som den vore, måste uppvärmas till behöflig värmegrad.
En vigtig sak vore att betala mjölken efter dess fetthalt, så att allmänheten komme till insigt derom. Men skulle då vinnlägga sig om att fodra sina kor bättre än förut. De skulle mera än hittills komma i åtnjutande af kärnan af jordes afkastning ock icke såsom hittills i de flesta fall skett, behöfva nöja sig med endast halmen. Ersättningen skulle blifva: icke allenast mera och fetare mjölk, utan och rikare och bättre skördar genom den bättre spillning, som komme jorden till del.
Hvilka kreatursraser borde man välja för sin koladugård? Gotlandsrasen vore den lämpligaste. Man torde invända: Gotlandskorna äro så små. Visserligen sant, men genom en bättre utfodrig och ej för tidig parning skulle utom de förutnämda fördelarne en bättre afkomma erhållas. Länge skulle det ej dröja, innan våra kor komme att i alla afseenden kunna mäta sig med de på fastlandet förekommande raser. Exempel funnes redan härpå.
Hvad Gotländingarne i allmänhet behöfde lära sig, vore att på sina jordegendomar underhålla ett mindre antal dragare, i synnerhet hästar, och att större antal och bättre fodrade kor.
Många för landtmannen vigliga frågor behandlades samtalsvis efter föredragets slut.
Gotlands Allehanda
Fredagen 23 Mars 1888
N:r 24
till domkapitlet angående tillståndet vid härvarande länsfängelse under år 1887 har nu afgifvits och är af följande innehåll:
Vid 1888 års börjaa funnes endast 8 fångar i fängelset och undar årets lopp intogos 94, af hvilka 26 varit för brott tilltalade och 68 för andra orsaker häktade. Bland de för brott häktade befunnos 2 för barnamord anklagade unga qvinnor, af hvilka den ena vid ankomsten till fängelset var slagen af ånger öfven sitt stora brott — den andra deremot förnekade i början sin brottslighet, men äfven hon kom snart till sann och allvarlig ånger öfvar sin svåra förbrytelse och aflade
inför domstolen en uppriktig bekännelse. De dömdes, den förra till 4 och den senare till 5 års straffarbete. För öfrigt har icke någon varit häktad för brott af svårare beskaffenhet.
De allmänna gudstjensterna hafva intill 13 Februari hållits i förut vanlig ordning, men från och med denna dag, det då orgelmelodium, som genom k. fångvårdsstyrelsens försorg kommit fängelset till del, invigdes, halva de förrättats med fullständig högmässogudstjenst. Ett sorgligt förhållande, som under min 24-åriga tjenstgöring såsom fångpredikant ej förut inträffat, anser jag mig här böra omnämna, det nämligen, att den allmänna gudstjensten söndagen 21 Augusti måste på grund af bedöfvanda oljud af en till fängelset ankommen sinnesrubbad 17-årig yngling afbrytas, och föret 3 dagar derefter kunde, seden den sinnesrubbade fått plats på hospitalet, fort sättas. — Kristendomsförhör hafva anstälts med fångarna kort efter deras ankomst till fängelset — 119 religiösa samtal halva under årets lopp hållits med 1-4 fångar hvarje gång. — I slutet af föregående år inkom en 16-årig yngling, som ännu icke var konfirmerad, emedan hans själsförmögenheter städse halva visat sig klena, såsom det heter i hans prestbetyg. Han har njutit nästan daglig undervisning i innanläsning och religion, men beklagligen kröntes denna möda med föga framgång — endast i hans innanläsningsfärdighet kunde möjligen någon förbättring skönjas. Efter utståndet 6 månaders straff arbete utgick han från fängelset något förbättrad i sitt uppförande och innanläsningsfärdighet, men föga eller intet religiöst vetande. — Några fångar hafva under året blifvit undervisade i räkning. Endast en fånge har under detta år åtnjutit nattvarden.
Ur fängelsets boksamling (324 volymer) ha under det gångna året endast 242 boklån af fångarna gjorts. Orsaken dertill torde vara att söka i det ringa antal fångar, min varit häktade någon längre tid.
Till närmare belysande af de olika slag at brott och orsaker, för hvilka fångarna i detta fängelse under det gångna året varit häktade, meddelas följande summariska redogörelse, jämte medeltalet af motsvarande brott och orsaker under de 10 näst föregående åren:
Qvarvarende sedan förra året 8
Nykomna Medeltal för de 10 nästföreg. åren
för mord – 0,9
för barnamord 2 1,3
för mordbrand – 0,3
för stöld 11 16,1
för snatteri 1 1,6
för förfalskning – 1,2
för andra förbrytelser 12/26 12,2/33,6
för såsom transp.-fångar – 0,2
för bötesfångar 49 66,8
för lösdrifvare 19/68 16,6/83,6
Summa personer 102 117,8
Barn, som åtföljt föräldrarne 1. Qvarvarande vid 1887 års slut 6 för brott tilltalade personer och 2 för lösdrifveri.
Gotlands Allehanda
Fredagen 23 Mars 1888
N:r 24
om befrielse från profs afläggande för den lediga lektorabefattningen vid härvarande läroverk har af domkapitlet bifallits.
Gotlands Allehanda
Fredagen 23 Mars 1888
N:r 24