Från landsbygden. Stenkyrka.

(Brev till Gotl. Allah.)
Stenkyrka, 4 April.

Agronomen Kihlbergs föredrag
i härvarande sockens skolhus idag var besökt af ett tjugutal landtmän.
Föreläsaren rörde sig hufvudeekligen om hvad i andra föredrag af honom blifvit sagdt om landthushålluingen å ön, och hvilket andra brefskrifvare redan meddelat:
Talaren athandlade bland annat jordens bearbetning och de olika slags verktyg man härtill borde använda. Spetsplog vore att föredraga framför vändplog. Särdeles förordades en a. k. ringvält, der vält ifrågakom. Huru denne skalle förfärdigas billigast athandlande hr K. sedermera och underrättade åhörarn, att ringar med lager till dylik valt kunde tås i Fole gjuteri 30 st. för 50 kronor. Vi ha 100,000 tunland myrjord och blott 112,000 tunland odlad fast mark. Genom torrläggning af myrarna skulle vi få mera an dubbelt så stor skörd på än än vi nu ha.
De närvarande kanske ej trodde på hr Lo tal? sada han. En naningitven person hade på ett åkerland sått 3 1/2 tunna korn och fått 112 eller 115 tunnor igen förlidet år, och detta vore bevis nog.
Vidare hade myrodling den fördel med sig att alla slags skördar kunde fås deraf. För att tillgodogöra oss ladugårdsue afkastning skulle vi inrätta andelsmejerier, fotade på aktier lika med andra dylika på ön. En del af socknens hemmansägare skulle lourna sin mjölk till Tingstade, en del till Lummelunda. På förra stallet hade ej mindre än 85 aktier tecknats från igår till i dag på middagen.
Mejerierna vore bondens sparbank. Då han på hösten sålde all säd, hade han ingen in. komstkälla nu på ett helt långt år; blefve det mejeri fick han kontanter hvarje månad.
En stor del af de närvarande sade sig vara villiga ingå som delägare i de i Tingstäde Lummelunda troligen blifvaude mejerierna, hvilkas aktiers totalsumma skulle vara 5,000 kr. hvardera, och skulle kvar aktie lyda å 50 kronor.
Utsigt finnes att vi snart ha mejerier i gång både vid Slite och i Lärbro.

Gotlands Allehanda
Fredagen 6 April 1888
N:r 28

Från landsbygden. Hörsne.

(Brev till Gotl. Allah.)
Hörsne, 3 April.

En ovanlig fångst.
Den 28 Mars fångade en landtbrnkare L. Pettersson härstädes en vanlig glada (Milvus regalis Briss.) i räfsax. Mig veterligt har ej mer än ett exemplar förut blifvit tillvarataget på Gotland, hvilket äfven fångades i räfsax i Kräklingbo och finnes förvaradt i Visby h. allm. läroverks museum.

En flock allar
flög 28 Mars kl. 9 e. m. häröfver och låt höra den välkända allsången. Det är högst sällan vi få höra allarne sträcka haröfver; men då deras kurs var norr åt söder, och vinden på qvällen var vestlig, hade de säkerligen sökt undfly drifisen.

Af flyttfåglarne
halva följande anländt: Bläckan 21 Mars, den första dag på 2 månaders tid, då termometern visat öfver fryspunkten; staren 29, sånglärkan 30 och en individ af långhalen 31 Mars. I dag råder här en nordostlig snöyra, som tyckes vilja täcka marken, hvadan de stackars små kunna få det svårt nog.

Gotlands Allehanda
Fredagen 6 April 1888
N:r 28

Från landsbygden. Burs.

(Brev till Gotl. Allah.)
Burs, 3 April.

Sparbanksräntan.
Nyligen hölls härstädes pastoralstämma med Burs och Stånga sockenmän angående pastostoratets sparbank.
Föret upplästes revisionsberättelsen, hvaraf framgick att räkenskaperna med ordning och noggrannhet blifvit förda. Rörande bankens säkerhetshandlingar påpekades af revisorerna, att bankens bekymmersammaste ställning för närvarande torde befinnas uti säkerheterna i den under året på grind af inteckning öfvertagna fastigheten 9/80 mantal Dalbo och den äfven för sparbanken intecknade fastigheten 1/8 mantal Nixstjups, båda i När socken. Om den förra meddelades den upplysning, att styrelsen medels auktion försökt, men ej lyckats försälja densamma och derför nödgats att å auktion försälja årets skörd samt genom lagda arbetare bruka och beså jordlagenheterna; hvarvid någon nämnvärd risk för banken likväl ännu icke uppkommit. Beträffande den senare fastigheten vore frågan dream ännu så outredd, att bankens ställning till den samma icke kunde föranleda till någon öfverläggning, utan finge ärendet vid extra stämma, om så påfordrades, utgöras. Derefter beviljades sparbanksstyrelaen full ansvarsfrihet för räkenskapsåret 1887.
Kommissarien Svallingson anhöll att fä förnya sitt förslag från år 1886 rörande nedsättning af såväl insättnings- som utläningsräntorna i denna bankinrättning. Han anförde som stöd för sin åsigt, att icke allenast de större, vilt omfattande bankiurättningarne inom länet, utan ock en del sparbanker redan vid. vidtagit denna, i anledning af kapitalets sjunkande värde nödiga åtgärd. Han sade sig vara väl underrättad och fullt öfvertygad der-om, att omkringliggande sparbanker önskade besluta sig för en sådan förändring i ränteberäkningen och föreslog stämman att nu utse en komitd för ärendets behandling. Detta gillades af stämman och utsågos till ledamöter i denna komitd brr M. E. Svallingson, V. Åkerman, H. Löfveberg samt J. Mellin. Till hvilka procent räntorna borde nedsättas öfverlenmades åt komit6a att i samråd med öfriga i omlejden varande sparbankssyrelser bestämma. — Till styrelseledamöter lör innevarande år återvaldes enhälligt alla under förlidet år tjenstgörande hrr J. F. Fagerberg, H. Löfveberg, N. Grönström,
Viman, V. Åkerman, L. K. Larsson och J. Uddin.

Gotlands Allehanda
Fredagen 6 April 1888
N:r 28

Från landsbygden. Burgsvik.

(Brev till Gotl. Allah.)
Burgsvik, 4 April.

Mejeriet på Burgsvik
har nu genomgått sin allra första verksamhetstid och derunder haft en ock annan olägenhet att kämpa med, i det att injötatillförsela under nysslidne vinter varit något ringa till följd af det snart sagdt på dagordningen stående yrvädret, som gjort vägarna ofarbara tör mjölkleverantörerna, hufvudsakligen aktieägarna, och derilitute brist på platsen af till. räckligt vatten, som derför måst forslas från annat ställe, hvarigeuom kostnaderna ökats. Då den vid mejeriet upptagna nya brunnen, nedsprängd till omkring 20 fots djup ork som kostat omkring 100 kronor, visat sig icke teman erforderligt vatten (måhända en följd af den torka som förlidet kro sommar var rådande), har man varit betänkt på att flytta mejeriet till annat ställe inom socknen. Vid bolagsstämma i Mars månad enades man likväl om att, åtminstone tills vidare, bibehålla samma plats, och spränga brunnen några fot djupare.
Man ser hvilka svårigheter nya företag hafva att bekämpa, och det fordras i sanning insigtsfulla och företagsamma samt energiska personer i spetsen derför, och i detta afseende förtjena ock berörda bolags medlemmar och dess styrelse all heder.
Under vintern har den dagliga tillförseln at mjölk varit 100 till 150 kannor, men nu uppgår den till omkring 200 kannor.

Gotlands Allehanda
Fredagen 6 April 1888
N:r 28

En kustroddaresyssla

härstädes har inom ansökningstiden hos Visby tullkammare sökte af t. f. kustroddarna vid Lutterhorn å Fårö O. K. Nordin och Oskar Rondahl samt e. o. kustroddarna N. V. F. Pettersson, Oskarshamn, och Oskar Edvard Andersson, Helsingborg.

Gotlands Allehanda
Fredagen 6 April 1888
N:r 28

En brännande fråga

kan man med skäl kalla den sedan lång tid tillbaka pågående och mycket omskrifna skolfrågan i Hangvar. Domkapitlet har nu sagt sitt sjubens, som det ligger endast i k. m:ts skön att stadfästa eller upphäfva. De facer, som frågan, innan den kommit till denna punkt, genomgått, äga utan tvifvel sitt intresse.
Den 28 Juli i fjor framstälde folksko. leinspektören kyrkoherden Odin ett yrkande om skolväsendets ordnande i Hangvar på ett sätt, som kunde motsvara tidens kraf, nämligen upprättandet af en fast folkskola med en dertill hörande småskola å Kappelshamn.
Häröfver afgaf församlingen vi kyrkostämma 2 Augusti den förklaringen, att man på grund af församlingens tryckta ekonomiska ställning, alldeles icke ville upprätta någon fast folkskola å Kappelshamn. Folkskoleinspektören anhöll då, att församlingen måtte åläggas att till 1 Sept. 1889 hafva stött sig det.gjorda yrkandet till efterrättelse. Härför anförde kyrkoherden Odin sons skäl, att Kappelshamn, beläget 0,s mil från fasta folkskolan vid kyrkan, tör närvarande hade 70 skolpliktiga barn, men att intet af dessa besökt nämda skola och att ej fans något hopp om ändring häri. Vidare rymde den fasta folkskolan vid kyrkan nätt och jämt halfva liantalet af de 80 skolpliktiga barn, som tillhörde dess område och som sålunda måst inskränka sig till kvarannan, dagsläsning och sålunda helt och hållet saknade utrymme för Kappelshamnsbarnen. Den skola som för närvarande fans vid Kappelshamn var i ett miserabelt skick och dessutom vore det omöjligt att barnen, som tillhörde 6 årsklasser, kunde undervisas af era lärare.
Häröfver förklarade sig ånyo församling och vice pastor och folkskoleinspektören gjorde sina påminnelser, hvarpå församlingen å kyrkostämma 23 December godkände ett af särskilda komiterade upprättadt förslag till skolväsendets ordnande, hvilket innefattade att, jämte den å Kappelshamn befintliga småskolan och för dess 2 lägsta årsklasser, skulle upprättas en förberedande småskola äfvensom för det öfriga sockenområdet en ambulatorisk småskola med stationer vid kyrkan och Ben eller Ansters.
I frågan ytterligare hörd, ville folkskoleinspektören, i enlighet med ett 14 Januari i år afgifvet yttrande och med frångående af sitt ursprungliga yrkande låta bero, dock under vilkor, att tidsenlig lo. kal till båda skolorna ä Kappelshamn anskaffades senast till 1 September 1889 och att den ambulatoriska småskolan sattes i gång inom samma tid, om ock till en början i förhyrda lokaler.
Nu kom återigen kyrkostämman 15 Februari med en förklaring: att församlingen vid kyrkostämman 23 December 1887 »ingalunda velat föreslå inrättandet på Kappelshamn af någon ny skola», utan med »den förenade fasta mindre folk- och småskolan på Kappelshamn menat »den derstädes redan befintliga skolan», äfvensom att hon fann »den af folkskoleinspektören nu yrkade ambulatoriska skolan» komma att medföra för dryga kostnader.
Nu kom turen ännu en gång till folkskoleinspektören, hvilken med anledning af denna förklaring yttrade, att, då hans af församlingens ekonomiska betryck föranledda »prutsystem» synes på densamma utöfvat en demoraliserande verkan, enär hon numera »vägrar hvad hon förut godkänt», han för sin del ej vidare kunde pruta, utan nödgades fasthålla sitt senast framstalda yrkande såsom innefattande det allra minsta, som kunde fordras, om staten skulle understödja församlingens skolväsen. Dessutom medförde det icke någon ytterligare tillökning i den årliga kostnaden för skolväsendet än en aflöning på 100 kronor åt en ny lärarinna å Kappelshamn, enär mer än tillräckliga medel till den ambulatoriska skolan erhölles
genom att, i och med dess inrättande, kostnaderna för 9:e kalendermånaden och den 6:e veckodagens läsning i folkskolan kunde inbesparas. Han yrkade nu der-jämte att såväl den förberedande småskolan å Kappelahamn, i likhet med hvad församlingen på senaste kyrkostämman föreslagit, som ock den ambulatoriska skolan måtte till 1 September 1889 träda i verksamhet, båda i lämpliga lokaler, som församlingen ägde att anskaffa på hvad sätt den behagade, men hvilkas lämplighet sedan skulle tagas i skärskådande.
Detta om stridigheterna.
Domkapitlet har nu beslutit ålägga Hangvars församling att, utom den nu befintliga fasta folkskolan vid kyrkan och mindre folkskolan på Kappelshamn, i så god tid organisera dels en ambulatorisk småskola med stationer vid kyrkan och Bex eller Austers och dels en fast förberedande småskola å Kappelahamn, att de kuna träda i verksamhet 1 September 1889.
Här har sålunda folkskoleinspektören fått sista ordet.

Gotlands Allehanda
Fredagen 6 April 1888
N:r 28

Döda och Vigda i Visby.

Döda:
Hustru Johanna Kristina Larsson 43 år, 3 mån. och 5 dagar; murareenkan Charl. Kristina Eklöf 72 år, 3 mån. och 23 dagar,

Vigda:
Arb. Joh, Aug. Berglund och Bengta, Nilsson.

Gotlands Allehanda
Fredagen 6 April 1888
N:r 28

Dödsfall. Maria Catharina Otiljana & Ebba Christina

Att min ömt älskade maka Maria Catharina Otiljana, född Schöldström, fridfullt afsommade i Göteborg den 14 Mars d. å. i en ålder af 28 år och 5 mån., samt att hennes dotter Ebba Christina, född den 2 Februari, afled några dagar efter modrens död; efterlemnande en sörjande make, tre minderåriga barn, föräldrar, syskon slägt och vänner, varder härmed endast på detta sätt tillkännagifvet.
C. A. Cederlund.
Herren gaf och Herrn tog;
välsignadt vare Herrens namn.

Gotlands Allehanda
Fredagen 6 April 1888
N:r 28

Dödsfall. Jacob Osterman

Att den käre himmelske Fadren efter sitt allvisa råd behagat, efter en kort sjukdom, hädankalla min älskade make förre hemmansägaren Jacob Osterman vid Tengelgårda i Lärbro måndagen den 2 April kl. 1 f. m. efter en lefnad af 83 år, 11 mån., 17 dagar; sörjd och saknad af mig efterlemnad maka, slägt och många vänner, varder härmed tillkännagifvet.
Anna Osterman.
Esaias 51 kap. 11 vers. Sv. Ps. nr 360.

Gotlands Allehanda
Fredagen 6 April 1888
N:r 28

Den ansökan om nådår

i Gothems pastorat, som ingifvits af fröken Helena Sundahl, har af k. m:t afslagits.

Gotlands Allehanda
Fredagen 6 April 1888
N:r 28