Vid auktionen hos Elektriker Kempe.

Lördagen den 27 mars hos Elektriker Kempe, Backgatan 2, kommer även för annan. persons räkning att försäljas: 2 st. nya stickbågar, skyltdocka, järnspett, div. snickareverktyg, såsom sågar, hyvlar, amer.
borrskaft, tänger och nya slipstenar m. m.
BIRGER SEDELIUS.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 22 Mars 1920.
N:r 68.

Dödsfall. Sigrid Aina Helena

Vår kära, varmt älskade dotter och syster Sigrid Aina Helena avled I dag på morgonen efter en kort sjukdom i en ålder av 16 år, 8 mån, 28 dagar, outsägligt sörjd och saknad samt i tacksamt minne bevarad av oss samt fars och mors föräldrar, övriga, släktingar och många ungdomsvänner.
Suders i Gothem den 18 mars 1920.
Anna och Jakob Pettersson. född Stenström.
Anny.
Herren gav och Herren tog, välsignat vare Herrens namn!
Sv. Ps. 340:7 och 345:—.

\"Dödsannons\"

Gotlands Allehanda.
Måndagen 22 Mars 1920.
N:r 68.

Sextio år

fyller om onsdag distriktslantmätaren Herman Nyman härstädes.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 22 Mars 1920.
N:r 68.

Rättegångssaker.

Visby rådhusrätt.
För överdådig framfart å Adelsgatan med hästar och åkdon dömdes en kusk vid slakteriet att böta 15 kr.

Två fyllerister dömdes till vardera 10 kr:s böter.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 22 Mars 1920.
N:r 68.

Passagerarelista.

Med POLHEM från Nynäshamn 21 mars: Landshövding Roos, direktör Nordberg, Stenström (2 pl.), godsägare Hansson, löjtnanter Andreasson, Snöbohm, hrr Wahlgren, Vedin, Strand, Kempe, Bauman, Wennberg; fruar De Laval, Sylvan, Jacobsson; fröknar Gardelin Johansson, Lindfors, Stenström.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 22 Mars 1920.
N:r 68.

På sin 60-årsdag

i onsdags blev kyrkoherden M. Hanner i Eskelhem föremål för omfattande och hjärtliga hyllningar av församlingsbor och vänner. Redan på morgonen uppvaktades han med sång av Eskelhems sångkör under anförande av lärarinnan Anna Rosvall. Kl. 3 e. m. voro lärarekåren från pastoratet, kyrka- och skolrådens medlemmar samt åtskilliga andra personer inbjudna i prästgården. Därvid talade lantbruk. G. Bolin, Tjuls i Eskelhem, i väl valda ordalag för jubilaren och överlämnade till honom en genom sammanskott åstadkommen penningsumma ävensom ett par vackra kritstallvaser. Vidare uppläste hr C. J. Hellgren, Eskelhem, en av honom författad dikt till 60-åringens ära, variefter hyllningstal hörlos av kyrkoherde C. Husander i Stenkumla och skolläraren E. Nordahl i Eskelhem. På aftonen gav kyrkoherde Hanner supé för ett antal inbjudna, Därvid fortsattes, hyllningarna.
Jubilaren fick under dagens lopp emottaga ett flertal lyckönskningstelegram, däribland ett från biskop von Schéele i Uppsala.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 22 Mars 1920.
N:r 68.

Nytt statslån till Slite-Roma järnväg begärt.

Slite-Roma järnvägsaktiebolag har på lördagen till k. m:t givit en skrivelse med anhållan om vissa medgivanden rörande bolagets statslån m. m.
Skrivelsen utmynnar i en hemställan, att k. m:t ville dels föreslå riksdagen avskrivning av hela det skuldbelopp, i den mån det utgöres av ränta jämte överränta å statslånet — vid 1919 års utgång beräknat till 391,548 kr. — som Slite-Roma järnvägsaktiebolag häftar i till staten, dels ock tilldela järnvägen ytterligare statslån med 100,000 kr. samt i samband därmed medgiva, att detta nya lån jämte ursprungliga lånet 339,000 kr., föres i ny räkning löpande med annuitet fr. o. m. den 1 jan. 1921. Mot detta förbinder sig styrelsen att senast under 10-årsperioden 1920-1929 anskaffa 1 st. 75 hkr. Dieselmotorvagn typ 2 eller motsvarande lokomotiv och 1 passagerarevagn samt 40 st. godsvagnar litt. N. och I.
Därest denna styrelsens framställning beräknar styrelsen under i övrigt lugn utveckling för järnvägen, densammas ekonomi för framtiden medgiva, att statens sålunda \”uppkomna fordran, 439,000 kr., kan på föreskrivet sätt amorteras och räntas.
Slite—Roma järnväg har ej sedan trafikens början kunnat avbetala något av sin skuld till staten. Järnvägens inkomster ha under en följd av år i väsentlig grad understigit utgifterna. Sedan år 1918 har dock en väsentlig ändring inträtt i det att bristen för 1918 endast uppgick till 5,342 kr. och för 1919 beräknas förbytt i överskott om c:a 42,000 kr. Visserligen inträdde nämnda år som ökad taxeförhöjning för godstrafiken 150 proc. – men oavsett denna har trafiken å banan under senare \”år väsentligt ökats, vilken omständighet i främsta rummet är att tillskriva de industrier, som under senare åren tillkommit i Slite med omnejd.
Om också dessa industrier varit välkomna trafikobjekt för uppdrivande av järnvägens inkomster, därhän att företaget så småningom skall uppnå en god ekonomi, har järnvägen dock alltid sin största betydelse för de jordbrukande trakter, den genomgår, vilka ha sin närmaste avsättning för spannmål m. m. över Slite och för sockerbetor över Roma. De kommuner, järnvägen genomlöper, ha även på allt sätt under de gångna åren sökt stödja företaget och även för några år sedan, när järnvägen på grund av att skuldbördan vuxit därhän, att likvidation syntes oundviklig, trätt emellan, genom att avskriva till järnvägen för dess fullbordande lämnade lån på sammanlagt över 70,000 kr. På grund av prisstegringar under byggnadstiden översteg den verkliga byggnadskostnaden den beräknade med c:a 108,000 kr., och det var som bidrag till utjämnande av denna differens, som dessa lån lämnats. Det är att märka, att om man undantager Othems kommun, det här rör mig om småkommuner med ett medelinvånareantal av högst 400 personer. Det är tydligt, att ett efterskänkande av dessa lån, som för en del kommuner. uppgått till 10,000 kr., varit en avsevärd uppoffring och endast kan uttydas som bevis för den vikt, dessa kommuner fästa vid bibehållandet av järnvägen. Å andra sidan, äro dessa småkommuner så pass skattetyngda, n tt en ytterligare kreditgivning från deras sida till järnvägen ej är tänkbar.
Med den ökade trafiken har behovet iav ökad och bättre material trätt i förgrunden, och kommer, alltefter som utvecklingen sker och de äldre materialen slites, att göra sig än kännbarare. Järnvägens hela vagnpark består f. n. av 2 lokomotiv, 2 personvagnar 1 postvagn och 41 godsvagnar. Som en stor del av dessa godsvagnar numera tagas i anspråk för lokalt behov vid lossningar och lastningar över Slite hamn, har den gräns nåtts, då det endast med yttersta svårighet varit möjligt billfredställa trafikbehovet i övrigt. Detta har överhuvudtaget endast varit möjligt därigenom, att de större trafikanterna i stor utsträckning underkastat sig lossning av vagnarna på nätterna. Fr. o. m. innevarande år omöjliggör den ikraft trädda 8-timmarslagen ett sådant arrangemang. Det har vissa tider varit ända till 20 godsvagnar, som på sådant sätt kunnat hållas i dagligt bruk, vilka fr. o. m. innevarande år endast kunna avses för varannan.- dagstrafik. Detta förhållande jämte beräknad ökning i trafiken och slitning av materialen under de närmaste åren ställes järnvägen inför en brist i goda vagnar, som ej torde kunna sättas lägre än till ett 40-tal. ökningen av passageraretrafiken ävensom möjligheten av att en längre tid varig år taga åtminstone en passagerarevagn ur trafik för flödig revidering nödgar styrelsen att räkna med ytterligare en passagerarevagn. Av de båda lokomotiven ha\’ det ena gått i ordinarie trafik, det andra i huvudsak använts för växlingar Slite hamn. Då det ena måst tagas ur trafik för tillsyn, har reserv ei funnits, vilket varit till stor olägenhet för ett ändamålsenligt ordnande av trafiken.
Behovet av passagerarevagn och lokomotiv har styrelsen eventuellt tänkt sig kunna fyllas genom en Dieselmotorvagn, vilken enligt de undersökningar styrelsen verkställt skulle Aärdeles väl lämpa sig för trafik på denna bana. De medel som erfordras för anskaffning ex denna materiel, torde belöpa sig till 350,000 kr. Iför anskaffning av denna materiel, disponerar styrelsen f. n. endast 100,000 kr.
Inkomsterna och utgifterna under den närmaste 10-årsperioden beräknas balansera på 260,000 kr. och medelsbehovet under samma tid uppskattas till 350,000 kr. (H. B.)

Gotlands Allehanda.
Måndagen 22 Mars 1920.
N:r 68.

Mat pestfaran genom råttorna.

Med anledning av den fara som förefinnes, att pesten kan komma att överföras till vårt land, då sjöfarten österifrån åtar öppnas, och på grund av den roll råttorna i dylikt fall spela som smittospridare, har medicinalstyrelsen i dagarna till hälsovårdsnämnderna i rikets hamnstäder och övriga samhällen med hamn riktat en allvarlig uppmaning att skyndsammast vidtaga åtgärder för förgörande av råttor såväl vid hamnen som inom samhället i övrigt. Styrelsen har därvid särskilt fäst uppmärksamheten å vikten av att dels allt ätbart avfall så uppsamlas och förvaras, intill dess detsamma bortföres eller förstöres, att detsamma icke är åtkomligt för råttor idels ock att källare och andra förrådsrum göras råttsäkra helst medelst cement eller betträffande väggar och golv av trä medelst järnbleck; »råtthål» böra lämpligen fyllas medelst en blandning av cement, sand och glasskärvor. Däremot har styrelsen överlämnat åt varje hälsovårdsnämnd för sig att tillämpa den eller de metoder för förgörande av råttor — såsom användande av råttfällor, fosfor, »Ratin» eller dylikt — som prövas lämpligt.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 22 Mars 1920.
N:r 68.

Lösreauktion, Nyhamn i Lärbro.

Fredagen den 20 mars kl. 10 f. m. låter Sjökaptenen Herr Hjalmar Österman, Nyhamn i Lärbro, efter sin avlidna moder, medels öppen och frivillig auktion försälja hennes därvarande kvarlåtenskap, som består av flera stycken bord, 1 skrifbord, stolar, 1 gungstol, 1 säng, 2 st. soffor, därav- en nästan ny, ressårsoffa kommod, 1 lavar, 2 st. byråer, 1 skänk, 1 orgel, 1 toaletthylla, 1 taklampa, 3 st. fotlampor, ett parti fjäderfyllda sängkläder, 1 bolster, flera stycken huvudkuddar, filtar, täcken m. m., 1 vävstol med tillbehör, 2 st. spinnrockar, nystel, hasplar, diverse laggkärl, såsom baljor, bunnar, tunnor, 2 st. lyktor, diverse snickaresaker, 1 svarvstol, 1 silverfickur, 1 väckarur, 1 väggklocka, en del prydnadssaker, kokkärl, 1 kopparkastrul 2 kapparkaffepannor och andra kaffepannor, större oeh mindre grytor, 1 besparingsspis, 1 parti golvmattor, 1 skottkärra, 145 st. gamla sortens taktegel; omkring 1,000 kilo råghalm, omkring 2,000 kilo timotej och ängshö, 1 parti ämnesvirke av björk m. m. samt mycket annat som ej\’ så noga specificeras.
För godkända och betrodda köpare lämna:s anstånd med betalningen till den 1 september 1920, andra få betala kontant eller vid anfordran dessförinnan.
Storsåg den 15 mars 1920.
CARL LARSSON.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 22 Mars 1920.
N:r 68.