Enligt meddelande från lotsstyrelsen har lys- och ljudbojen å lat. 56 gr. 51 min. 30 sek. N, long. 18 gr. 7 min. 30 sek. O. vid Hoborgs rev tillfälligts intagits för målning m. m.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 31 Mars 1920
N:r 75
Hushållningssällskapet
hade i dag på middagen sitt ordinarie vårsammanträde, som hölls å stadsfullmäktiges i Visby lokal under ordförandeskap av landshövding Roos.
Därvid föredrogos till en början berättelserna över sällskapets och slöjdskolans verksamhet under förra året, varefter ansvarsfrihet beviljades för sällskapets, slöjdskolans, kemiska stationens, egnahemslånefon, dens och konung Carl Johans fonds räkenskaper och förvaltning under år 1919.
Vidare beslöts att hos landstinget göra framställning om anslag till stipendier åt lantbrukselever för tiden 1921-1923 kr. 375, till hästpremiering för tiden 1921-1923 kr. 900, till nötboskapsavelns främjande för tiden 1921-1923 kr. 3,900, till trädgårdsodlingens befrämjande för tiden 1921-1923 kr. 500, samt till kurser i grönsaksodling och odling av köksväxtfrön för tiden 1921 – 1923 kr. 400.
Förvaltningsutskottets förslag om överförande av kr, 17,563:44 från riksfonden till 1919 års fond godändes.
Till ledamot i skogsvårdsstyrelsen för tiden 1 aug. 1920-1 aug. 1923 återvaldes riksdagsman K. Kahlström och till suppleant i samma styrelse för samma tid återvaldes lantbrukaren J. Lindvall, Kälder i Linde. Till ledamot efter folkskolinspektör Moberger i slöjdskolans styrelse för tiden 1920-1922 valdes disp. .Axel Johansson och till suppleant i dennes ställe läroverksadjunkten B. Möller. Till ledamot i skolköksstyrelsen likaledes efter hr Moberger valdes t. f. folkskolinspektör J. Linnman.
Ett par hundra nya ledamöter invaldes i sällskapet.
Härefter upptogs till diskussion frågan om upprättande på Gotland av en lanthushållsskola.
Den för utredande av denna fråga, tillsatta komitén, bestående av riksdagsman K. Kahlström, dir. R. Löfvenberg och fröken Laura Stålhandske, hade till mötet inkommit med förslag, att efter samråd med statens inspektör för det mindre jordbruket en dylik skola må anordnas på Gotland. Frågan kan lösas antingen genom den ifrågasatta skolans förläggning till folkhögskolan eller till en lantgård med praktiskt jordbruk. Skäl tala för och emot båda dessa lösningar. Hur saken ställer sig i de två olika fallen har närmare belysts i till komiténs förslag fogade utredningar av dels dir. Löfvenberg, som framställer innebörden av det förra alternativet, och dels av, fröken Stålhandske, vilken framlägger de synpunkter, som tala för ett fristående företag på en lantgård såsom vilken hon tänker sig Suderbys i Västerhejde. Årsstaten för en skola av senare typ skulle enligt bifogad kostnadsberäkning röra sig på 10,450 kr.
Reglemente för statsunderstödda lanthushållsskolor är Utfärdat av kungl. maj:t i december 1919. Elevantalet skall vara minst 12, högst 24.
I diskussionen yttrade sig först hr Johansson, Gardarve, som fann, att behovet av en sådan undervisning ej var så stort; det visar den låga frekvensen i Hemse. De ämnen, som äro nya, kunna nog med litet god vilja inpassas i den nuvarande skolan. i Hemse. De nuvarande finansiella svårigheterna för både sällskapet och landstinget göra, att tal. ville föreslå, att tills vidare den skolan, som finns i Hemse, behålles, eventuellt något utvidgad, men att ej från sällskapet vidtages någon vidare åtgärd.
Dir. Nils Brander ansåg, att den kvinnliga kursen i Hemse icke kunde ersätta en lanthushållsskola, och var mest böjd för den fristående skoltypen. Yrkade återremiss till komitén.
Sedan dir. Löfvenberg lämnat några kompletterande upplysningar, underströk agronom B. Nelson, att behovet, är stort och att intresset säkert skulle finnas; bevis härför fann tal. i förhållandena, på fastlandet.
I återremiasyrkaindet instämde hr Johansson, Gardarve och Wöhler.
Fröken Stålhandske ville på det varmaste framhålla behovet av en sådan skola. Gotlands flickor behöva någon gång, sedan de slutat folkskolan, komma utanför hemmets väggar. Tal, ville anse lanthushållsskolan som en, fortsättning på, folkhögskolan.
Ord. f. vände sig mot denna uppfattning och fick därvid stöd av, hr Broander. Huvudvikten är den praktiska verksamheten, och teoretisk bildning före inträdet än vanlig ,folkskolebildning.
Sällskapet beslöt att återremittera frågan till komitén för närmare utredning.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 31 Mars 1920
N:r 75
Från landsbygden. Gammalgarn.
GAMMALGARN, 29 mars.
Åter har ett evenemang gått av stapeln härute i våra bygder. J. U. F. har haft möta. Och till de styrandes heder må sägas, att den gången var inte soppan kokt på spik allenast. Det fanns allt lite kryddor också. Men nog borde föreningen heta »De Gamlas Återföryngring» ellerr något annat vackert i samma stil, ty vad som presterades var så gott som uteslutande verk av äldre händer. De unga ha väl flugit sig trötta, på grund av de svagare vingarne, kan jag tro.
Föreningen har skaffat sig egen lokal sen sist, Den rymmer så där femtio personer, och det räcker.. .
Mötesprogrammet inleddes av ordf. med ett intressant föredrag om, Gotlands historiska öden från äldsta kända tider till år 1437, då Erik av Pommern fick hand, om styret på ön. Föredraget applåderades livligt och bifallet var välförtjänt. Vidare förekom en dialog förtjänstfullt utförd av ett par av föreningens yngsta. En stunds diskussion och ett par sångnummer utfyllde programmet. Intresset var tämligen odelat ända tills en för den oinvigde oförklarlig oro grep kjolarna på främste bänken. Det susade, och prasalade som en höstkväll med lindrig blåst. Och orsaken? , Jo, en viskning hade svävat genom salen: Dans!! I Koftor sattes på och dukar lindades om, och det kvinliga satta sig i rörelse mot \”locket\”…
Att dans ej förekommer på föreningens program utan i stillhet i viss mån motarbetas av föreningen, hade tydligen glömts.
Vad sålunda de äldre och yngre i samarbete byggt upp föll spillror vid draget av en andeviskning!
Efter ett sålunda under någon halvtimma ha hängivit sig åt dansens tjusning, troppas det av. Pojkarna först och, noga taget, inte underligt i det. »Han har väl smak», sa drängen åt gumman som trodde att hästen villa bitas.
Pencs.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 31 Mars 1920
N:r 75
Från landsbygden. Boge.
BOGE, 29 mars.
En trevlig fest, arrangerad av härvarande sockenförening av J. R., hölls i folkskolesalen i lördags kl. 7 e. m. Som introduktion spelades ett musikstycke av fiolisterna Adolf och Nils Ljungberg, far och son, ackompagnerade till orgel av läraren K. Segerdahl, varefter föreningens ordf., Arv. Lindström i, Vesters, hälsade de närvarande välkomna. Efter avsjungande av ps. 124:1 hölls festtalet av hr M. P. Nilsson från Väte, som i detsamma framhöll vikten av jordbrukarnes sammanslutning kring ett samhällsbevarande program, dels till skydd för sig och sin egen näring, dels för att främja fosterlandets intreessen i övrigt. Föredraget, som åhördes med intresse, belönades med en kraftig applåd och efter detsamma sjöngs unisont: \”Sverige är mitt allt på jorden\”, varefter föredragshållaren utbrakte ett 4-faldigt leve för konung och fosterland, kraftigt och taktfast besvarat. Programmet fortsatte sedan med deklamation och musik, dels av de förenämnde musikvänerna, dels av grammofon, i rik omväxling och flera nummer senterades livligt. Som deklamatör visade sig lärare Segerdahl vara en förmåga av rang och hans båda deklamationsnummer: »Odalbonden» av Geijer samt »Jan Erssa och Per Perssa» av Gustav Fröding vunno i hög grad åhörarnes intresse och bifall.
Festen, som var mycket talrikt besökt — skolsalen var fullpackad med folk — avslöts med korum av hr Nilsson. Trots att mycket ungdom kommit tillstädes, rådde absolut stillhet och ordning, vilket viket till de ungas heder må nämnas. En kollekt, upptagen till förstärkning av föreningens kassa, inbrakte över 15 kronor.
Alla sätt äro bra etc. Boge kommun ingick på sin tid till domkapitlet i Visby med anhållan om att under den kalla årstiden få använda skolan till gudstjänstlokal, vilken anhållan dock ej av domkapitlet kunde bifallas. Emellertid användes skolan ändå till gudstjänstlokal, men för att uppläsningen av kungörelsen skall bli laglig går pastor, åtföljd av klockaren och kanton, före gudstjänstens början in i kyrkan och läser upp kungörelserna, varefter de återvända till skolan, där gudstjänsten förrättas. Efter dess slut uppläsas kungörelserna, även där. Följden av detta arrangemang är, att mycket mera folk nu bevistar gudstjänsterna, än vad fallet skulle vara, om de höllos i den kalla kyrkan.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 31 Mars 1920
N:r 75
Från hamnen.
Utgångna fartyg: kuttern Primus, Broström, till Fårösund, styckegods; skon. Bertha, Nilsson, till Burgsvik, tom; motorskon. Valkyrian, Johansson, till Stockholm, cement; skon. Annette, Karlsson, till Trelleborg, slipers; skon. Framåt, Andersson, till Bläse, tom.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 31 Mars 1920
N:r 75
En utagerad rättshistoria.
Högsta domstolen har genom på tisdagen meddelat utslag slutdömt det bekanta målet från Gotlands norra häradsrätt mellan hemmansägaren Hjalmar Sköldin i Karlbjärga å ena samt hemmansägarna Johan Jacobsson i Fifång, Lars Oscar Fredrik Larsson i Långhammars och Gustaf Alfred Bolin i Bondans å andra sidan angående ansvar å de tre sistnämda för förment olovligt tillgrepp av en Sköldin tillhörig lammbock.
Genom utslag den 29 december 1917 ogillade häradsrätten till alla delar Sköldins talan samt dömde honom att för falskt åtal mot Jacobsson böta 100 kr samt för falskt åtal mot en var av Larsson och Bolin 50 kr i vardera fallet. Dessutom förpliktades Sköldin att till Jacobsson utgiva i skadestånd 100 kr och i rättegångskostnadsersättning 480 kr ävensom att till en var av de båda övriga utgiva skadestånd med 100 kr och till dem båda gemensamt ersättning för kostnaderna i målet med 205 kr.
Svea hovrätt, där Sköldin besvärade sig, nedsatte böterna för falskt åtal mot Jacobsson till 50 kr även som skadeståndet och kostnadsersättningen till denne till resp 50 och 380 kr., varjämte han för sitt enahanda brott mot Larsson och Bolin slapp undan med 25 kr:s böter och 50 kr:s skadestånd i vardera fallet och fick kostnadsersättningen till dem gemensamt nedsatt till 100 kr.
Efter av Sköldin fullföljda besvär har högsta domstolen – enligt vad G. A:s Stockholmsredaktion erfarit – förklarat sig ej finna skäl göra ändring i hovrättens beslut. Han skall gottgöra sina tre motparter för förklaringskostnaden hos k m:t med 75 kr.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 31 Mars 1920
N:r 75
En tomtupplåtelse.
proposition till tiksdagern hemställer k. m:t — enligt ved G. A:s stockholmsredaktion erfarit ett riksdagen ville medgiva, ett till Elof MalmqVist i Fårö må från Häfting kronopark i Hangvar socken försäljas ett tomtområde om 0,26 hektar mot en köpeskillkng av 300 kr, under villkor att köparen ensam vidkännes alla med områdets avskiljande och lagfart å fånget förenade kostnader samt ett köpeskillingen vid tillträdet kontant inbetalas till länstyrelsen i Gotlands län.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 31 Mars 1920
N:r 75
En anmälan mot folkskoleinspektör Moberger
J. O. har -.enligt vad G. A:s Stockholmsredaktion erfarit infärdrat yttrande från flolkskoleinspektören E. Moberger med anledning ev en anmälan av t. f. kyrkoherden Gustaf Reuser i Martebo, för det hr Moberger skulle ha debiterat statsverket reseersättning och dagtraktamente tillsammans kr. 46;20 för sin närvaro vid Visbykretsen av Sveriges allmänna folkskollärarförenings höstmöte den 12 septeber 1919 i Martebo och därvid i reseräkningen uppgivit, ett han bevistat sammanträdet i Martebo skola enligt par. 15 i folkskolinspektörsinstruktionen. Hr Reuser har velat fästa J. O:s uppmärksamhet på denna enligt hans mening rättsstridiga åtgärd för att de åtgärder måtte vidtagas som kunde anses påkallade av förhållandet.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 31 Mars 1920
N:r 75
D. B. V:s paviljong
har för instundande sommar uthyrts till källarmästaren C. Agrell, vilken som bekant i fjol innehade Kneippbyns restaurang.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 31 Mars 1920
N:r 75
Beträffande påsklovet
vid stadens skolor har man bett om att till rättelse av den i gårdagsnumret lämnade felaktiga uppgiften meddela, att undervisningen i fortsättningskolan pågår afton i vanlig ordning, så att påsklovet sålunda icke inträder förr än med morgondagen.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 31 Mars 1920
N:r 75