Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Fredagen den 24 innev. januari kl. 10 f. m. försäljes medelst offentlig auktion Olof Karlssons sterbhus tillhöriga fastigheten 1/64 mtl. Roes i Grötlingbo utan åbyggnader emot vitkor som komma att meddelas före utropet. Spekulanter torde samlas i sterhhusets bostad å Domerarfve. Burgsvik den 11 januari 1913. Svante J. Lindström.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 15 januari 1913 N:r 11
hade i går afton anordnats i ordenalokalen vid Mellangatan at de kvinliga medlemmarne i samtliga loger af N. G. T. O. härstädes. De yngre svarade kostymerade för den mat riella och andliga välfägnaden, och den senare var särdeles omväxlande med sång, gutamål, en dialog, etc. Störst var kanse bifallet, då en samling skördefolk med gammelmor i spetsen samt kaffepanna och ölriga till ett kalas behäfliga grejor stegade in och bidrog till trefna, dens höjande. Festen var mycket lyckad. Om söndag fira logerna Nationalgoodtemplarardens 25-årsjubileum med en större fest, hvarvid, bl. a. biträda konsertmästare A. Zahél, doktorinnan Trägårdh, musikdirektör Nordin m. fl. Festen inledes med det förut omnämda illuminutationståget genom staden. Vi återkomma.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 15 januari 1913 N:r 11
Enligt hvad professor Gustaf Sundbärg uppgilvit, ar emigrationskomiténs slutliga betänkande att vänta under loppet af instunlande sommar. Angående den riktning, i hvilken betänkandet kommer att gå, har han endast velat uttala, att efter hans uppfattning ingenting är att vinna genom lagstadgade inskränkningar i rätten att utvandra, utan att det snarare kan ifrågasättas, om icke de inskränkningar af detta slag, som redan finnas, helst borde helt afskaffas. De tjugo bilagor, som skola åtfölja betänkandet och hvilka på komiténs uppdrag utarbetats af fackmän på de resp. områdena, ha om bekant redan öfverlämnats till civilministern, den första i april 1908 och de sista 30 januari 1912.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 15 januari 1913 N:r 11
Vår käre Sture omkom genom drunkning måndagen den 6 januari 1913 i en ålder af nära 17 år, djupt sörjd och bittert begråten af oss föräldrar, syskon, släkt och deltagande vänner. Visby den 14 januari 1913. EMMA och NILS LARSSON. EMIL och EMLI. AGDA. ELLEN och ADOLF. GERDA.
I hafvets oändliga famn, I dess frid Nu slumrar för evigt vår Sture, Från sorger och oro, från kamp och från strid De vaggande vågor dig bure. Och böljorna svepa så ömt liksom mor Nu ditt stoft till den sista färden. Din själ har Gud famnat! Sof godt \”lille bror\” Från kampen och oron i världen.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 15 januari 1913 N:r 11
Tillkännagifves att Gud I sitt allvisa råd behagat hädankalla min älskade maka husbondehustrun Anna Maria Charlotta, född Ögren, som genom olyckshändelse hastigt afled härstädes I dag kl. 9 e. m., I en ålder af nära 72 år, sörjd och saknad af mig, 2:ne fostersöner samt släkt och många vänner. Liffride i Lärbro den 12 Januari 1913 CARL MAGNUSSON. Sv. Ps. 344: 1.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 15 januari 1913 N:r 11
A stadsfullmäktige föredrogs i går afton drätserkammarens utlåtande öfver snickaren G. G. Melins ansökan om infäste å stadsjordstomten n:r 58 i Klinterotens 4:de kvarter. Drätselkammaren hade tillstyrkt infästes beviljande och stadfullinäktige beviljade också detsamma.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 15 januari 1913 N:r 11
har af k. m:t på ansökan af Centralförbundet för nykterhetsundervisning madgifvits de lärare och lärarinnor vid folk- Och och småskolan, som komma att bevista förbundets populärvetenskapliga kurser här i Visby under instundande sommar.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 15 januari 1913 N:r 11
De låntagare i Alskog Sparbank, som ej ännu inbetalt förfallna räntor och amorteringar, uppmanas shärmed att desamma ovilkorgen inbetala före den, 15 inst. februari för så vidt de önska få sina lån kvarstående. Sagda dag (den 15 februari) hålles extra sammanträde för att verkställa laga indrifning af hela de lån, där förfallna räntor och amorteringar restera. OBS.! Enskild uppmaning lämnas ej. Alskog den 13 januari 1913. Sparbanksstyrelsen.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 15 januari 1913 N:r 11
Såsom vördnadsvärda minnesmärken från länge sedan svunna tid?????? af vår jords historia kvarlefva i norra Amerika ett par barrträdsarter, båda tillhörande släktet Sequoia. Alla som varit i tillfälle att se dessa träd påstå, att ingen kan. göra sig en föreställning om deras verkligt lika storlek eller det vördnadsbjudande i deras yttre, som icke själf stått i närheten af dessa träd och beskådat dem. För mycket länge sedan, då helt andra klimatförhållanden voro rådande på vår jord än nu, och då land och haf intogo delvis andra områden än nu, lefde flera arter af Sequoia öfver vidsträckta delar af Europa, Asien och Amerika. På grund at förändrade klimatiska och andra förhållanden ha vi emellertid Sequoia-skogarna utdött så godt som på alla ställen, där de förr växte och frodades. I våra dagar finnas blott tvänne arter, mammutträdet (Sequoia gigantea) och redwood (Sequola sempervirens), hvilka växa inom ett relativt bergränsadt område i Sierra Nevada i Nordamerika, på omkring 1,700—2,800 meters höjd öfver hafvet. Det område, inom hvilket Sequoiaträden där förekomma, är ungefär två svenska mil långt och en half mil bredt. Få denna plats växa jätteträden i större och mindre dungar, inalles ett trettiotal. En af de mest bekanta dungarna af mammut-träd är den så kallade Calaveras-lunden, hvilken upptäckter år 1841. Så småningom genomsöktes området nuggrannare, och nu känner man som ofvan framhållits omkring trettio olika lundar. Antalet träd växlar i olika dungar mycket. Få somliga håll växa endast 10-15 träd tillsammans, på andra ända till flera tusen. Den mark, på hvilken mammutträden växa -äges delvis af staten, delvis af enskilda personer. I regel äro nu de flesta dungarna fridlysta. Från statens sida göres allt för att förhindra åverkan å träden, samt deras förstörande genom eld. För endast ett par år sedan blef emellertid en del af Calaveraslunden, den kanhända, märkvärdigaste af dem alla, ganska svårt härjad genom skogsbrand. Utan tvifvel torde mamrautträdet kunna betecknas såsom det märkvärdigaste träd. som öfver hufvud, taget finnes i världen. Dess höjd öfverträffas måhända utaf de i Australien förekommande Eucalyptusträden, men det torde icke förty med all rätt göra skäl för benämningen skogens konung. Under århundraden, ja årtusenden halva mammutträden beundrats och vördats af traktens innevånare. De största, sam, ej sällan uppnå en höjd på öfver 100 meter, ja man har uppmätt ända till 120 meter höga mammutträd, hafva af befolkningen fått särskildt namn såsom Skogens Skönhet, George Washington, Mor och Son, örnen, Skogens Fader, Mark Twain. Alla dessa växa uti Calaveras-lunden samt äro, i likhet med ett stort antal andra, utmärkta med anslagstaflor. För ett amerikanskt museums räkning nedhöggs år 1891 det väldiga trädet Mark Twain. När man räknade årsringarna på detta jätteträd, pannman att det uppnått den respektabla åldern af 1,341 år. Dess stam var 100 meter hög och mätte vid roten öfver 30 meter i omkrets. Enligt många amerikanska forskares utsago måste emellertid en hel del mammutträd vara betydligt äldre; mr Muir, som en gång använde en hel dag att räkna årsringarna på ett äldt träd, konstaterade därvid, att detta träd var öfver 2,200 år gammalt. Detta vördnadsbjudande mammutträd svajade alltså för Sierra Nevadas vindar redan vid tiden för Kristi födelse! Många, mammutträd påstås vara ännu äldres ja ända till 4,000 år gamla. Mammutträdens bark uppnår ej sällan en tjocklek på öfver en halfmeter. De allra äldsta trädens stammar äro mycket ofta inuti murkna och ihåliga, och halva mången gång fått tjäna som bostad åt herdar, skogsarbetare och andra. Ibland kan stammen vara invärtes alldeles multnad ända till 25 á 30 meters höjd. I en dylik kullfallen stam kunde en ryttare med sin häst rida in i den ihåliga stammen ända till öfver 20 meter, då han tog sig ut genom en öppning i stammens sida. Hur mycket virke som kan erhållas ur ett enda mammutträd, kan man förstå, när man får höra att vid ett tillfälle en kyrka rymmande 500 personer uppfördes. af virke från ett enda mammutträd. Virket lär enligt uppgift vara utmärkt för många olika ändamål. Detta har också gjort att många af träden blifvit fälda, ända tills lagen om fridlysning satte hinder i vägen för sköflingen. F. Å.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 14 januari 1913 N:r 10