Dag: 19 maj 2020

På tal härom skrifver St. Dagblad:
Ett telegram från Visby har meddslat, att löjtnant G. Lagercrantz för aktiefbolaget Lina myrs räkning inköpt 850 tunnland af Lina myr för att där idka bränntorfstillverkning. Meddelandet är i så måtto oriktigt, som något bolag med detta namn ännu ej existerar, men väl är under bildning.
Mossinköpet å Gotland är intressant, därför att det är köparnas mening att därstädes bygga fabrik för tillverkning af torfbriketter enligt Eksnbergs torfkolningsmetod. Ett svenskt konsortium, som synes representera ansenligt kapital och bland hovars medlemmar räknas svenske ministern i London, grefve Wrangel, har nämligen af »Wet Carbonizing Company», det sista af de bolag, som bildats för att exploatera Ekenbergs våtkolnings uppfinningar, inköpt patenträtten för Sverige. Nämda patenträtt har tidigare innehafts af ett danskt konsortium, men förra året återköpts af det då bildade »Wet Carbonizing Company» Konsortiet kommer inom kort att på basis af den inköpta torfmossearealen å Gotland och Ekenbergska patenten bilda aktiebolaget Lina myr, för att tillverka torfkolsbriketter m. m. Bolaget skall starta med ett kapital af 1,000,000 kr. Hela kapitalet är tecknadt af svenskar, och »Wet Corboniring Co.» kommer ej att äga några
aktier i bolaget. För patentutöfningen skall erläggas royalty. »Wet Carbon:ring Company» har förbundit sig att för fabrikationens igångsättande hitsända, konsulterande ingeniörer. Fabriksledare blir en svensk, hvars namn man dock ännu ej viii nämna. Man synes kunna vänta igångsättandet af företaget när som helst.
Samma svenska konsortium har af »Wet Carbonizing Company» återköpt! samtliga de betydande mossarealerka för de engelska Ekenbergsbolagens räkning under årens lopp inköpta företrädesvs i västra Småland. Ett särskildt bolag, »Aktiebolaget Moss» med hufvudsakligen samma ägare som, konsortiet har nyligen bildats för förvaltningen af närda mossareal.
Det har på senaste tiden i svenska tidningar börjat skrifvas en del. om den Ekenbergska vätkolningsmetad,en hufvudsakligen, dock en återklang den lifliga, diskussionen i danska pressen, där framkallad af en omåttlig spekuiation af danskar i de engelska Ekenbergsbolagens aktier. Angående själfva metoden och Ekenbergsbolagen erinra vi öm de i denna tidning den 13 december återgifna uttalandena af danske generalkonsuln i London. Angående metodens exploateringsmöjligheter äro
meningen här i landet delade. Det föreligger från försöksfabriken i Skottland fullt färdiga briketter, hvilka kunna användas som bränsle både för vanlig användning och för gasregenerering. Som värdefullaste biprodukt erhållesammoniumsulfat, ett högt betaldt och högprocentigt kväfvegödselrnedel.
Danske generalkonsuln framhåller, att det ännu icke enligt livad han nar sig bekant är bestämdt klargiordt hvad det kostar att tillverka briketterna. De svenskar, som nu äro villiga att ikläda sig den ekonomiska risken för en fabriksmässig tillverkning i Sverige, lära väl kunna ge upplysning därom. Säkert är att man med spänning skall motse uppgifter om metodens räntabilitet; men det lär väl nu ej komma att dröja så länge, innan fullständig klarhet kan vinnas därom.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 14 januari 1913
N:r 10