Skolgången å Södervärn.

Enligt skolgångsstatistiken för år 1911, har antalet frånvarodagar med lof eller godkändt förfall vid folkskolan å Södervärn uppgått till icke mindre än. 3,2 %. Skolrådet har med hänsyn härtill ansett sig böra vidtaga extra åtgärder. Skolföreståndaren meddelade att det nämcla missförhållandet hada sin grund däri, att i skolan inskrifna barn från angränsande församlingar, och någon gång äfven en del af distriktets egna Lärjungar, allt som oftast voro frånvarande samt vid sin återkomst anförde sådana skäl för frånvaron, att dessa antecknades såsom giltiga. Skolrådet har nu emellertid beslutit, att därest barn i tämda skola från annat skoldistrikt hädanefter låta sådan försummelse komma sig till last och icke af lärare läte sig orättas, förhållandet ofördröjligen skall genom skolföreståndaren meddelas skolrådets ordförande för vidtagande af de åtgärder denne kan finna lämpliga.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 januari 1913
N:r 19

Skogsauktion.

Tisdagen den 28 dennes kl. 10 f. m. låter hemmansägnren Viktor Pettersson, Båtell i Lojsta, genom auktion försälja i grupp eller trädvis ett visst antal träd af såväl fur som gran, i den s, k. Bruten vid Isumträ å Loisti, hed.
Med anstånd till 1 okt. innev. år.
Lojsta den 20 januari 1913.
J. NIKLASSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 januari 1913
N:r 19

Sixarfve i Viklau.

Genom offentlig auktion, som förrättas den 28 innevarande månad å sågplatsen vid Timans i Väte och den 29 dennes å sågplatsen vid Sixarfve i Viklau båda dagarna från klockan 10,30 f. m. låter herr J. V. Odin, Klintehamn, till den mestbjudande försälja ett större parti torra bräder, kantade och okantade af flere dimensioner, fyrkantvirke, takspån, flo-, gren- och tvetved, allt upphugget förra vintern, samt ett såghus vid Timans.
Betalningsanstånd för godkände köpare lämnas till den 1 nästk. juni, andra betala vid anfordran.
Binge i Väte den 22 januari 1913.
C. V. CARLQVIST.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 januari 1913
N:r 19

Populärvetenskapliga artiklar. Meteorstenar.

\"\"
Meteoriten från Bokubirito.

Det är, som bekant, icke någon sällsynt företeelse, att stenar från världsrymden inkomma i jordens luftkrets och genomfara densamma, lämnande efter sig ett lysande spår af gaser, som vid den hastiga gnidningen af stenen mot luften blilvit hvitglödande. Dessa fenomen kallas stjärnskott. Mera sällsynt är det att stjärnskotten nedfalla till marken och tillvaratagas. Man känner mellan 600 och 700 fynd af från himlen nedfallna stenar, meteorstenar. Af dessa fynd ha icke mindre än 530 hamnat hos en amerikansk samlare, professor Henry A. Ward i Rochester, hvilken deponerat dem i Newyorks naturhistoriska museum. Af upphittade meteorstenar ha omkring två tredjedelar iakttagits under sitt fall, och många ha uppsamlats omedelbart efter det att de träffat jord, ytan. De äro då på ytan glödande heta på grund af den starka gnidningen mot luften och stöten mot marken, men om de slås sönder befinnas de inuti vara så kalla, att kylan förorsakar brännande sveda. De ha ju också kommit från världsrymdens urköld.
Den största meteorsten, som någonsin fallit, torde vara den, som vid stöten mot jordytan bökade upp den s. k. meteorkratern i Arizona i Nordamerika. Denna urhålkning mäter igenomskärning 1,200 meter och i djup 120 meter. En 35—45 meter hög kant omgifver den. Den meteorsten, som gifvit upphof till kratern, beräknas ha haft en genomskärning af minst 75 meter och träffat marken med så oerhörd kraft, att den uppkastade jordmassan utgör betydligt större volym än som undanfraktats vid alla tiders väldigaste bygnadsföretag, Panamakanalen. Själfva stenen har gräft sig så djupt ned eller blif vit så splittrad, att man ej fått tag i den.
Den största meteor, som man sett falla, vägde 325 kilogram. Den föll den 12 mars 1899 ned vid Borgå i Finland. Den iakttogs först som ett stjärnskott i Riga,
observerades därefter i Karlskrona, Norrköping, Stockholm, Upsala, där förf. till dessa rader såg den, i Gäfle och på en hel mängd andra platser i Sverige, hvarpå den styrde kosan till Finland. Vid sitt fall träffade den Östersjöns is och slog däri ett hål af 9 meters genomskärning, hvarpå, den borrade sig ned i sjöbottnen. Sedermera har man upptagit flera bitar af den och konstaterat, att den är en s. k. stenmeteorit, d. v. s. består af mineral eller bergarter, som älven träffas på, jorden, men ej af metall.
Ett ganska intressant meteorfall ägde rum den 1 jan. 1869 vid Hessle, då, ett stort antal stenar nedföllo på, Mälarens is. Man hopsamlade ej mindre än omkring 500 stycken, i vikt växlande mellan 1,800 och 0,06 gram. Hela vikten af de nedfallna bitarna uppskattades till omkring 50 kg., och af denna massa hopsamlades omkring hälften. Ännu flera stenar föllo vid Pultusk i Ryssland den 30 jan. 1863. Man beräknar deras antal till omkring 100,000. Ungefär samma antal nedföll i febr. 1882 på ett ställe i Siebenbürgen. Stolt, som otvifvelaktigt fallit från himlen, har också, iakttagits (s. k. kosmiskt stoft).
I prof. Wards nyssnämda, samling befinner sig älven en jättemeteor, som sannolikt mycket länge hvilat i jorden nära staden Bokubirito i Mexiko, enär det icke finnes någon berättelse om dess fall. Den har en längd af 4,23 meter, en. bredd af 1,85 meter och väger 50,800 kilogram. 28 arbetare behöfde två, dagar för att gräfva ut den ur den åker, där den legat. Dess sammansättning är olika mot stenmeteoriterna, i det att den hufvudsakligen består af metalliskt järn (88 %) jämte något nickel och kobolt. Järnet i meteorerna har en ytterst egendomlig bygnad, som skarpt skiljer sig från järn af jordiskt ursprung. Slipar man en yta af meteorjärn och etsar den med salpetersyra, uppträda, på densamma egendomliga triangelformiga teckningar, de s. k. Widmanstättenska figurerna.
I meteorstenar har man påträffat nästan alla grundämnen, som finnas på jorden. Egendomligt nog felas zink, kvicksillver, antimon och vismut, liksom de älven, felas, i solen.
Den hastighet, med hvilken meteorerna störta in mot jorden, är omkring 42 kilometer i sekunden, stundom mera, stundom mindre. Sedan de tillryggalagt en sträcka i atmosfären, hejdas fallet på grund af luftmotståndet. Ej sällan springer meteoren då i stycken på ganska stor höjd. Stundom träffar man glasliknande meteorstenar, s. k. moldaviter, som tydligen varit smälta, dock icke genom gnidningen mot luften, utan sannolikt vid sin passage förbi solen.
Gilbert.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 januari 1913
N:r 19

Passionsgudstjänsterna

i Endre och Hejdeby har domkapitlet medgifvit må i år förläggas i Endre församling till fredagsaftnarna kl. 6 och i Hejdeby församling till onsdagsaftnarna kl. 6.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 januari 1913
N:r 19

Passagerarelista.

Med POLHEM från Nynäs 24 jan.: Grosshandl. Krook (3), Tjulander, hrr von Corswant, Landholm, Vallengren, Andersson; fru Sandström, Strömbergska teatersällskapet (5); 10 däckspassagerare.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 januari 1913
N:r 19

Offentlig auktion.

Onsdagen den 29 jan. 1913 kl. 11 f. m. låter John Johansson, Halfvards Hablingbo, genom offentlig auktion till den mestbjudande 7örsälja större och mindre furuträd till afhuggning i de s. k. skogen belägen uppför Halfvards gård. med betalningsanstånd till den 1 okt. detta år.
AUKTIONSFÖRRÄTTAREN.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 januari 1913
N:r 19

Omorganiseringen af Gymnastiska centralinstitutet.

Visby domkapitel har nu afgifvit yttrande öfver komiterades, förslag till omorganisation af Gymnastika Centralinstitutet och anför därvid följande:
Stora delar af förslaget anser domkapitlet ligga utanför dess om, råde, och ingår därför ej på desamma.
Kapitlet anser sig däremot böra, upptaga till behandling den fråga, som rör gymnastikundervisningen vid de allmänna läroverket. Komitén framhåller, att de nuvarande militära gymnastiklärarne äro alltför ensidigt utbildade, »att gymnastiklärarne äfven böra deltaga i den intellektuella undervisninge» samt att militärtjänstens kral snart kommer att omöjliggöra för officerare i aktiv tjänst att antaga gymnastiklärarebefattningar.
Domkapitlet anser det vara en stor fördel för läroverken att äga militära gymnastiklärare. Våra dagars officerare äro äfven i sitt egentliga yrke i ej ringa grad pedagoger, men om också officeren ej fått samma pedagogiska skolning som öfriga lärare, upp vätes detta fullkomligt af den hurtighet, medborgaranda och militära disciplin, som han fått lära sig, och som särskildt verka uppfriskande vid gymnastikundervisningen. Ur läroverkens synpunkt är sålunda intet att invända mot den nuvarande rekryteringen af gymnastiklärarekåren.
Ur arméns synpunkt torde det åter snart blifva nödvändigt att helt och hållet taga de aktiva officerarnes tid i anspråk, hvarigenom, dessa bli ur stånd att längre innehafva gymnastikliiraretjänsten. Men enligt domkapitlets mening finnas för besättande af dessa tjänster ännu två grupper af militärer tillgängliga, nämligen dels reservofficerare, och dels officerare i arma Reservolficersinstitutionen i sitt nuvarande skick har blifvit mycket klandrad af militära auktoriteter; tydligt är emellertid att denna institution – på ett eller annat sätt omorganiserad — är nödvändig, då Sverige lika litet som något annat land med värnpliktsarmé har råd att hålla tillräckligt antal aktiva officerare för att fylla den mobiliserade härens kadrer. För dessa reservofficerares civilförsörjning torde få platser vara mera lämpliga än just gymnastikläraretänsterna. Det torde äfven vara till nytta för armen att dylika tjänster stäldes öppna för reservofficerare, som genom lagstadgad kurs på institutet därtill gjort sig kompetenta.
Beträffande den andra gruppen — de pensionerade officerarne bör framhållas att de, som vid 50—52 års ålder med obrutna kropps- och själskrafter lämna militärtjänsten, böra vara lämpliga till de ifrågavarande tjänsterna. De skola nog också vara villiga söka sådana platser, om blott lagarna för pensioneringen ändras så, att ej innehalvandet af gymnastikläraretjänst medför 800 kronors förlust i militärpensionen.
Mven där vid de mindre läroverken civila gymnastiklärare måste anlitas anser domkapitlet emellertid det olämpligt att denna befattning kombineras med undervisning i läsämnen. I de flesta fall skulle den intresserade gymnasten tvingas till en otillräcklig universitetsstudietid och resultatet skulle helt säkert bli, dels en allmän sänkning af gymaastiklärarnes duglighet i deras speciella fack och dels skapandet af en ny klass af lektorer och adjunkter med underhaltiga kunskaper, hvilka på, grund af sina ensidiga studier komma att blifva synnerligen svåra att inpassa, i läroverkens lägordning.
På grund häraf och i väsentlig anslutning i öfrigt till innehållet i gymnastikläraren vid Visby högre allmänna läroverk, major E. Hellgrens yttrande finner domkapitlet sig ej kunna tillstyrka nådigt bifall till det föreliggande förslaget; men då vårt gymnastikväsen otvifvelaktigt åtminstone i vissa delar tarfvår omläggning, tillåter sig domkapitlet föreslå en grundlig, på den berättigade kritiken aktgifvande omarbetning af förslaget.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 januari 1913
N:r 19

Militärbefälhafvaren,

generalmajor E. V. Bergström, har af k. m:t kallats att jämte generalstabsschefen, arm6fördelningsscheferna, kommendanten i Boden, generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet infinna sig i Stockholm måndagen 27 dennes för att kl. 11 nämda dag sammanträda i arméförvaltningens plenisal. General Bergström uppreser för den skull i morgon till hufvudstaden, under sin vistelse därstädes bibehållande befälet öfver Gotlands trupper.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 januari 1913
N:r 19

Med anledning af sin hustrus död

låter Lars Björkman, Sallmunds i Vänge, genom ofentlig auklion, som förrättas på stället lördagen den 1 nästa februari kl. 10 f. m. till den högstbjudande försälja sin fastighet om 10 kappl. jord med därå uppförda i godt stånd befintliga åbygnader, med många värde-falla fruktträd, passande för en liandtverkare eller arbetare, 16 min. väg från Bjerges järnvägsstation. Vilkoren tillkännagifvas före utropet. Dessutom försäljes hela ksöreboet bestående af: Byrå, toalettspegel, skänkar, bord, stolar, tvättkommod, väggklocka, sängar,
3,ängkläder och linne, grytor och
pannor af såväl koppar som järn. Värdefulla saker. Den aflidnas gångkläder m. m., m. m. Betalningsanstånd lämnas af mig godkända köpare till den ksta nästa sept., andra betala vid anfordran.
Vänge den 22 jan. 1913.
J. CEDERGREN.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 januari 1913
N:r 19