Från landsbygden. Sanda.

SANDA, 27 jan.
Logen »Segerfanan» höll sitt elfte årsmöte i söndags i härvarande folkskola. Mötet var annonseradt till kl. 1.25 e. m., men till följd af den »yrvädersunge», som så hastigt och omotiveradt gjort sin entré, väntande man en timme ungefär, då Klintehamns stråkkapell inledde festen med en sprittande marsch. — Logens »stormästare», kapten Segerdahl, förrättade därpå det officiella öppnandet mad påbjudande af gemensamt afsjunganda af ps. 124:1, 2 och förrättade därpå en kort bön samt hälsade alla välkomna. Deltagarna hade snart fylt hela salen. Det egentliga nykterhetstalet hölls af folkskolläraren L. Sahlsten från Västergarn. I ett kraftigt och rätt allvarsamt tal framhölls, att den största fosterländska gärning, vi kunde utföra, vore att med alla lofliga medel sälta torrlägga vårt land för allt livad spritdrycker och alkoholhaltiga drycker heta.
En framstående finsk socialog hade sagt, att en ljusare och lyckligare fram- tid för ett folk med alkoholen vore otänkbar.
Under musikens tonar förekom så det obligatoriska »kaffedrickningsnumret», som gärna vid ett så för öfrigt högtidligt och allvarsfyldt möte kunde strykas, så mycket besvär som dat förorsakar de »tjänande systrarna och bröderna».
Under hela aftonen underhöll för öfrigt en blandad sångkör, hopplockad af fordom tränade och öfvade sångare, flitigt med goda, företrädesvis fosterländska sånger, liksom musiken äfven genom många nummer förhöjda festligheten.
I anseende till det miserabla vädret kan man förundra sig öfverden stora tillslutningen. Ordningen var mönstergill och festen vällyckad.
På uppdrag aftackade herr Sehlsten musiken, sångkören, skolrådet och publikan m. m. samt afslöt med bön och välsignelsen, hvarpå gemensamt sjöngs: »Så går on dag än från vår tid» etc.
Efter mötet sattes Loge, hvarvid, glädjande nog, ett rikt fiskafänge gjordes, i det att ej mindre än 15 nya, alla så när som på en unga medlemmar intogos i Segerfanan, som med anledning härad hjärtligt och ärligt gratuleras.
E. T-m.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 29 januari 1913
N:r 23

Entreprenad å vägbygnad.

Genom auktion, som förrättas å stället fredagen den 7 instundande februari klockan XI f. m., öfverlåtes till den minstbjudande arbetet med iståndsätanda af bygdevägen invid s. k. Myrabro, i gränsen mellan Mästerby och Väte socknar. Arbetet skall utföras i öfverensstämmelse med af vederbörande landtbruksingeniör upprättadt förslag, som tillhandahålles vid auktionen samt dessförinnan hos kassören herr Nils Nilsson i Klintehamn.
Klintehamn den 21 januari 1913.
Vägstyrelsen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 29 januari 1913
N:r 23

Egendomsförsäljning.

Sedan samtliga i ärendet hörda myndigheter tillstyrkt, att kronan måtte af nämdeman Ernst Norrby, Vallbys i Hogrän, inköpa egendomen Packarp i Linköpings län, har preliminärt kö peaftal nu upprättats med tillträde för kronan 1 instundande oktober.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 29 januari 1913
N:r 23

Dödsfall. Petter Broström

Tillkännagifves att f. d. hemmansägaren Petter Broström, född den 17 februari 1817, vid Björnungs i Lokrume, stilla afled å Länna, Visby, den 27 januari 1913.
Meddelas endast på detta sätt.
ALBERTINA BROSTRÖM, född Hallgren.

\"DÖDSANNONS\"

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 29 januari 1913
N:r 23

Dödsfall. Katarina Helena Jacobsson

F. d. husbondeänkan Katarina Helena Jacobsson, född Larsdotter, från Bara i Etelhem, afled den 25 januari i en ålder af 86 år, hvilket endast på detta sätt varder släkt och vänner tillkännagifvet.

\"DÖDSANNONS\"

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 29 januari 1913
N:r 23

Den sista färden.

Stoftet af skriftställaren Gustaf E. Hellgren hitkom i morse med ångf. Hansa från Stockholm och grafsattes i middags å nya kyrkogården. Den aflidne, som i lifstiden uttalat en önskan om att få hvila i hembygdens jord, ledsagades till sitt sista hvilorum af några minnesgoda vänner härstädes.
Vid grafven sjöngs ps. 487: 7.
Bland den blomstergärd, som nedlagts å båren, märktes en större krans med gula band från tidningen Kurre med »tack för godt samarbete».

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 29 januari 1913
N:r 23

Auktion å Kappelshamn.

Lördagen den 1 februari kl 10 f. m. låter handlanden Fritz Kahl genom offentlig auktion försälja 50 kaster ekved, 50 tolfter ekbräde, 100 vrakslipars, 1 häst, 1 bättre släde, 1 kälkrack, 2 par bättre selar, 1 parti korn, råg, blandsäd, rofvor, kålrötter, morötter, hö, rågax, kornhalm m. m. och lämnas godkände inropare 3 månaders anstånd.
Hangvar den 27 januari 1913.
JOH. LYTH.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 29 januari 1913
N:r 23

Visby arbetares sjuk- och begrafningskassa

hade igår afton ordinarie sammanträde å rådhuset. Års- och revisionsberättelserna föredrogos därvid, och ansvarsfrihet beviljades. Till styrelse omvaldas fabrikör C. A. Hallonberg, handl. O. Johansson, husägare J. A. Nyström och poliskonstaplarna A. Johansson och A. Bäckström. Revisorerna, bankkamrer Ant. Pettersson och vagnmakare A. Aspelin, omvaldes likaledes. Kassans utgifter och inkomster för fjolåret balansera på en summa af c:a 3,300 kr.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 28 januari 1913
N:r 22

Vinterpostföringen.

Ång. Polhem, som i vanlig tid i går middag afgick härifrån till Nynäs, framkom dit half 11 på aftonen och var tillbaka här redfan kl. 7 i morse, hvilket med hänsyn till den under gårdagen rådande stormen med thy åtföljande starka motsjön och intensiva snöyran måste betraktas såsom en snabb och vacker resa, hedrande för både båt och befäl.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 28 januari 1913
N:r 22

Villebrådstillgången på Gotland 1912.

Härom meddelas i berättelsen öfver Gotlands skarpskyte- och jägaregilles verksamhet år 1912 följande:

Matnyttigt vildt:
Tillgången på hare har i likhet med de närmast föregående åren varit mindre god. Visserligen finnas socknar, särskildt där jakträtten är inlöst af en eller några få jä,gaze, och där följaktligen jaktvården i någon mån tillgodoses, hvilka halva att uppvisa en god årgång på hare, men i stort sedt torde den nuvarande harstammen på Gotland, trots den hnölattiga vintern, kunna betecknas som sädeles klen. Orsakerna härtill äro flera. Levermask påträffas ännu på flera ställen hos haren, det svåra regnet i juni fördärfvade säkerligen en hel del af 2:dra kullens ungar, lösa hundar och kattor härja fortfarande i Skogarna, och — last but not lenast — jägarna äro för många.
Af Visty jaktsällskap hafva under året 12 st. harar inköpts och utsläppts å sällskapets marker utanför Visby, likaså halva af enskilda jägare harar utsläppts i Bäl, Gammalgarn och Alskog socknar. Att dylika utplanteringar af harar na sig, märktes på harstammen i höstas å nämda jaktsällskaps marker, där jämväl förliden vinter utplantering af harar ägde rum. Af synnerlig vikt är emellertid, att dylika utsläppta harar fredas för lösa hundar, då de naturligt nog för dessa kunna blifva ett jämförelsevis lätt byte.
Af tjäder har, i likhet med föregående år, ingen underrättelse ingått, att något exemplar under året varit synligt. Af allt att döma tycks tjädern icke vilja gå till på Gotland.
Orren har liksom år 1911 haft en särdeles dålig årgång. Vid jakttidens början påträffades ovanligt kullar med i allmänhet endast ett par ungar i hvarje kull; ungarna voro dock i de flesta fall väl utvecklade. Från flera socknar meddelas, att orren, som för endast ett par år sedan där var ganska allmän, ny tyckes alldeles halva försvunnit.
Fasanen däremot förökar sig fortfarande på ett glädjande sätt. Röster höjdes mot inplantering af detta villebråd, då försök därmed gjordes för ett par år sedan, i det man menade, att fasanen icke skulle komma att trifvas på Gotland, men resultatet tyckes sannerligen halva kommit dessa farhågor på skam. På de platser, där inplantering skett, ser man nu ständigt denna trefliga, prydliga fågel, som är en vacker tillökning för vår fauna. Af Visby jaktsällskap hafva under året utplanterats 12 fasaner, och af enskild person 3 i Hejde och 3 i Lokrume.
Tillgången på rapphöns har under året varit betydligt sämre än vanligt. Vid jakttidens början voro kullarna ganska fåtaliga och ungarna mycket ojänit utvecklade. Orsaken härtill är säkerligen det starka regnflödet under juni månad, då åkrar och ängar på många ställen stodo under vatten, och en hel del af rapphönsens ägg och nyutkläckta ungar följaktligen fördärf vadets. Visserligen tyckas flera rapphöns halva lagt ny kull, men en dylik ofterkull blir alltid vida mer fåtalig och ungarna vid jakttidens början ej jaktbara. Under jaktsäsong en skötos nästan lika många gamla rapphönas som årsungar, ett bevis på huru klen årgången varit, men äfven hvilken god stam sam fans sedan föregående år.
Af gräsänder och därmed närsläktade aindfåglar har årgången varit mindre god med ofta ej fullt utvecklade ungar vid iakttidens .början. Det myckna regnandet under försommaren med ty åtföljande höga vattenstånd i myrarna förhindrade också andjakten afsevärdt.
Morkullan har haft en medelmåttig årgång. Vårsträcket var betyegt sämre än närmast föregende år, antagligen beroende på den blida väderleken i april och början ad maj, hvilken gjorde, att kullarna i allmänhet hade slutat draga, då jakttiden inträdde.
Af enkel beckasin samt ejder och öffriga sjöfåglar har årgången varit normal. Från Sundre meddelas, att knipa och alfågel på de senaste åren börjat försvinna från kusten därstädes.

Skadedjur:
Räfven tycks i stort sedt vara stadd i stark tillbakagång. I en del socknar på mellersta Gotland såsom Viklau, Etelhem, Butle m. fl.
har Visserligen inberättats, att det varit godt om räf, men detta här nog till undantagen. Skulle man vara istånd att i närvarande stund räkna räf var på Gotland, torde antalet ej blifva synnerligen stort, 200 å 300 st. på sin höjd. Önskvärdt är ingalunda, att detta villebråd fullständigt försvinner från vår ö. Räfven har, ur jaktvårdssynpunkt sin stora uppgift att fylla genom att undanskaffa svaga, för afvel olämpliga individer bland det matnyttiga villebrådet och erbjuder ju f. ö. en synnerligen intressant och lönande jakt. Att jaga räf medelst förgiftadt lockbete borde därför icke vara tillåtet här på ön.
Af örn är tillgången fortfarande ytterst obetydlig. Vid Thorsburgen lär ett par af hafsörn under, året hafva häckat.
Tillgången på dufhök har i de flesta socknar lyckligtvis varit ganska ringa, på sparf hök däremot jämförelsevis större.
Kråkan har som vanligt haft en god årgång och förekommer fortfarande alltför talrikt.
Ett alldeles nytt skadedjur, hvarmed vi de senaste åren hugnats, är vildkaninen, som för några år sedan utplanterades vid Rosendal i Follingbo och därifrån spridt sig vida oankring. Nyttan med att hit
inplantera ett djur, som i nya jaktstadgan inrangerats bland skadedjuren, förefaller onekligen något tvifvelaktig.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 28 januari 1913
N:r 22