VÄTE, 22 febr.
Upplysningens fackla brinner. I går kväll kl. half 7 hölls i härvarande folkskola uppbyggelse!öredrag af predikanterna O. Nilsson och E. Siltberg inför en talrik, uppmärksamt lyssnande folkskara. Båda talacne belyste med reda och klarhet, från olika synpunkter efter väl valda bibfeltexter, passionstidens stora ämne, Jesu lidande och nyttan däraf, på ett känsligt och medryckande sätt.
Sedan andaktsstunden afslutats, en kollekt till missionen uppburits och man luftat ut litet, höll direktör R. Löfvenberg från Hemse ett intressant föredrag öfver ämnet: »Växtkultur», hvaraf tal, för aftonen särskildt behandlade.
Kornodlingen. Inledningsvis på minde tal, om att kornet hade gamla anor: redan 3,300 f. Kr. hade man funnit korn i de egyptiska pyramiderna. Äfven till vårt land hade kornet kommit långt tillbaka i tiden, i det man redan under stenåldern funnit korn i Upsala högar. Ända högt upp mot norden odlas korn i vårt land, ehuru där endast det 6:radiga. Till en början var kornet vårt förnämsta vårsäde, men i början på 1800-talet började äfven hafreodlingen taga fart. Vid denna tid besåddes en areal af omkr. 100,000 liar med korn; nu besår man ungefär 8 ggr denna areal därmed. Kornet utgör ännu c:a 70 proc. af vårutsädet, och i intet af Sveriges landskap odlas kornet i stor utsträckning som på Gotland. Under de sista 10 åren har härifrån utskeppats e mindre au i medeltal 5-10 miljoner kilo årligen. Skörderesultatet har dock ej varit högre än 6-7:de kornet. Emellertid har på senare tiden gotlandskornet börjat komma i misskredit, hvilket tal. längre fram i föredraget sade komma sig däraf, att man dels börjat blanda det mindervärdiga myrkornet med fastmarkskorn och dels emedan ej kornet varit sortrent och likaledes alltför starkt körnadt vid eller efter tröskningen. Med rätta borde ej kornet aftröskas på ångtrösk, emedan grobarheten därigenom alltför mycket äfventyrades.
Af de många kornsorter som funnen, odlades i vårt land 2-radigt och 6-radigt korn mest, det 2-radiga söderut och det 6-radiga norrut. Af 2-radigt korn finnas tvänne slag: glesaxigt och tätaxigt. Till det förra slaget räknades vårt gamla gotlandskorn, som dock icke var sortrent; vid Hexarfve i Hablingbo hade man t. ex. funnit det innehålla icke mindre än 31 olika typer, hviika mest särskildes genom olika mognad. Att af sådant korn ett godt maltkorn ej kan erhållas, säger sig själft Det förädlade Prinsess-kornet, som också hörde till glesaxigt korn, ville tal. ej rekommendera, då det ej passade för våra förhållanden. Bättre vore Bannchen-kornet, ett anspråkslöst korn med tidig mognad och passande för vårt klimat, men det hade sen eftermognad och var lätt mottagligt för sot. Bäst vore Perle-kornet, i Tyskland äfven kalladt Guld-korn, en i marknaden nyliken framförd sort, härstammande från vårt gamla gotlandskorn, men sortrent. Det har tidig mognad, bra eftermognad och är ej så mottagligt för sot. Chevalier-korn är en fin kornsort, dock ej lämplig för Gotland. — Af de tätaxiga kornsorterna nämde tal. först Svanhalskornet tidigast af alla sorter i mognad och därför lämpligt för våra myrar. Jämstäldt med detta är Primus-korn, som lämpar sig bra för styfvare jordar.
Det 6:radiga kornet är dels vinter-, dels vårkorn. Vinterkornet kan ej odlas annorstädes än i Tyskland; möjligen i Skåne och på Gotland. Här på Gotland förekommer ej heller vinterkornet i nämnvärd grad; endast på ett ställe i Bunge odlas det till hönsföda. Det 6-radiga vårkornet odlas i våra nordliga provinser. Hit hör t. ex. Stjärn-kornet. 6-radigt korn duger ej som maltkorn annat än vid brygd af svagdricka. Det kan äfven användas vid jästberedning.
Som vi här på ön mest odla maltkorn, som bör vara tunnskaligt, hafva kort och fyllig kärna hög stärkelsehalt, lagom vattenhalt, d. v. s. 14 proc., ren färg och god groningsförmåga samt vara sortrent, så förordade tal. Hannchen-korn och Guld- eller Perle-korn som de sorter vi borde hålla oss till.
Kornet bör helst sås på lös och myllig jord, ej på torr sand och styf lera. Sådden bör utföras så tidigt som möjligt i början af april t. ex., och verkställas med radsåningsmaskin. Jorden bör bearbetas så, att vårmusten ej därunder går förlorad den bör vara växtkraftig och vid sådden kan gifvas en tillskottsgödning af 50 kilo chilisalpeter pr tunnland. Som öfvergödsling till korn bör ej chilisalpeter gifvas, ty vid torka kan den komma att skada mer än gagna. Är jorden kalifattig bör den äfven få kali, helst 37-proc. kaligödning. Kornets myllningsdjup bör vara 3 1/2-7 cm och utsädesmängden 200–205 kilo pr har. Efter sådden bör jorden ringväl-tas, ej slätvältas, och för att förstöra ogräset, isynnerhet åkersenap, bör man harfva jorden, en 8-10 dagar efter sådden, med en ogräsharf. Ogräset kan äfver förstöras genom en äfversprutuing med järnvitriolslösning då plantorna äro små eller också genom toppning.
Skörden, bör företagas då kornet är nära fullmoget, och ju torrare väderleken då är, desto bättre. Vid stackning bör alltid uppsättas en stör, kring hvilken man stackar, och har man t. ex. en hatt af papp att skyla spetsen med; så är det bra.
För att förekomma sot i kornet förordade tal. följande behandling. För s. k. hårdsot bestänkes kornet före sådden med en formalinlösning, bestående af 1 kilo svensk formalin till 225 liter vatten. För flygsoten användes Jensens varmvattenbehandling, som består däri, att kornet först får svälla ut i kallt vatten och därefter doppas några gånger i 62 grader varmt vatten.
Sedan tal. gjort en sammanfattning af föredraget, föreslog han till sist, att man borde minska kornodlingen åtskilligt och i st. lägga mera an på höstsädesodling, som vore mera lönande.
Det fängslande och lärorika föredraget renderade föreläsaren en varm applåd från det ganska talrika auditoriet.
Dödligt har det på nyåret varit inom socknen i det att på c:a en och en half månads tid ej mindre än fyra personer skattat åt förgängelsen. Dödsorsaken har i ett fall varit lungsot.
Gårdsförsäljning och köp. Hemmansäg. C. Klaesson, Sorby har till arbetaren K. Pettersson i Roma försålt sin fastighet vid Sorby för en summa af 3,700 kr, och i stället köpt hemmansäg. K. Myrgrens fastighet vid Haltarfve för en summa af 9,700 kr.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 25 februari 1913
N:r 46