Englands svar på Amerikas not.
De neutrala staterna, särskildt Sverige, Norge odh Danmark, misstänkliggöras.
Ordalydelsen af brittiska regeringens svar på amerikanska noten har nu afgifvits. I svaret meddelas, att samtliga i den amerikanska framställningen berörda punkter tagits under omsorgsfullt öfvervägande och pröfning i samma öppna och vänskapliga anda, som utmärkte den amerikanska noten.
I svaret anföras exportsiffrorna från Newyork till de viktigaste neutrala länderna för november 1913, jämförda med motsvarande siffror för november 1914. Till Sverige utfördes sålunda under nov. 1913 för 377,000 dollars mot 2,858,000 dollars 1914, till Norge resp. 477,000 och 2,318,003, till Italien 2,971,000 och 4,781,000 samt till Holland 4,389,000 och 3,960,000. I noten framhålles särskildt det ringa antal fartyg, som underställts prisrätten, hvars utslag ej varit ogynnsamt för de neutrala. Från den 4 aug. 1914 till den 3 jan. 1915 uppgick antalet fartyg, destinerade till Holland, Danmark, Sverige, Norge och Italien från Förenta staterna, till 773, och af dessa ha endast 45 underställs prisrätten. Eng land betonar i sitt svar särskildt omöjligheten af att kunna på öppna hafvet undersöka misstänkta fartyg noga. Hvad bomull betrtffar, har denna vara aldrig varit upptagen i konu abandsförteckningarna, men England hade fått särskilda varningar med förhållande af att försök gjorts att gömma koppar i bomullsbalar, och enda möjligheten att påvisa det ta var att lossa bomullsbalarna och väga dem, hvilket endast lät sig göra, då fartyget låg i hamn.
Utrikesminister sir Edward Grey, som undertecknat svaret, slutar med att förklara, gatt England såväl i Förenta staternas som de öfriga neutrala makternas intresse lifligt önskar, att dess uppträdande ej måtte för de neutrala staterna inverka hindrande på deras normala import och deras användande af varor från Förenta staterna.
I något väsentligt hänseende gått Amerikas önskningsmål till mötes. Förklaringen att »blott misstänkta fartyg skola undersökas» betyder i realiteten intet för lättande af osäkerheten i samfärdseln. England håller fast vid sin rätt att visitera fartyg. Den motiverar detta särskildt genom heskyllningar mot de neutrale snöfart — i all synnerhet Danmarks. Häraf lär kunna dragas den föga uppbyggliga slutsatsen, att ingen lättnad är att vänta i de engelska öfvergreppen mot skandinaviska fartyg — snarare tvärtom.
Times antyder däremot, att sedan Italian och Holland visat sig strängt vidmakthålla stadgade utförselförbud, behöfver den amerikanska sjöfarten på dessa länder mindre strängt öfvervakas. Afvenså söker England stämma Amerika gynsamt genom att ställa i utsikt att snart medge införsel till Amerika af kautschuk från de brittiska kolonierna och ull från Australian, blott Amerika lofvar att ej hjälpa Tyskland med sådana varor.
Dåligt väder i Flandern.
Om de senaste operationerna i Västflandern föreligga några ytterligare detaljer.
Det regnar dag och natt utan afbrott, hvarigenom operationerna ytterligt försvåras. Natten till torsdagen var kanonaden mellan Lombartzyde och Westende åter synnerligen häftig, och vid S:t Georges fortsätta striderna. De allierades mycket omtalade offensiv kommer ej ur fläcken för det dåliga vädrets skull.
Dixmuiden befinner sig liksom förut i tyskarnas händer. De allierades trupper stå på västra sidan af Yser, där de förskansat sig i ett huskomplex. Båda parterna äro för öfrigt starkt förskansade, och hvarje husruin utbygd till ett starkt bålverk.
Stor tysk flygeskader öfver Dynkirchen.
Ett tiotal tyska flygare ha i söndags flugit öfver Dynkirchen och kringliggande samhällen. De nedkastade ett 30-tal bomber. Tack vare vidtagna försiktighetsåtgärder träffades blott 2 personer, och den materiella skadan blef också ringa.
Brist på officerare inom belgiska armén.
Frankfurter Zeitung har ur pålitlig källa erfarit att belgiska regeringen upprättat en officersskola i Rouen, för att afhjälpa den stora bristen p4 officerare. Armén förfogar för närvarande endast öfvea 1/4 af det antal officerare som den borde ha.
Afgörandef i öster ännu fjärran.
Beträffande tyskarnas framsteg i Suchaområdet håller tidningen Bund i Bern före, att dessa strider förbereda det afgösande slaget. Hvarje strimma jord, som här fråntages ryssarna, blottar och försvagar dess högra flygel och gör det bakom liggande Warschau allt mera synligt och känsligt för ytterligare framstötar. Tidningen anser därför tyskarnas och österrikarnas strategiska läge i öster mycket lofvaprle, men däremot ryssarnas föga gynsamt, utan att dock ännu man kan påstå, att något afgörande ägt rum.
Ryssarna försvagade.
Det vill synas, att ryssarna dragit stora truppstyrkor från andra delar af fronten till trakten af Warschau. De nöja sig med defensiv hållning både i norra och södra Polen samt i Galizien. Mot Mlawa i norr lära de ha försökt några angrepp, som afvisats. Deras relation, att de 6 januari skulle angripit och fördrifvit tyskarna i byn Brzowo, söder om Mlawa, dementeras officiellt af tyskarna. Byn Brzowa har aldrig varit besatt af tyskarna. Däremot slogo tyskarna nordligt därom på landsvägen en svag rysk afdelning (tre kompanier).
Märkligt är, att ehuru ryssarna varit mycket angelägna att föra fram förstärkningar till Warschau, ha de dock därifrån förflyttat hela ryska gardeskåren till Petersburg och ersatt den med fyra reservbrigader. Då detta för någon tid sedan först omtalades, hette det, att gardena skulle uppmuntras med en julferie, som de väl förtjänat genom hårda strider. Nu säges det i invigda kretsar i Sofia, att verkliga orsakerna till gardets hemkallande äro dels fruktan för stora oroligheter i Petrograd, dels önskan att rädda gardena undan en hotatde katastrof på krigsskådeplatsen.
Striderna vid Warschau.
Enligt tyska uppgifter var läget vaster om Warschau ännu under lördagen oförändradt. Ur sammanstötningarna i Suchaområdet, vid Metairie och Moghely, har ännu icke det väntade stora slaget utvecklat sig.
Tyskarna angifva väderleken om orsak till händelsernas långsamma utveckling. Tyskarna stå mellan de af regn starkt uppsvällda floderna Sucha och Pisia i en terräng, som nu är upplöst i moras och gyttja. Tio kilometer öster om Ravkamynningen drefvo de in sin front som en kil i ryska slaglinjen, men för att tvinga ut ryssarna ur deras på förhand iordningstälda jordhålor äro jordarbeten nödvändiga, som äro outförbara i rådande väderleks- och terrängförhållanden. Gyttjan och leran hindra äfven tillförseln af lifsmedel och ammunition till de tyska trupperna, hvilket naturligtvis i sin mån fördröjer framryckandet.
Ryssarna på reträtt från Dukiapasset.
Enligt don ungerska tidningen Magyar Orszag befinna sig ryssarna på återtåg från Duklapasset.
Portugal och kriget.
Två regementen vägra att inskeppa sig.
Från Portugal meddelas öfver Rom: Befolkningens mot kriget fientliga stämning tilltager. Då två infanteriregementen med obekant bestämmelseort skulle afgå från Lissabon vägrade trupperna att gå ombord. De drogo under mängdens jubel tillbaka till kasärnen.
Officielt förklaras i Lissabon att det icke är sant att portugisiska trupper befinna sig i Egypten. Det rör sig endast om ett antal officerare, som inträdt i engelska hären.
Ett och annat.
— Från Rom telegraferas: Secolo meddelar från Port Said, att engelsmannen äro sysselsatta med stora arbeten för att utnyttja öfversvämningarna vid Suezkanalens stränder i försvarssyfte. Era pumpanläggningar äro i verksamhet för att införa det öfversvämmande vattnet i öknen El Kantahar, som ligger högre än hafvet. Arbeten af samma slag ha äfven igångsatts vid kanalens afrikanska strand. Af kanalens längdsträckning på 160 km. komma icke mindre än 130 km. att öfversvämmas, så satt en sträcka af blott 30 km. återstår att försvara.
— Berliner Morgenpost meddelar följande angående de senaste striderna i Östafrika: 8,000 engelsmän och indier, som landsätts i Tanga, ha af i antal underlägsna tyska stridskrafter lockats i en fälla. Redan första dagen efter landsättningen tillfogades dem förluster på 600 i fallna och sårade, och följande dag blefvo de fullständigt slagna och ledo förluster på omkring 3,000 man. Våra förluster voro endast obetydliga.
Gotlands Allehanda
Tisdagen 12 januari 1915
N:r 8