Dödsfall. Catharina Margreta Nilsson

Att vår älskade moder Catharina Margreta Nilsson, född Olofsson, stilla och fridfullt afled å Altheime den 30 jan. kl. 12.30 e. m., i en ålder af 82 år, 11 månader, 21 dagar, sörjd och saknad och i tacksamt minne bevarad af barn, barnabarn och barnabarnsbarn, släkt och vänner, varder härmed tillkännagifvet.
Altheime den 1 febr. 1915.
Barnen.

\"Dödsannons\"

Gotlands Allehanda
Måndagen 1 Februari 1915
N:r 25

Dödsfall. Catarina Christina Åhlin

Framlidne Vindragaren Gustaf Åhlins efterlämnade änka Catarina Christina Åhlin, född Rundberg den 25 mars 1848, afled stills och fridfullt torsdagen den 28 Jan. 1915.

\"Dödsannons\"

Jordfästningen ägar rum i stora grafkoret å Norra kyrkogården, onsdagen den 3 febr. kl. 3 e. m.

Gotlands Allehanda
Måndagen 1 Februari 1915
N:r 25

Auktion.

För husbonden H. Johansson, Lassor i Alskog, hålles auktion å rothuggning fredagen den 12, dennes från kl 12 midd. i den s. k. Tjocket.
Skogen, är passande för sågtimmer, byggnadsvirke och ved.
Godkände inropare lämnas betelningsanstånd till den 1 okt. d. å., andra betala vid anfordran.
Närmare underrättelser lämnas vid auktionstillfället.
Alskog den 1 febr. 1915.
Joh. N. Larsson.

Gotlands Allehanda
Måndagen 1 Februari 1915
N:r 25

Årets skjutprogram faststäldt.

K. m:t har faststält förslag till det frivilliga skytteväsendets skjutprogram för år 1916, dock med den ändringen, att i förslaget upptagna bestämmelser rörande särskild kammarskjutningsklass skola utgå. Samtidigt har k. m:t i anslutning till hvad riksdagen uttalat i skrifvelse 20 maj 1904 beträffande det frivilliga skytteväsendets befrämjande, velat erinra om att skjutning på skjutbana åtminstone i närheten af gudstjänstlokal bör undvikas under församlingens högmässogudstjänst. K. m:t har äfvenledes faststält samt till arméförvaltningens civila departement öfverlämnat modell å årtalsdiplom att utdelas i enlighet med bestämmelserna i det frivilliga skytteväsendets faststälda skjutprogram.

Gotlands Allehanda
Måndagen 1 Februari 1915
N:r 25

Arbetareföreningens föreläsningar.

Läroverksadjunkten d:r A. P. Skoglar höll i går sin andra och sista föreläsning om Belgien inför ett ganska talrikt auditorium. Efter en kort rekapitulation af föregående föreläsning uppehöll sig tal, denna gång till en början vid språkstriderna mellan valloner och flamländare och lämnade därefter en redogörelse för landets industri; specielt mässing- och zinkindustrien samt fönsterglastillverkningen. Ganska ingående skildrades därefter de sociala och politiska förhållandena. Efter skilsmåssan från Holland och suveränitetens förvärfvande har Belgiens inrikes politik uteslutande kännetecknats af ett fortgående utvecklingsarbete under ständig slitning mellan partierna, »klerikale» och »liberale», samt på senare tiden socialisterna, hvilkas chef som bekant är Emile Vandervelde. Folkupplysningen står i allmänhet lågt, superiet är utbredt bland befolkningen och osedligheten förerar, i synnerhet i grufdistrikten.
Föreläsningen, som illustrerades af ett antal lyckade ljusbilder, var intressant och lämnade en bra bild af förhållandena i det numera så olyckliga landet.

Gotlands Allehanda
Måndagen 1 Februari 1915
N:r 25

Ångbåtstrafiken och minfaran.

K. befhde har nu afgifvit begärdt utlåtande öfver ångfartygsaktiebolaget Gotlands hos generalpoststyrelsen gjorda framställning om upphörande under viss tid af bestämmelserna om maximitariffer för passagerarebefordran med bolagets båtar m. m. Bolagets framställning grundar sig på den af krigstillståndet i Östersjön förorsakade minfaran. Generalpoststyrelsen anser det icke kunna förnekas, att en viss minrisk förefinnes för bolagets båtar. K. befhde förmenar, att man utan öfverdrift kan gifva ett starkare uttryck för denna risk, och anför som stöd härför de minfynd, som 11 januari gjordes utanför Landsort.
K. befhde åberopar vidare sin hos generalpoststyrelsen gjorda telegrafiska hemställan om tillstånd för ångbåtsbolaget att tillsvidare utbyta båtarnas natturer mot dagliga till ett antal af fem i veckan. Innan k. befhde aflät detta telegram, hade k. befhde förfrågat sig hos ångbåtsbolaget, om detta vore villigt att i stället för sju ordinarie nattliga insätta sju dagliga ångbåtsturer i veckan. Bolaget hade emellertid svarat, att ändringen till dagturer skulle nödga bolaget att insätta ytterligare en ångare på traden och att detta skulle vålla bolaget betydliga kostnader, som bolaget icke kunde ikläda sig, då trafiken till följd af kriget och minfaran betydligt minskats, då bolaget hade att betala olycksfalls- och lifförsäkringspremier för personalen, då bolaget syntes fortfarande få bära åtminstone halfva krigsförsäkringskostnaden, då personalen, som till en början nekat medfölja båtarna på natturer, erhållit högre månadshyror för att frångå sin ägran och då till sist kolpriset högst väsentligt stigit.
Den 11 dennes lämnade generalpoststyrelsen sitt bifall till den af k. behfde gjorda hemställan. Gifvet är, att de vidtagna ändringarna innebära en försämring af postförhållandena.
Mot upphäfvande under den tid krigsriskförsäkring erfordras af bestämmelsen om förbud för ångbåtsbolaget att upptaga högre passagerareafgifter än som angifvas i den af bolagets styrelse i april 1900 antagna taxa har k. befhde ej något att erinra.
K. befhde anser sig dock böra härvid såsom sin åsikt uttala, att statsverket bör i sin helhet gälda de af krigstillståndet förorsakade ökada kostnader för upprätthållande af förbindelse mellan Gotland och fastlandet. Om denna åsikt vinner k. mt:s gillande, så att staten gäldar kaskoförsäkringen i sin helhet och utger nödigt bidrag till bolaget för upprätthållande af ytterligare två dagturer från Visby till fastlandet och åter, synes någon höjning af passagerareafgifterna icke böra ifrågakomma.

Gotlands Allehanda
Måndagen 1 Februari 1915
N:r 25

Visby Biografteater.

\"Bioannons\"

Söndagen den 31 januari
Barn- och familjeföreställningar
kl. 3 och 4 e. m.
PROGRAM:
Centaurerna.
Halsbrytande militärtjänst.
Buffeljakt.
Mycket intressant bildserie.
Kalle tycker icke om storken.
Amerikanskt lustspel.
Lehman sona modedockor.
Komiskt.
Fritz som trollkonstnär.
Öfverdsdigt roligt.
Föreställningar kl. 3 och 4 e. m.
Biljettpriser 25 öre för äldre; 10 öre
för barn till alla platser.
A.-B. Svenska Biografteatern.

Gotlands Allehanda
Lördagen 30 januari 1915
N:r 24

Vinterpostfarten.

Ång. Hansa hitlände från Stockholm via Nynäs kl. 2,20 i dag på eftermiddagen.

Gotlands Allehanda
Lördagen 30 januari 1915
N:r 24

Ur dagens post. Kriget.

Slaget vid La Bassée.
Engelsk version.

Till Reuter telegraferas från Boulogne: Striden i smörjan nära La Bassée i måndags var den största drabbning, i hvilken engelsmännen detta år varit inblandade. Tyskarna, som funnit det omöjligt att rycka fram i terrängen, då denna till följd af det myckna regnandet hade förvandlats till beslöto att företaga en stormning längs landsvägen mellan La Bassée och Béthune. De lyckades överraska engelsmännen i deras löpgrafvar, hvilka måste utrymmas. Tyskarnas avantgarde, som utgjordes af 56:e preussiska infanteriregementet, ryckte snabbast möjligt fram mot Givenchy och öfverlät åt rPss reserven, som var 5,000 man stark, ett försvara den terräng, som sålunda tagits. Några engelska regementen, som fått order att återtaga de utrymda löpgrafvarna, lyckades tränga fram, trots att smörjan och vattnet gick dem till knävecken och under våldsam beskjutning från fiender. Under sådana omständigheter var det omöjligt att hålla skyttelinjerna obrutna under framryckningen, då en del af soldaterna under marschen måste hållas uppe ur dyn af kamrater. Slutligen kommo emellertid engelsmännen fram till skyttegrafvarna och togo dem med storm. Tyskarna, som ryckte in i Givenchy, möttes af en häftig eld. Alla, som icke stupade, togos till fånga. Preussarna lämnade 400 döda på vägen, Deras reservtrupper voro oförmögna att understödja dem, emedan de själfva våldsamt anföllos af de brittiska trupperna, understödda af fransmän.

Österrikisk offensiv i Galizien.
Österrikiska krigspresskvarteret bringar i senaste rapporten mycket gynsamma meddelanden. General Ivanovs försök till kringgående har fullständigt misslyckats, medan däremot den österrikiska armén, understödd af det tyngsta artilleriet, upptagit en kraftig motoffensiv i riktning mot Tarnow.

Lemberg tros utrymmas.
Till tidningar i Wien meddelas från Lemberg, att 12 d:s genom plakat på gatorna kungjordes, att ryssarna, troligen af strategiska skäl, snart, skulle komma att tillfälligt utrymma Lemberg. Befolkningen anmodades att i så fall förhålla sig lugn och icke med anledning af fiendens rent tillfälliga besättande af staden anordna demonstrationer af nagot som helst slag, enär ryssarna skulle komma tillbaka. Frivilligt skulle de nämligen aldrig definitivt uppge stadens besittning.

Schweiz intervenerar då tiden kommer.
Roskoje Viedomostis korresponden i Genève har haft en intervju med presidenten för det schweiziska förbundsrådet, Motta, som bland annat uttalade: Schweiz är öfver ygadt om att det måste intervenera mellan de krigförande makterna för att uppnå ett fredsslut. Men tiden för en interveniion är ännu icke kommen. Schweiz\’ väpnade neutralitet har hittills kostat 110 miljoner francs.

Franska deputeradekammaren beviljar 3,500 miljoner francs.
Franska deputeradekammaren har antagit en del förslag, bland hvilka äro anslag å sammanlagdt 3,500 millioner francs. Dessa anslag beviljadas efter ett med kraftigt bifall mottaget anförande af finansminister Ribot som därvid framhöll den franska kreditens gynsamma ställning. Kammaren antog vidare ett förslag om utgifvande i begränsad omfattning af skattkammarbevis samt ett förslag, som bemyndigar finansministern att utsläppa obligationer med kort löptid.

Rumäniens engelska lån dementeras.
Lokalanzeigler har från väl underrättad källa erfarit att Reutermeddelandet om ett rumäniskt lån i England på 100 millioner mark måste vara en tendentiös osanning. Alla förutsättningar för att det skulle vara sant saknas.
Ett Londontelegram säger däremot: Meddelandet om det rumäniska lånet har i politiska och finansiella kretsar mottagits med stor tillfredsställelse. Lånet har lämnats på yrkande af rumäniska finanskommissionen. Rumänien har begärat penningarna för att uppköpa förnödenheter, hufvudsakligen till militära ändamål på grund af statens kritiska läge. Penningarnas deponerande utomlands sätter Rumänien i stånd att verkställa utbetalningar utan att sända pengar från det egna landat under de nu rådande ogynsamma kursförhållandena.

Gotlands Allehanda
Lördagen 30 januari 1915
N:r 24