Skogsauktion.

Genom offentlig auktion som förrättas lördagen den 13 februari kl. 12 m. kommer för vederbörandes räkning att försäljas 50 stycken grofva furuträd (sågstockar) i den så kallade Storängen under Mattsarfve hemman i Rone socken.
Betalnngsanstånd för vederhäftiga inropare till 1 instundande oktober.
Ronehamn den 5 februari 1915.
Auktionsförrättaren.

Gotlands Allehanda
Lördagen 6 februari 1915
N:r 30

Senaste nyheterna från kriget.

En vanlig fransk rapport.
Paris, 6 febr. I Belgien ha tyska flygare utöfvat en verksamhet. Vårt artilleri har bragt de tyska batterierna till tystnad söder om Arras, vid Har, nordväst om Albert med flera ställen. Äfven i Vogeserna ha artilleristrider ägt rum.

Ryska och österrikiska motstridande kommunikéer.
Hvem narras värst?

Petrograd, 6 febr. Våra trupper ha öfvergått Bzura vid dess mynning och bemäktat sig fiendens ställning vid Dehovo samt trängt den tillbaka från deras brohufvud.
Vid Nida har en bro, som tyskarna bygt, sprängts i luften.
I Karpaterna fortsätter vår offensiv nordväst om Uszok, där vi tagit inemot 3,000 fångar. Sydost därom hålla vi alltjämt starka fientliga afdelningar stången.
Wien, 6 febr. De ryska an greppen i Karpaterna ha tillbakaslagits med stora förluster för fienden. Under de senaste dagarnes strider i Bukovina ha våra trupper trängt in i Moldavadalen, slagit fienden tillbaka och intagit Izwor, Moldava och Briaza. Våra under striderna i Karpaterna tagna fångar ha ökats med 4,000.

Några nya detaljer från sjöstriden vid Helgoland.
Basel, 6 febr. Den engelska löjtnanten Allen på pansarkryssaran Indomitable har i bref berättat följande om sjöslaget vid Helgoland:
Kl. 11,50 måste slagkryssaren Lion gå ur striden, sedan den stött på en mina. Ett torpedskott från den sjunkande Blücher passarad en hårsmån för om Indomitable. Slagkryssaren Tiger befann sig till följd af tyskarnas eld liksom i ett helvete. Pansarkryssaren New Zealand var ej tillräckligt snabb och deltog nästan icke i striden.

Gotlands Allehanda
Lördagen 6 februari 1915
N:r 30

Passagerarelista.

Med Hansa från Stockholm & Nynäs 6 febr.: Landssekr. Lundblad, disp. Frigren, kand. Werner, hrr Engdahl, Schultz, Holmberg, Wallengren, Blomberg, Johansson, Fogelberg, Shepherd, Nilsson, Ahlström, Lindgren, Andersson; 1 däckspassagerare.

Gotlands Allehanda
Lördagen 6 februari 1915
N:r 30

Kriget.

Tysklands nya deklaration om undervattensbåtarnas jaktområden.
Reichs-Anzeigers kungörelse rörande undervattenskriget lyder:

  1. Farvattnen kring England och Irland, hela Engelska kanalen däri inbegripen, förklaras härmed för krigsområde. Från den 18 dennes kommer hvarje fientligt handelsfartyg, som anträffas på detta krigsområde, att förstöras, utan att det därvid kommer att bli möjligt att afvända de faror, som hota besättning och passagerare.
  2. Även neutrala fartyg äro på krigsområdet utsatta för fara, då det på grund af missbruk af neutral flagga, som förekommit på engelska regeringens föranstaltande, samt till följd af sjökrigets tillfälligheter ej alltid kan undvikas att angrepp, som äro afsedda att träffa fientliga fartyg, äfven träffa neutrala fartyg.
  3. Sjöfarten norr om Shetlandsöarna, i östra delen af Nordsjön och inom ett bälte af minst 30 sjömils bredd längs Nederländernas kust är icke hotad.
    Kungörelsen är undertecknad af amiralstabschefen amiral von Pohl.

All kraft at kriget!
Premiärminister Asquith framlade i underhuset i onsdags en resolution om att huset skulle ägna hela sin tid åt af regeringen, framburna spörsmål. Han förklarade nämligen, att all kraft måste koncentreras på kriget och att hvarje intresse måste underordnas detta. Alla lagförslag, som skulle kunna väcka split och osämja, vore på en sådan tid som denna ett dåligt vittnesbörd om nationens gods omdöme. Regeringen skulle endast framlägga frågor, som stode i nödvändigt sammanhang med krigets fullföljande.
Bonar Law erkände det berättigar de i detta förslag, och skulle icke möta regeringen med opposition, för såvidt den i likhet med franska och kanadensiska regeringarna läte pågående session betraktas som en krigssession.

Tyskland sparar kraft till den afgörande drabbning.
En medarbetare i Münchener Neueste Nachr. offentliggör en del uttalanden, som kejsar Wilhelm och rikskanslärn gjort till honom under ett besök vid fronten. Rikskanslärn hade bl. a. sagt: Det är beundransvärdt hvad som presteras hemma i Tyskland i fråga om offervillighet. Den oro, som hemma yttrar sig på olika sätt har man här vid fronten icke lätt att förstå. Det finnes ingen orsak till oro i något hänseende. När man där hemma tycker, att det icke går hastigt nog framåt vid fronten, bör man betänka att det är nödvändigt att vara försiktig gent emot en seg fiende och undvika öfverflöidiga offer för att spara kraft till den afgörande stunden.

De påbörjade stora bataljerna i öster.
Efter åtskilliga veckors stillastående i Polen och Galizien komma nu underrättelser om operationer i stor stil. De långvariga blodiga veckorna i Polen under förra januarihälften var en stor missräkning för den tyska krigsledningen. Man hade ingenting annat att göra än att vänta på frosten. Nu tyckes den ändtligen ha kommit, och med detsamma börja också operationerna i raskare tempo. Både i Karpaterna och framför Weichsel tyckas striderna utveckla sig till verkliga stora fältslag. De tyska rapporterna, som under januari talat ovanligt litet om tagna ryska fångar, börja nu återfå sitt utseende från fordom. På de två första februaridagarna 4,000 fångar och sex kulsprutor. Detta motsvarar ungefär genomsnittet från den stora offensiven i november och december.
Skall det denna gång lyckas österrikarna att verkligen drifva bort ryssarna från Karpaterna eller skola de för fjärde gången drifsas bort från de omstridda passen, som de nu åter inneha? Att ryssarna hellre släppa Warschau än östra Galizien syntes vid deras återtåg i Polen i december, då de koncentrerade sina trupper mot österrikarna och endast passivt värjde sig mot sin farligaste fiende. Emelertid kämpa nu också tyska trupper i österrikarnas led, och detta innebär ju att ryssarna dock lyckats tvinga sina motståndare att rätta sina dispositioner efter de ryska.

Slagen vid Gumin och i Karpaterna.
Följande är en sammanfattning af de ryska rapporterna rörande det stora slagets början:
I Östpreussen ha våra trupper befäst sin ställning nära byn Prossmedunischken på vänstra stranden af Angerapp. På högra stranden af Weichsel ha sammanstötningar med fienden blifvit allt talrikare. De viktigaste sammanstötningarna ha förekommit på fronten Lipno-Bjesjun. Våra trupper ha med
storm intagit köpingen Skempe och tillbakaslagit fiendens försök att att angripa byn Blino, hvarvid vi tillfogade honom svåra förluster. En bataljonschef och tre officerare samt 100 soldater togos tillfånga.
På vänstra stranden af Weichsel pågick striden på fronten Borsjimoff-Gumin—Volia Ghidiovska vid Bolimovski sågverk den 2 dennes med samma energi. Fienden insatte i främsta stridslinjen 14 regementen och flera batterier artilleri, äfven tungt, och fortsatte beskjutningen både natt och dag. Striden hade en särskildt våldsam karaktär vid byn Gumin, där efter en blodig kamp man mot man tillbakaslogo fiendens ursinniga angrepp. Fienden led här oerhörda förluster, men fortsätter att tillföra striden nya styrkor.

Fiendens åtgöranden på stranden af Nida ha icke haft framgång.
Striderna i Karpaterna utveckla sig och antaga en allt mer och mer envis karaktär. Man iakttager här afsevärda tysks, styrkor vid österrikarnas sida.
De här omhandhade heta striderna vid Gumin och i Karpaterna skulle, enligt ofvanstående, vara oafgjorda. Enligt tyska och österrikiska rapporterna ha de utvecklats till de allierades fördel, hvilket ock är högst antagligt.
Sv. D. B:s enskilda korrespondent telegraferar från österrikiska krigspresskvarteret: Artilleristriden pågår längs Nidafronten, understödd af infanteriframstötar på ömse sidor. Till följd af den häftiga österrikiska beskjutningen med tunga mörsare ha ryssarna utrymt Tarnow och inneha endast de befästa, ställningarna bakom staden. Vid Dunajec och Malta utvecklats på ömse sidor ökad verksamhet, men tyngdpunkten för de strider, som för närvarande rasa, är förlagd till trakten vid Dukla, där ryssarna koncentrerat stora truppmassor samt utöfvat ett våldsamt tryck på själfva Duklapasset och de närliggande öfvergångarna. Striden här antager en utomordentligt häftig karaktär. Ryssarnas ändamål är tydligen att paralysera de tysk-österrikiska resultaten vid Uszokrasset och på östra Karpatlinjen. Striderna i Karpaterna hämmas mycket af den djupa snön. De tyska trupper, som förlagts dit, öfvervinna emellertid förvånansvärdt bra de svåra terrängförhållandena.

Trippelalliansen består för det officiella Italien.
En medarbetare i B. L.-A. har haft ett samtal med en ansvarig italiensk statsman, som yttrade: För det officiella Italien, och det är ju det enda, som kommer ifråga, består trippelalliansen ännu i samma anda, som den skapades af Bismarck och Crispi. Endast obetydliga ändringar ha vidtagits i den ursprungliga affattningen vid de olika förnyandema af förbundet, sista gången efter freden i Bukarest. Att vid utbrottet af kriget mellan österrike-Ungern och Serbien icke för oss förelåg ett fall, som skull leda till väpnadt deltagande, är ett facktum, som numera kan förutsättas som tillräckligt kändt och beaktadt. För öfrigt har konseljpresidenten Salandra inför kammaren skarpt och tydligt tecknat Italiens politik. Skulle det nu rasande krisget ha betydande förändringar a Europas karta till följd, kommer naturligtvis Italien att, i jämviktens intresse uppställa bestämda fordringar. Läget i Rom för ögonblicket har en viss likhet med det i Bukarest. Medan i båda länderna regeringarna äro beslutna att hålla fast vid den en gång förklarade neutralitetspolitiken, äro i båda hufvudstäderna små, men ytterst lifaktiga partier i arbete, som vilja tvinga regeringarna till en aktionspolitik. I Rom bestämmes emellertid nu som förr landets yttre politik i consulta\’n, och får icke röna något inflytande från gata. I Bukarest torde det vara på samma sätt. Af vapenmakt är i Italien f. n. utom den vanliga fredsstyrkan endast en årsklass af reserven under vapen. Den krigsifrande italienska pressen är missnöjd med Giolittis bref, som uttrycker förhoppning om fördelar för Italien på fredlig väg. Denna press förklarar, att detta är omöjligt och icke ens önskvärdt.

Ett och annat.
— Den tyske kronprinsen har på anmodan sändt förande skrifvelse till korrespondenten i Genéve för Assocrated press: Ni önskar af mig ett budskap till det amerikanska folket. Då jag är officer och icke diplomat, har jag ingen rätt därtill, men då ni sätter värde därpå, vill jag säga er tre ledande punkter: 1) Hvarje tysk och hvarje österrikare är fullkomligt säker på att vi skola segra och hvar och en vill gifva sin sista blodsdroppe för detta ändsmål. 2) Vi äro öfvertygade att den dag skall komma, då det ryska och det franska folket skola inse att de blott gå Englands dåliga ärenden. 3) Vi vänta af Amerika ett fullkomligt ärligt spel. Det är mina personliga känslor, men äfven en stor del af mina landsmän känner detsamma.
— Konungen af Bayern har gjort besök i fästningen Metz och bl. a. besiktigat de österrikiska motormörsarbatterierna, för hvilkas prestationer han hade mycket stora laford. Han hoppades, att de också skulle blifva till nytta i den nu kommande krigspariod, som skulle medföra den afgörande segern åt tyska folket och dess österrikisk-ungerska förbundna. Konungen visade sig utomordentligt förtrogen med batteriets alla tekniska detaljer och
öfrigt mycket väl inne i det modärna artilleriets konstruktion och skottverkan.
— Ruskoje Slowo i Petersburg berättar: Ryske krigsministern fordrar an sträng efterpröfning af anmälningslistorna för officerare och läkare i reserven. Han håller före att många, på grund af bristande kännedom, om lagen försummat sin militära anmälnvngsskyldighet. Han anmäler vidare från Tula, att bedrägligt undanhållande från militärtjänst hotar att antaga samma art, som på sin tid Panamaskanalen. Ett start antal personer af de bättre kretsarna, fabrikanter, stadsfullmäktige, husägare o. s. v. hafva blifvit häktade för olagligt undanhållande; dagligen upptäckas nya förbrytelser — oerhörda bestickningar spela därvid en hufvudroll.
— Tidningarna i Buenos Aires meddela, att en australisk kryssare utanför Patagoniens kust skjutit i sank en tysk hjälpkryssare, som förut tillhört Woermannlinjen.
— Från Rom telegraferas: Påfven har beslutat att katolikerna i alla länder 20 dennes skola bedja om fred i alla kyrkor. De franska myndgheterna ha envellertid träffat förberedelser för att förhindra detta för Frankrikes vidkommande, åtgärder som framkallat mycken ovilja i Vatikanen.
— Hamburger Nachrichten meddelar från Bryssel: Enligt samtidiga meddelanden från Paris och London utskrifvas med våld alla belgier mellan 18 och 20 år; som vistas i Frankrike eller England, till soldaten och sändas till exercisplatserna. I Paris samlade Seireprefekten alla belgier i en kasärn, dit han låtit kalla dem under förebärande, att han hade något viktigt att meddela dem. Belgierna fingo sedan icke lämna kasärnen trots sina
protester. På samma sätt har det gått till i London och andra engelaka städer.

Gotlands Allehanda
Lördagen 6 februari 1915
N:r 30

Karl Johansfondens räkenskaper.

Af nämda fonds räntemedel för fjolåret har ett belopp af 185 kr. anslagits till inköp af lektor M. Klintbergs bok om Gotland för att utdelas till biblioteken i länets församlingar.
Af fondens medel voro vid 1915 års ingång 3,200 kr. utlånta mot säkerhet i inteckning, kr. 984: 41 voro innnstående i bank, och kontant i kassan fans 180 kr.

Gotlands Allehanda
Lördagen 6 februari 1915
N:r 30

Inskrivning av värnpliktiga,

tillhörande Gotlands inskrivningsområde.
Jämlikt värnpliktslagen den 17 september 1914 och kungl. förordningen angående inskrivning och redovisning av värnpliktiga samt deras tjänstgöring m. m. den 31 december 1914, kommer innevarande år inskrivning av de till Gotlands län hörande värnpliktiga, vilka äro skyldiga att innevarande år undergå inskrivning, att förrättas å nedannämnda tider och ställen, nämligen

Visby rullföringsområde n:r 75:
Måndagen den 22 februari kl. 11 f. m. å järnvägshotellet i Klintehamn (änkan Amanda Weiss) med inskrivningsskyldiga från Eskelhems, Tofta, Sanda, Mästerby, Vestergarns, Klinte, Fröjels, Eksta och Sproge socknar;
Tisdagen den 23 februari och onsdagen den 24 februari å
rådhuset i Visby (stadsfullmäktiges lokaler), bägge dagarna med början kl. 10 f. m., första dagen med inskrivningsskyldiga från Visby stad och andra dagen med inskrivningsskyldiga från Visby socken samt Vesterhejde, Träkumla och Stenkumla socknar;

Tingstäde rullföringsområde n:r 77:
Torsdagen den 25 februari kl. 11 f. m. i kasernbyggnaden å Fårösund med inskrivningsskyldiga från Lärbro, Helvi, Hangvars, Halls, Bute, Fleringe, Bunge och Fårö socknar;
Fredagen den 26 februari kl. 10,45 f. m. i gamla folkskolan vid Tingstäde kyrka med inskrivningsskyldiga från Tingstäde, Stenkyrka, Othems, Boge, Endre, Hejdeby, Bro, Vestkinde, Martebo, Lummelunda, Fole, Lokrume, Hejnums och Bäls socknar;
Lördagen den 27 februari kl. 10,45 f. m. å sistnämnda förrättningsställe för prövning av ansökningar och framställningar rörande förut inskrivnas värnpliktsförhållanden m. m., som erfordras för förrättningens avslutande, ävensom granskning och justering av handlingar och protokoll.

Roma rullföringsområde n:r 76:
Måndagen den 1 mars kl. 11 f. m. hos änkan Olivia Edmark i Ljungby, Ala socken, med inskrivningsskyldiga från Vänge, Buttle, Guldrupe, Kräklingbo, Ala, Anga, Östergarns, Gammelgarns och Ardre socknar;
Tisdagen den 2 mars kl. 10 f. m. å gästgivaregården i Roma med
inskrivningsskyldiga från Follingbo, Akebäcks, Roma, Björke, Dalhems, Ganthems, Halla, Sjonhems, Viklau, Barlingbo, Ekeby, Källunge Vallstena, Hörsne med Bara, Gothems, Norrlands, Valls, Hogräns, Atlingbo, Hejde och Väte socknar;
Onsdagen den 3 mars kl. 10 f. m. å sistnämnda förrättningsställe för prövning av ansökningar och framställningar rörande förut inskrivnas värnpliktsförhållanden m. m., som erfordras för förrättningens avslutande, ävensom granskning och justering av handlingar och protokoll.

Hemse rullföringsområde n:r 78:
Torsdagen den 4 mars kl. 12 f. m. å hotell Karlshäll i Burgsvik med inkrivningsskyldiga från Hablingbo, Silte, Havdhems, Näs Grötlingbo, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre socknar;
Fredagen den 5 mars kl. 11 1. m. i Hemse hotell med inskrivningsskyldiga från Garda, Etelhems, Alskogs, Lye, Fardhems, Linde, Lojsta, Levide, Gerums, Alva, Hemse, Rone, Eke, Burs, Stånga, Närs och Lau socknar;
Lördagen den 6 mars kl. 11 f. m. å sistnämnda förrättningsställe för prövning av ansökningar och framställningar rörande förut inskrivnas värnpliktsförhållanden m. m., som erfordras för förrättningens avslutande, ävensom granskning och justering av handlingar och protokoll,

Till dessa inskrivningsförrättningar varda härigenom kallade de värnpliktiga, som under innevarande år fylla 20 år och ej förut undergått inskrivning, samt de äldre värnpliktiga, vilka vid föregående inskrivningsförrättning bort vara tillstädes, men uteblivit och icke, oaktat sin frånvaro, blivit inskrivna eller från värnpliktens fullgörande frikallade, eller vilka erhållit uppskov med inskrivning eller i övrigt äro inskrivningsskyldiga; dock gäller denna kallelse icke å sjömanshus inskrivna, vilka komma att inkallas genom särskild kungörelse, och ej heller dem, som innehava fast anställning på stat vid krigsmakten, eller är officer eller underofficer i reserven.
Det åligger de till inskrivningen sålunda kallade värnpliktiga att personligen infinna sig å ovan bestämda tider för att av vederbörande läkare besiktigas till utrönande av deras duglighet till krigstjänst, sedan de för sådant ändamål blivit ordnade, för landet sockenvis genom vederbörande länsmans och för staden genom stadsfiskalens försorg; dock må även utan personlig inställelse inskrivas värnpliktig, vilken, på sätt närmare angives i 29 § inskrivningsförordningen, styrker, att han är till krigstjänst duglig och antingen för uteblivande vid inskrivningsförrättning visar laga förfall eller ock innehar anställning utomlands eller därstädes uppehåller sig för idkande av studier eller för utbildning i sitt yrke.
Jämlikt stadgandet 1 16 § i ovan åberopade kungl. förordning varder till kännedom och efterrättelse vid ifrågavarande förrättningar meddelat:
1:o) att värnpliktig skall inställa sig vid inskrivningsförrättning för den ort, där han är kyrkobokförd; dock må värnpliktig, som vistas å annan ort, undergå inskrivning å vistelseorten, i vilket fall det åligger honom att utan kallelse anmäla sig hos vederbörande inskrivningsnämnd och därvid avlämna prästbetyg;
2:o) att värnpliktig, som sökt eller undfått tillstånd att avflytta från riket, men fortfarande vistas inom landet, är skyldig att inställa sig till inskrivnings undergående;
3:o) att såsom laga förfall för uteblivande från inskrivning anses, om man är sjuk, om man är i Konungens och rikets tjänst uppbådad eller faren eller om man sitter i häkte;
4:o) att enligt § 41 värnpliktslagen sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, vara styrkt med behörig läkares intyg, vilket den värnpliktige är skyldig själv anskaffa; dock är det värnpliktig, vilken icke kan anskaffa läkarbetytt, tillåtet att styrka förfallet med intyg av statens ämbets- eller tjänsteman eller av präst i församlingen eller av ordföranden i kommunalstämman eller av ordföranden eller ledamot i kommunalnämnden eller av ledamot i häradanämndea;
5:o) att värnpliktig, som från inskrivningsförrättningen förfallolöst utebliver, skall böta första året 10 kronor och varje år han ånyo därmed beträdes, 40 kronor; varförutom han i varje fall är underkastad äventyr att varda till inskrivnings undergående hämtad på egen bekostnad; kommande, där i följd av den värnpliktiges uteblivande utan laga förfall inskrivning skett ett senare år, tjänstetiden att räknas från början av inskrivningsåret;
6:o) att värnpliktig, som inställt sig vid inskrivningsförrättning för annan ort, än där han är kyrkobokförd, men därvid försummat avlämna prästbetyg samt till följd därav icke kunnat emottagas, anses lika med den, som icke inställt sig till inskrivningsförrättning;
7:o) att värnpliktig, som innehaft fast anställning vid krigsmakten, skall till förrättningen medföra alla honom tillhöriga handlingar, som röra nämnda anställning, på det att hans värnpliktsförhållanden må kunna riktigt fa.sststälias;
8:o) att, därest värnpliktig önskar uppskov med inskrivning eller
tjänstgöring, framställning därom skall göras vid inskrivningsförrättningen; och gälla i fråga om de förhållanden, som kunna föranleda till sådant uppskov, samt om sättet för styrkande av desamma följande stadganden:

A) i värnpliktslagen:
§ 16 mom. 1. Uppakov med inskrivning till nästföljande års inskrivningsförrättning meddelas värnpliktig, som av en eller annan möjligen övergående anledning, såsom tillfällig sjukdom, försenad eller otillräcklig kroppsutveckling eller dylikt vid inskrivningsförrättningen befinnes vara till tjänstgöring oförmögen eller olämplig eller genom de med tjänstgöringen förenade ansträngningarna utsättas för men eller fara.

  1. Sådant uppskov kan ock medgivas ende arbetsföre sonen, sonsonen eller dottersonen till orkeslös eller vanför fader, farfader, morfader eller till änka, frånskild eiler övergiven hustru eller ogift kvinna, ende arbetsföre fostersonen till orkeslös eller vanför fosterfader eller till fostermoder, ävensom ende arbetsföre brodern till ett eller flera minderåriga eller vanföra faderlösa syskon, dock endast såvida sagda föräldrar, far- eller morföräldrar eller fosterföräldrar eller syskon äro av hans arbete för sitt uppehälle väsentligen beroende. Har sådan för sitt uppehälle av den värnpliktiges arbete väsentligen beroende anhörig, som nyss nämnts, av samme värnpliktig erhållit försörjning alltifrån början av kalenderåret närmast före inskrivningsförrättningen eller, där behovet av försörjning uppstått först vid senare tidpunkt, alltifrån behovets uppkomst, kan även i det fall, att den värnpliktige icke är den ende arbetsföre sonen, sonsonen, dottersonen, fostersonen eller brodern, uppskov med inskrivningen medgivas honom, därest han är den ende, som, såvitt veterligt är, kan lämna nödigt försörjningsbidrag.

§ 17 mom. 1. Uppskov till nästföljande år med föreskriven första tjänstgöring kan vid inskrivningen medgivas:
c) värnpliktig, som själv förvaltar och brukar honom tillhörig fast egendom eller själv driver honom tillhörig handels-, fabriks- eller annan industriell rörelse och av en eller annan anledning icke varit i tillfälle att på lämpligt sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under den tid, han för sin militära tjänstgöring skulle bliva frånvarande; samt
d) värnpliktig, som visar annat giltigt skäl för uppskovs beviljande, såsom att tjänstgöringens fullgörande skulle medföra avsevärt avbräck i fortskriden lärokurs eller eljest bereda honom eller av hans arbete beroende nära anhöriga väsentliga svårigheter eller olägenheter.

  1. Uppskov till nästföljande år med föreskriven repetitionsövning eller reservtruppövning må beviljas i den ordning, Konungen bestämmer.

B) i inskrivningsförordningen:
§ 28 mom. 1. Anledning till uppskov med inskrivning, jämlikt §
16 värnpliktslagen, skall styrkas:
i de fall, som i mom. 1 samma § omförmälas, av den, som har laga förfall för uteblivande från inskrivning med intyg av legitimerad läkare eller, om hans sjukdum är tillfällig och läkarintyg ej kan anskaffas, av annan person, som i § 44 värnpliktslagen sägs; och
i de fall, som i § 16 mom. 2. värnpliktslagen omförmälas, med intyg av präst i församlingen jämte å landet kommunalnämndens ordförande i Stockholm fattigvårdsinspektören, i Göteborgs fattigvårdsdårektören och i annan stad fattigvårdsstyrelsens ordförande.

  1. Anledning till uppskov med första tjänstgöring, jämlikt §
    17 mom. 1 c) och d) i värnpliktslagen, skall styrkas med intyg av präst i församlingen jämte annan trovärdig person; dock att, därest anledning till uppskovet är, att tjänstgöringens fullgörande skulle medföra avsevärt avbräck i fortskriden lärokurs, eller av beskaffenhet, som omförmäles i § 16 mom. 2 värnpliktslagen, densamma skall styrkas, i förra fallet av rektor eller föreståndare vid den läroanstalt, där studierna idkas, och i senare fallet i den ordning, som här ovan i mom. 1 sista stycket är sagt.
  2. Uppskov med repetitionsövning eller reservtruppövning kan
    meddelas under de i § 17 mom. 1. c) och d) värnpliktslagen angivna omständigheter, vilka skola styrkas på sätt i mom. 2 här ovan stadgas. Rörande ordningen för beviljandet av sådant uppskov stadgas i § 95 mom. 2 inskrivningsförordningen:
  3. Sökes hos inskrivningsnämnd förnyat uppskov med samma tjänstgöring eller uppskov med tjänstgöring, från vilken den värnpliktige tidigare hemförlovats, skall angivas, av vilken anledning uppskovet eller hemförlovningen tidigare medgivits.

§ 95 mom. 2. Därest värnpliktig av anledning, som finnes omnämnd i § 17 mom. 1 värnpliktslagen, önskar uppskov till nästföljande år med förestående repetitionsövning eller reservtruppövning och, innan han inträtt i tjänstgöring, till vederbörande inskrivnings- eller sjörullföringsbefälhavare gör skriftlig ansökan därom åtföljd av intyg, som i § 28 mom. 2 och 4 samt § 51 e denna förordning sägs, må det sökta uppskovet av nämnda befälhavare beviljas; dock att uppskov med samma repetitionsövning eller reservtruppövning, med nedan nämnda undantag, icke må av inskrivnings- eller sjörullföringsbefälhavare beviljas den, som tidigare erhållit uppskov med eller hemförlovats från ifrågavarande övning.
Fortfar förfallet eller har nytt förfall yppats och den vårnpliktige på grund därav önskar förnyat uppskov med samma repetitionsövning eller reservtruppövning, eller, där han tidigare från den övning hemförlovats, uppskov med densamma eller med den del därav, som icke är fullgjord, åligger det honom att därom göra framställning hos vederbörande inskrivningsnämnd, som må bevilja det sökta uppskovet, därest förfallet är av beskaffenhet, som omförmäles i § 16 mom. 2 värnpliktslagen.
Har det nya förfallet yppats så sent, att framställningen ieke kunnat göras hos inskrivningsnämnden, må densamma i ovan stadgad ordning göras hos vederbörande inskrivnings- eller sjörullföringsbefälhavare, som må bevilja uppskovet, direst det är av sistnämnda beskaffenhet.

10:o) att, jämligt § 2 mom., 1 inskrivningsförordningen, med den, som avlagt studentexamen, likställes i värnpliktshänseende
a) den, som avlagt avgångsexamen från gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk;
b) den, som utan att hava, avlagt studentexamen erhållit inträde som ordinarie elev vid läroanstalt, där enligt gällande föreskrifter sådan examen fordras för inträdes vinnande;
c) den, som antingen tillhört högsta klass eller ring i enskild läro-anstalt med rätt att anställa studentexamen men dock icke avlagt sådan examen, eller ock tillhör nämnda klass eller ring;
d) den, som vunnit inträde i Chalmers tekniska institut, högre avdelningen;
e) den, som avlagt godkänd avgångsexamen från någon av följande läroanstalter:
teknisk elementarskola;
folkskoleseminarium;
lantbruksinstituten vid Ultuna och Alnarp;
skogsinstitutet, lägre kursen;
handelsgymnasium, ettåriga kursen, eller, för såvitt godkänd realskoleexamen avlagts tvååriga kursen; samt
f) den, som antingen tid någon under e) avsedd läroanstalt tillhört högsta årsavdelningen, där avgångsexamen avlägges, men dock icke avlagt sådan examen, eller ock tillhör nämnda avdelning;
11:o) att värnpliktig, som icke kan hänföras till i § 2 mom. 1 inskrivningsförordningen avsedda ynglingar, men dock önska undergå utbildning till plutonchef eller motsvarande befattning, skall därom göra anmälan vid inskrivningsförrättningen och därvid angående sin lämplighet styrka dela medelst intyg av rektor eller lärare vid allmänt läroverk eller rektor eller föreståndare för annan i § 2 mom. 1 inskrivningsförordningen nämnd läroanstalt, att han äger ett kunskapsmått, som icke i väsentlig mån understiger fordringarna hos de i sistnämnda § och mom. omförmälda ynglingar, dela ock medelst intyg av gymnastiklärare eller ledare av militära övningar vid allmänt läroverk, teknisk elementarskola eller folkskoleseminarium, att han besitter förutsättning för utbildning till plutonchef eller motsvarande befattning, eller af chef för praktiskt företag, att han har praktisk läggning samt visat god förmåga att själfvständigt ordna och leda ett arbete;

12:o) att yngling, som avlagt studentexamen eller som kan hänföras till de i mom. 10:o) och 11:o) här ovan omförmälda, må redan det år, då han fyller aderton eller nitton år anmäla sig till inskrivning; för bifall härtill fordras, att han är .vapenför; dock att yngling, som avlagt studentexamen eller som avses i mom. 10:o) här ovan och är till krigstjänst duglig men befinnes vara joke vapenför, jämväl må inskrivas, om han med visshet kan förutses icke bliva vapenför till inträdet i värnpliktsåldern;
13:o) att i övrigt yngling må redan det år, då han fyller nitton år, anmäla sig till att inskrivas för utbildning till underbefäl eller fackman vid fotfolket, trängen eller intendenturtrup perna eller att för utbildning vid Norrbottens regemente uttagas från annat regementes inskrivningsområde.
14:o) att yngling, som anmäler sig till inskrivning före det år, värnplikten för honom inträder, icke må inskrivas, så fram han icke, jämte företeende av prästbetyg, visar sig hava erhållit laga målsmans ävensom, därest han är i annans tjänst, dennes tillstånd därtill.
15:o) att värnpliktig, som vid tidpunkten för inskrivningen idkar eller vill göra sannolikt, att han kommer att idka studier vid medicinsk fakultet vid universitet, Karolinska medikokirurgiska institutet, tandläkarinstitutet, veterinärhögskolan, tekniska högskolan i dess fackskola för skeppsbyggeri, maskinbyggnad och mekanisk teknologi eller elektroteknik eller vid Chalmers tekniska institut, högre avdelningen, i dess fackskola för skeppsbyggeri, mekanik eller elektroteknik eller vid handelshögskolan samt värnpliktig, som vid inskrivningen är elev å apotek eller vid farmaceutiska institutet utbildar sig till apotekare eller gör sannolikt, att han kommer att såsom elev å apotek påbörja sådan utbildning, skall därom vid inskrivningsförrättningen avgiva skriftlig förklaring, vilken för den, som icke uppnått myndig ålder, skall bekräftas av målsman; samt
16:o) att värnpliktig, som efter under året avlagd studentexamen ärnar utbilda sig till officer vid hären och, jämlikt § 6 mom. 2 värnpliktslagen, må kunna inskrivas, bör inställa sig vid inskrivning och därvid förete av vederbörande truppavdelningschef utfärdat intyg om, att han efter avlagd studentexamen kommer att antagas till officersaspirant;
Här förutom har Honungens befallningshavande ansett sig böra giva vederbörande tillkänna:

att värnpliktig, som med inskrivningsnämndens beslut ej åtnöjes, äger att däröver anföra besvär, vilka, skriftligen avfattade och åtföljda av för klaganden utfärdad inskrivningsbok eller annan handling, som vid inskrivningen blivit klaganden tillställd, samt ställda till inskrivningsrevisionen för Gotlands inskrivningsområde, böra inom fjor. ton dagar efter beslutets meddelande till Konungens befallningshavande ingivas eller, med iakttagande av behörig tid, med posten insändas, i vilket senare fall det dock åligger den klagande att behörigen styrka, att han egenhändigt undertecknat besvärsskriften eller att denna på hans begäran eller med håns samtycke blivit uppsatt; samt att i inskrivningsrevisionens beslut ändring icke få sökas.
Det åligger kronolänsmännen och polisbetjäningen i Visby att vid omförmälda förrättningar vara tillstädes för att upprätthålla ordningen bland de värnpliktiga och vid såväl läkarbesiktningen som själva inskrivningen ordna de värnpliktiga församlingsvis samt dem i mån av förrättningens fortgång upprop a.
Visby i landskansliet den 27 jannari 1915.
Gustaf W. Roos
E. Håkanson Rabe.

Gotlands Allehanda
Lördagen 6 februari 1915
N:r 30

I sitt 65:te år

ingår i morgon kontraktsprosten Aug. Sundblad i Barlingbo.

Gotlands Allehanda
Lördagen 6 februari 1915
N:r 30

Hvilka vägar drifva minorna?

Doktor Nielsen vid danska meteorologiska institutet har i en artikel om drifvando minor framhållit att ytvattnet från Finska och Bottniska vikarna samt från öfriga Östersjön som bekant strömmar ut genom Stora Bält och Öresund och fortsätter på östra sidan af Kattegatt. Det är mycket troligt att detta vatten sarskildt på våren skall föra minor med sig, hvilket äfven bevisas af att man påträffat minor vid Bornholm. Från Nordsjön komma minorna att drifva in i Skagerack och norra delen af Kattegatt, men de fortsätta ej nedåt Stora Bält och Öresund. De gå i stället norrut, så att de komma att följa svenska västkusten. Om de ej drifva i land där eller oskadliggöras, fortsätta de ut genom Skagerack.

Gotlands Allehanda
Lördagen 6 februari 1915
N:r 30

Gotlands fångvårdsförening

hade i går e. m. årssammanträde å länsstyrelsens sessionsrum under ordförandeskap af landshöfding Roos.
Enär intet sammanträde hållits under fjolåret, förelågo revisionsberättelser från såväl detta år som år 1913. Båda dessa berättelser godkändes och ansvarsfrihet beviljades. Behållningen i föreningens kassa uppgår f. n. till 6,563 kronor.
Ett förslag till ändring af föreningens stadgar antogs, hvarigenom styrelseledamöternas antal inskränktes från sju till fem och styrelsesuppkleanternas från tre till två.
Till ledamöter af styrelsen utsågos landshöfding Roos, biskop von Schéele, borgmästare Een, stadsfiskal Remén och regementspastor Thelander. Styrelsesuppleanter blefvo doktor G. Hagstrand och fru Josefina Runeberg.
Till revisorer omvaldes kamrer Norrby Söderström och redaktör Weström, och till deras suppleant utsågs grosshandlare Hj. Klint.

Gotlands Allehanda
Lördagen 6 februari 1915
N:r 30