Ång. Hansa,

dagens postbåt, hitlände från Stockholm via Nynäs kl. 2,10 e. m.

Gotlands Allehanda
Lördagen 6 februari 1915
N:r 30

Ång. Åhus dödslista.

Under denna rubrik meddelade vi i går att bland den förolyckade ångarens omkomna besättning äfven befann sig styrmannen J. Wallin från Visby.
Styrman Wallin, hvars fullständiga namn voro Johan Fredrik Emanuel, var född i Gäfle 20 november 1885. Han tog sin styrmansexamen i Visby 1910. Fadern var då förste vaktkonstapel vid härvarande länsfängelse och bodde med familjen här i staden. Wallin hade under kortare tider haft anställning å ett flertal ångfartyg och tjänstgjorde nyligen eller kort före jul under ett par resor ombord å ång. Thjelvar. Därefter for han till Raumo för att skaffa sig hyra och fick troligen anställning I ång. Åhus, medan denna låg i Räfsö utan, för Mäntyluoto. Wallin var ogift.

Gotlands Allehanda
Lördagen 6 februari 1915
N:r 30

Visby Beklädnadsaffär.

\"\"

Färdigsydda och välgjorda
Grå Militäruniformer på lager.
God kvalite i prisläge 50 kr.
Beställningar efter mått mottagas och utföras under garanti för god passning.
Visby Beklädnadsaffär.
Tel. 535. Stora Torget. Tel. 535

Gotlands Allehanda
Fredagen 5 februari 1915
N:r 29

Vinterpostfarten.

Dagens postbåt, ång. Polhem, hitlände från Nynäs kl. 2,10 e. m.

Gotlands Allehanda
Fredagen 5 februari 1915
N:r 29

Värnpliktiges indelning i klasser.

De värnpliktiga äro indelade i nedannämda klasser:
Klass A: Värnpliktig, som innehaft fast anställning yid krigsmakten under sammanlagdt minst 2 år, äfvensom värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären eller dess reserv under kortare tid än 2 år, men undergått rekrytutbildning ochdeltagit i tvånne repetitionsöfningar. — Sådan värnpliktig skall, efter afgången från sagda anställning, så länge han i följd af sin värnplikt kvarstår i beväringen — och icke, enligt hvad nedan sägs, bör hänföras till klass B — hänföras till klass A, där han kvarstår, till dess han öfverföres till landstormen (d. v. s. till och med det år, under hvilket han fyller 34 år).
Klass B: Enligt äldre bestämmelser: dels studerande vid universitet, karolinska medikokirurgiska institutet, tandläkareinstitutet, veterinärhögskolan, farmaceutiska institutet, tekniska högskolan, landtbruksinstitut, skogshögskolan eller gymnastiska centralinstitutet, som under minst 2 år varit inskrifna såsom studerande vid universitet eller högskola eller vid navigationskola aflagt sjökaptens- eller styrmanselemen eller i maskinistafdelning annan examen än maskinistexamen af tredje klass, när anmälan om förhållandet ingår till vederbörande rullföringsbefäl, samt värnpliktig fullgjort honom åliggande repetitionsöfning eller tjänstgöring i en följd (dessa hänföras till första uppbådet och klass B till och med det år, under hvilket de fylla 34 år); — dels af i flottan inskrifna värnpliktiga, hvilka äro befriade från all Ofning i fredstid mot skyldighet att under hela sin värnpliktstid tillhöra flottans reserv, samt de, som aflagt eller härefter aflägga examen vid navigationsskola (dessa hänföras för hela sin återstående värnpliktstid till första uppbådet och klass B. d. v. s. till och med det år, under hvilket de fylla 42 år).
Enligt värnpliktslagenaf 1914: Student och med honom (jäml. L P. § 2 m. 1 och 2) i värnpliktshänseende likstäld värnpliktig äfvensom den, som vid nvigationsskola aflagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller i maskinistafdelning annan examen än maskinistexamen af tredje klass, skall redan vid inskrifningen i beväring hänföras till klass B, i hvilken han kvarstår till dess han öfverföres till landstormen; dock att den som aflagt med kandidatexamen samt fullgjort därefter följande föreskrifna propedeutiska kurser af grundläggande tjänstgörinig, tillhör beväringens första uppbåd under hela sin värnpliktstid. — Har någon, som öfverföres från fast anställning vid krigsmakten, haft officers tjänsteställning eller är han eljest att hänföra till student eller därmed i värnpliktshänseende liknande, skall han vid öfverföringen hänföras till klass B.
Årsklass: Annan värnpliktig, som icke enligt ofvanstående skall hänföras till klass A eller klass B.

Gotlands Allehanda
Fredagen 5 februari 1915
N:r 29

Våra biografer

ha från och med i går afton nytt program.
Arbetareföreningens biograteater bjuder som vanligt på bra krigsbilder, en utomordentligt vacker bildserie »Vinter i Holland», ett tre akters drama, »Den omaskerade brottaren», hvilket torde vara det första ryska biografskådespel som visats här och som sådant har ett visst intresse, då det är ett prof på rysk smak — eller rättare smaklöshet. Slutligen visas ett lustspel af det gladaste slaget och ett akrobatnummer, som äfven det är värdt att se.
— Visbybiografen har likaledes krigsbilder på sitt program och i allmänhet sådana af bästa sorten. Särdeles vackra äro de natur- och folklifsbilder från fjällapparnas lif i nordligaste Sverige, som visas å Visbybion och listspelet »Hjärtedoktorn», en ny dansk konstfilm, är värd allt erkännande.

Gotlands Allehanda
Fredagen 5 februari 1915
N:r 29

Utnänningsrykte.

Stabschefen vid 5:te arméfördelningen, öfverstelöjtnanten vid generalstaben frih. A. G. A. Leijonhufvud tros vara den som kommer att efterträda öfverste Fineman chefsposten vid Gotlands infanteriregemente. Utnämningen lär emellertid icke äga rum i dagens konselj.

Gotlands Allehanda
Fredagen 5 februari 1915
N:r 29

Ur dagens post. Kriget.

Undervattenskriget.
Liksom Gustaf Adolf med slaget vid Breitenfeld inledde en ny epok i landtkrigets historia, så inleder februari 1915 en total omhvälfning i sjökriget. Undervattensbåtar kunna på egen hand företaga turer mot de brittiska öarna. Men detta är icke det märkvärdigaste och ej heller att de sänkt några handelsångare i Irländska sjön och Engelska kanalen. Man kunde ju förut delvis förmoda, att en träff från en undervattensbåt var en ren lyckträff. De 5 á 6 ångare, som på två dagar sänkts, ge vid handen, att en undervattensbåt behärskar handelsvägar och lastångare lika bra som snabbgående kryssare.
Den i strategiskt hänseende mest egendomliga är den egentliga slagflottans ställning till undervatttensbåtarna. England har ett 30-tal super-dreadnoughts, lika många dreadnoughts och en massa andra präktiga slagskepp och kryssare. Den engelska slagflottan, som skulle kunna bilda en väl formad stridslinje från Stockholm till Visby och som med ett enda väl riktadt skott från en af de gröfsta kanonerna skulle krossa ett strandfort, flyr och måste fly för undervattensbåtar. Äfven om inga vidare pansarskepp träffas af undervattensbåtens torped, så ligger i själfva detta faktum att världens starkaste pansarko baser måste undvika strid, ett erkännande af det nyas öfverlägsenhet. Medeltidens riddarutrustning försvann med krutets uppfinning. Kavallerie efter en ny tids behof, och så kommer säkerligen också slagskeppet att ändra karaktär.
En man som skall strypas frågar icke efter, hur han försvarar sig. Tyskarna motivera sina åtgärder med denna liknelse. England har förklarat hela Nordsjön i blockad, då är det icke vare att förklara engelska farvattnen i blockad. Det ena som det andra skadar visserligen den neutrala handeln, men fienden träffas liks al hårdast, och då är det ingen tvekan. Det är för öfrigt en tvist om kontrollen öfeer de neutrala. Engelsmennen varnade vid krigets början neutrala handelsångare från ruten norr om Skottland, ty där skulle vara minor, och endast vågen genom Engelska kanalen blef öppen; men denna väg var lätt kontrollerbar och alla fartyg den vägen måste genomgå den engelska visiteringens skärseld. Nu kommer Tyskland och varnar för alla engelska vatten. Den neutrala handeln Ear att välja på en mina norrut eller en undervattenstorped söderut eller kanske på sina ställen båda delarna.

Från Rotterdam telegraferas:
Lloyds tillkännagåfvo på måndagen, att under närmast föregående vecka sju handelsfartyg vore att beteckna som sänkta af tyska undervattensbåtar. Krigsriskpremien var under sista veckan af januari för fartyg från London till Liverpool 5 shilling; nu är den 10-12½ sh. Försäkringspremien för stora oceanångare har äfvenså stigit.
Prisen på bröd, stenkol kött och fisk ha stigit i London.
Ångbåtsturerna mellan Irland och England ha återupptagits. Ett rykte, att U. 21 ännu skulle vara i Irländska sjön och blifvit sedd utanför Lancaster, är grundlöst, och likaså fantasierna om en bas för tyska underva tensbåtarna på Irland på något afstängdt, af nationalister tillhandahållet område.
Engelska amiralitetet lär ha sändt 12 torpedjagare till Irländska sjön.
Ett ångbåtsbolag har utfäst ett pris på 500 pund till besättningen på första handelsångare, som kör en tysk undervattensbet i sank.

Engelska utskeppningen af trupper till fronten.
Hamburger Nachrichten meddelar från Bryssel: Enligt hvad som meddelas från Le Havre, tog den engelska utskeppningen af trupper till Frankrike sin början 15 januari och har sedan fortgått oafbrutet. Det har påståtts, att hundratusentals soldater öfverförts till Frankrike, men detta är tydligen en stor öfverdrift. Endast 3,000 á 4,000 man kunna pr dag landsättas. De engelska transportfartygen gå alltid från Portsmouth. Man har icke för afsitkt att spärra hamnen i Le Havre för andra fartyg, men handeisfartygen ha dock måst inställta sina turer dit, emedan alla kajerna äro upptagna af de engelska transportfartygen.

Clemenceau varnar.
Från Basel telegraferas: I sin tidning L\’homme Enchainé skrifver Clemenceau under rubriken »Medaljens frånsida» om de franska segerförhoppningarna. Clemenceau säger sig gärna vilja dela optimisternas tillförsikt om utgången af kriget, men hyser en del betänkligheter. Tyskland har materielt och moraliskt bättre varit förheredt för kriget än Frankrike, skrifver förre ministerpresidenten. En uppgörelsens dag är att vänta för de synder som begåtts i Frankrike. Författaren hoppas, att de begångna felstegen skola kunna repareras, och skrifver så efter att ha redogjort för alla de offer som Frankrike, England, Ryssland och Serbien äro beredda att göra för segerns vinnande följande: »Men kunna vi öfverskåda, till hvilka nya slag Tyskland hämtar krafter, och hvilket ofantligt arbete som oafbrutet pågår i alla dess verkstäder? Hur många lidanden, hur många kriser kommer måhända icke segern att kosta oss, hvilken i alla händelser måste betalas för dyrt? Människor falla, ruinerna hopa sig, hunger, köld och farsoter gallra befolkningen. Huru goda skäl ha vi icke att förkorta dessa lidanden, om det är oss möjligt. Hvarje medalj har sin frånsida; må vi tänka på oberäkneliga möjligheter och må vi icke på nytt utsätta oss för faran att genom brottslig brist på förutseende råka i fördömelsen.»

Gotlands Allehanda
Fredagen 5 februari 1915
N:r 29

Tysk härförare.

\"\"
Intanterigeneralen D\’Elsa.
Öfverbefälhafvare i striderna kring Craonne.

Gotlands Allehanda
Fredagen 5 februari 1915
N:r 29

Till grafvens frid

vigdes igår middags stoftet af fru Clara Bolin i närviaro af den hänsofnas make, öfriga släktingar samt Visby F. K. P. R:s medlemmar, som mangrant samlats i grafkapellet för att öfvervara den högtidliga akten.
Då processionen anländt till kyrkogården, bars den af kransar öfverhöljda hvita kistan in i grafkapellet och nedsattes på katafalken. Sedan därpå ps. 452:1 afsjungits, förrättades jordfästningen af regementspastor Thelander, som till sist lyste frid öfver stoftet. Därmed var den högtidliga akten slut, och kistan utbars och äfverlämnades åt grafvens fridfulla gömma.
Massor af praktfulla kransar hade skickats till den aflidnas bår. Bland dessa märktes särskildt kransar från härvarande lokalafdelning af F. K. P. R., från fru C. B. Bruce, från officersfruar i Visby m. fl.

Gotlands Allehanda
Fredagen 5 februari 1915
N:r 29