Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Genom offentlig auktion, som förrättas vid Änge i Buttle lördagen den 27 innevarande februari sned början kl. 11 f. m., Låter J. V: Hallbergs konkursmassa till den högstbjudande försälja ett parti bortfelderrofvor cirka 600 hektoliter, som kommer att utbjudas i mindre kvantiteter, samt ett mindre parti timotejhö.
Godkände inropare erhålla betalningsanstånd till den 1 nästkommande november.
Butle i febr. 1915.
H. Broné.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Februari 1915
N:r 41
Å garnisonssjukhuset på Visborgs slätt afled i går beväringsmannen vid 7:de kompaniet Andersson. Dödsorsaken var lunginflammation. Andersson var bördig från Linköping.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Februari 1915
N:r 41
hitlände på sin extra tur från Stockholm vid 7-tiden i går afton, medförande post och omkring 130 ton majs för Centralföreningens räkning.
Ångaren afgick åter till Stockholm kl. 6 i morse.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Februari 1915
N:r 41
att under tre månader från och med 1 mars uppehålla gudstjänsterna i Burs pastorat har lämnats fil. d:r Peter H. Nehleen.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 18 Februari 1915
N:r 40
Under 1913, de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga samlade, erhöll länet af statsanslaget å 500,000 kr, för understödjande af brobygnader och företrädesvis mindre hamnbygnader samt upprensning at liar och farleder ett belopp af
67,300 kr till utvidgning och förbättring af Slite hamn, hvilket företag beräknades kosta 116 000 kr.
Af beloppet, en miljon kr., för understödjande medelst lån at sanka trakters odling erhöll länet följande summor:
Till nygräfning af den s. k. Humlegårdsån i och för torrläggning af mark, tillhörande hemmanen Rovalds, Söjvide, Ungbanse m. fl. hemman i Eskelhems socken, hvarigenom skulle vinnas en vattenbefriad mark af 69,os hektar och 12,78 hektar nyodlad åker med en beräknad kostnad för afdikning af 9,023 kr. och för odling af 1, 27 kr., ett lånebidrag af 7,500 kr.; till nygräfning af floddiken genom och från ägorna till Hejde prästgård, Kvie, Skogs, Dans, Väntinge, Forsa och Munsarfve hemman uti Hejde looken, vattenbefriad mark 123,76 hektar, nyodlad åker 19,98 hektar, heräknad kostnad för afdikning 11,470 kr. och tör odling 2,398 kr., ett lånebidrag af 11,470 kr., till torrläggning oeh delvis odling af vattenskadad mark, tillhörande Kattlunds, Uddvide, Domerarfve, Rovalds, Sallmunds, Sandes, Frixarfve, Lunds, Botvide, Linge, Bölske, Liffride.
Österby, Nygranne och Odvalde uti Grötlingbo och Fide socknar, vatten-befriad mark 134,47 hektar, nyodlad åker 12,21 hektar, beräknad kostnad för afdikning 12,029 kr. och för odling 1,465 kr., ett lånebidrag af 12,020 kr.; till torrläggning af mark, tillhörande Frixarfve, Uddvide, Domerarfve, Kattlunds, Botvide, Rovalds, Gansarfve, Lunds och Sles hemman uti Grötlingbo socken, vattenbefriad mark 52,89 hektar, nyodlad åker 16,12 hektar, beräknad kostnad för afdikning 6,100 kr. och för odling 1,933 kr., ett lånebidrag af 6,100 kr.; till torrläggning och odling af sank mark, tillhörande Norrbys och Busatfve hemman uti Othems socken, vattenbefriad mark 42,26 hektar, nyodlad åker 9,14 hektar, beräknad kostnad för afdikning 3,496 kr. ocb för odling 1,096 kr , ett lånebidrag af 3,190 kr.; till torrläggning af mark, tillhörande Mästerby annex, Grens, Ammor, Ejmunds och Pilungs hemman jämte en lott i Fjäle myr uti Mästerby socken, vattenbefriad mark 45,22 hektar, nyodlad åker 1,83 hektar, beräknad kostnad för afdikning 3,128 kr. och, för odling 220 kr, ett lånebidrag af 3,120 kr.
Inspektioner. Väg- och vattenbygnadsstyrelsen lät under 1913 besiktiga och kontrollera 12 hamnarbeten och 9 vattenaftappningsarbeten samt en del järnvägar.
I Kappelshamns hamn befann uppgrundning ha skett af sand, tång och gyttja längst in vid den inre smala delen af bryggan. Djupet ytterst vid bryggans ända var 3,5 till 4,0 meter. Byggan liksom den yttre norra förtöjningskistan voro i fullgodt skick, men behöfde tjärstrykas. Den inre södra kistan var däremot myckot dålig och tarfvade nya yttre hörnståndare och nya stöttor till förtöjningspållare, hvarjämte plankläggningen behöfde lagas.
I Visby hamn har under de senare åren muddring verkstälts dels i inloppet, som afsevärdt breddats, dels i yttre hamnens södra del, där djupet upptages till 5 meter. För kajbygnad längs yttre hamnens södra sida voro kistor utsatta, och murning var påbörjad utefter en längd af omkring 90 meter. Kajer och vågbrytare voro i godt skick, och ingen anmärkning förekom mot underhållet.
I Ljugarns hamn voro en del af de skyddande betongblocken anrätta i vattengången, och en del virke uti äldre stenkistor närmast land var skadadt. För öfrigt var den af stenkistor med plankdäck utförda hamnbryggan und,rhållen i fullgodt skick. Djupt innerst var 2,0 meter och tilltog småningom utåt, så att det vid midten af bryggan var 3,0 meter och vid yttre ändan på insidan 5,0 meter och på utsidan 5,2 meter.
Vågbrytarna i Nabbens hamn äro från början utförda af allt för liten kullersten och voro till stor del raserade af sjön. Fiskarena hade äfven afsiktligt genombrutit hamnarmarna, i tro att strömmen skulle rena hamnen, som uppgrundats af tång och sand. Tvänne från början dåligt gjorda pirkistor finnas, hvilka voro i försvarligt skick. I inloppet var djupet 0,8 till 0,9 meter på bergbotten. Någon möjlighet att förmå fiskarena iståndsätta hamnen syntes knappast förefinnas.
Såväl de af kullersten utförda bägge vågbrytarna som de två afslutande pirhufvudkistorna i Djupdya hamn voro i försvarligt skick. Djupet i inseglingsrännan, där bottnen består af kalkstenshäll, var oförändradt, och syntes djupet äfven i öfrigt vara bibehållet. Mot underhållet förekom ingen anmärkning.
I Herta hamn voro östra hamnens vågbrytare och brygga i mycket dåligt skick. Västra hamnens vågbrytare, som äro uppförda af liten kullersten, hade slunkit ihop, men gåfvo likväl skydd. Kistorna vid inseglingen voro något angripna af röta i de öfver vattnet belägna delarna, men voro i öfrigt förs varliga. Djupet i inseglingsrännan uppgick ej till fullt 1,0 meter och aftog småningom härifrån in mot land. Bottnen i hamnen utgöres af sand.
Hamnarmarna i Tomteboda hamn voro fortfarande i mycket dåligt skick och bestå af stenrös till obetydlig höjd. Kistorna vid inseglingen voro försvarliga. Djupet i inseglingsrännan var endast 0,7 meter, och utanför inloppet finnes en afsevärd sträcka berghäll på samma djup.
I Hus hamn voro de af kullersten bygda hamnarmarna i godt skick. Pirhufvudena bestå af stenkistor, hvilka voro i godt stånd, så när som på de öfversta skiften, hvilka voro angripna af röta. Vattendjupet i hamnen befans vara i inseglingsrännan 1,1 till 0,9 meter och i själfva hamnen 0,9 till 0,7 meter.
Vid Rone hamn var den af sten utförda rymliga bryggan väl underhållen. Störsra vattendjupet invid bryggan var 4,6 meter.
Något arbete i Nystrands hamn hade ej under senare år utförts. Hamnarmarna af stenkistor voro i försvarligt skick, ehuru ett och annat trä behöfde förnyas. Djupet i inseglingsrännan var 0,8 till 0,9 meter. Någon nämvärd uppgrundning syntes ej ha ägt rum.
Burgsviks hamn. Under 1911-1912 års vinter ombygdes omkring 25 meter af kajen med nya kistor i samband med att järnvägsspår utdrogs hamnarmen från den då nyligen färdigbygds järnvägen mellan. Hafdhem och Burgsvik. Yttre delen af hamnarmen är äldre, men var i ganska godt skick med undantag för en af mellankistorna, som tarfvade reparation. Djupet i inseglingsrännan var 3,9 meter, hvilket djup äfven förefans vid brohufvudet och yttre bron.
Vid Klintehamns hamn voro stenkajen och skoningen på vägen från land i godt stånd. Hamnbryggans yttre delar, som under de senare åren varit i ett mycket bristfälligt skick, voro nu under ombygnad med användning af samma bygnadsrätt, som tidigare anvandts, nämligen med stenfylda träkistor och trädäck. Djupet under medelvattenytan skall vara ?????????? ?? ?????? djupet till fredsställande, likaså längs_ kajens yttre hälft, men länds kajens inre hälft fans en uppgrundning af tång och slam uppgående från 0,3 till 0,5 meter.
Klintehamn—Snögrinda järnväg var färdigbygd. på sträckan Klintehamn — Klintebys. Bandelen Klintebys—Snögrinda var ännu ej påbörjad.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 18 Februari 1915
N:r 40
vid Gotlands infanteriregemente med chefs makt och myndighet väntas i morgondagens konselj komma att utnämnas och transporteras stabschefen vid femte arméfördelningen, öfverstelöjtnanten vid generalstaben friherre Axel Gustaf Adolf Leijonhufvud.
Den nye chefen, hvars utnämning till chefsposten Gotl. Alleh. redan för ett par veckor sedan var i tillfälle att bebåda, är född 1869 och utnämdes i fjol till öfverstelöjtnant vid generalstaben.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 18 Februari 1915
N:r 40
af domkapitlet vid sessionen 24 dennes har prosten d:r J. Odin i Dalhem kallats och förordnats.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 18 Februari 1915
N:r 40
i Visby under senaste dygnet fr. o. m. igår kl. 2 e. m. t. o. m. idag kl. 12 midd.
| Termometer | Barometer | |
| kl. 2 e. m. | — 1,0 | 768,0 |
| kl. 4 e. m. | — 2,4 | 768,0 |
| kl. 6 e. m. | — 3,5 | 768,0 |
| kl. 8 e. m. | — 4,3 | 767,9 |
| kl. 10 e. m. | — 2,5 | 767,4 |
| kl. 12 midnatt | — 1,0 | 766,5 |
| kl. 2 f. m. | + 0,0 | 765,8 |
| kl. 4 f. m. | + 0,2 | 764,3 |
| kl. 6 f. m. | + 0,1 | 762,5 |
| kl. 8 f. m. | + 0,0 | 760,5 |
| kl. 10 f. m. | + 0,0 | 758,1 |
| kl. 12 midd. | + 0,6 | 756,5 |
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 18 Februari 1915
N:r 40
till Hemse folkhögskola för 1914-1915 års vinterkurs hemställer folkskolöfverstyrelsen må utga med 4,545 kr.
Till stipendier åt 3 elever vid skolan hemställes om ett anslag af 256 kr.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 18 Februari 1915
N:r 40
Börjas det nu på allvar?
Paris, 18 febr. En tysk undervattensbåt sköt i går afton utanför Le Havre utan föregående varning engelska kolångaren Dulwich i sank.
Af besättningen, 31 man, räddades 29.
Paris, 18 febr. I går middag upp. täcktes från ångaren Ville de Lille(?). på väg från Cherbourg till Dynkirchen, tyska undervattensbåten U. 16. Ångaren sökte fly, men upphanns, och sedan besättningen fått 13 minuter för att rädda sig i bårarna, sänktes ångaren med tillhjälp af bomber. som placerades i fartygets inre. Undervattensbåten satte därpå kurs på en norsk ångare, men då en torpedjagare närmade sig, ändrade deu kurs, gick under vattnet och försvann.
Franska aktiviteten något ökad.
Berlin, 18 febr. På vestra krigsskådeplatsen ha fransmännen och engelsmännen, tydligen föranledda därtill af våra stora framgångar i öster, företagit särskildt hårdnackade angrepp. Bortsedt från enstaka smärre frontsektioner i Champagne, där fienden lyckats tränga in och där striden fortfarande rasar, ha alla angreppen tillbakaslagits och sammanlagdt från flera platser omkring 800 fångar tagits. I Argonne ha vi fortsatt vår offensiv och eröfrat ytterligare en del af den fientliga hufvudställningen, hvarvid 350 fångar, 2 bergskanoner och 7 maskingevär togos.
Paris, 18 febr, I Champagne ha vi under natten tillbakaslagit tio fientliga anfall. I Argonne i närheten af Fontaine an Charmes ha vi förstört ett blockhus och 500 meter skyttegrafvar. Ett synnerligen häftigt tyskt angrepp mellan Four de Paris och höjden n:r 263 har tillbakaslagits med stora förluster för fienden. Vi togo en del fångar. Längst i öster i Malancourtskogen ha vi tagit 100 meter skyttegrafvar.
Fransk kommuniké.
Paris, 18 febr. Kommunikén igår kväll kl. 11 meddelar: Från hafvet till Aisne har vårt verksamt beskiutit fienden. Vi ha tagit två radar skyttegrafvar norr om Arras. Fienden har haft stora förluster. I Champagne ha vi gjort ytterligare framsteg och tagit fiendens ställningar på åttahundra meters front. Tyskarnas angrepp vid Four de Paris har definitivt afslagits. Mellan Argonne och Maas ha vi gått framåt på olika punkter.
Franska flygare ha bombarderat järnvägsstationen vid Freiburg.
Striderna i öster fortgå.
Berlin, 18 febr. Våra trupper norr om Memel ha öfverallt förföljt den vikande fienden öfver gransen i riktning mot Tauroggen. Öster om Augustow fortfara på flera ställen striderna. En rysk kolonn, som ryckt fram till Kolno, har blifvit slagen, hvarvid 700 fångar och 6 maskingevär togos. På fronten Plock—Racioaz i Polen norr om Weichsel synas hårdnackade strider utveckla sig.
Kolomea taget.
Wien, 18 febr. Officielt meddelas: Efter två dagars strider toga vi igår Kolomea trots förbittrade ansträngningar af ryssarna. På eftermiddagen kastades fienden ur sin sista ställning utanför byn. Vi togo 2.000 fångar, flera maskingevär, två kanoner.
I Karpatersektionen vid Wyschkow fortsätter striden med stor häftighet Ytterligare fyratusen fångar ha tagits.
Ryssarna ännu framgångsrika.
Petrograd, 18 febr. I Galizien har fienden sökt angripa oss i trakten af Lukne. Vi tillbakakastada honom och fångade tio officerare samt mer än fjortonhundra soldater med tre kulspruter. Starka angrepp vid Wyschkow ha vi tillbakaslagit med stora förluster för fienden.
En zeppelinare förolyckad i Danmark.
Ribe, 18 febr. Tvänne zeppelinare passerade på nordgående igår morse väster om Fanö. Den ena återvände vid ettiden, den andra visade sig åter vid femtiden. Kl. 5,45 meddelades, att den sistnämda gått ned på stranden på nordsidan af Fanö och stod i brand. Besättningen, 2 officerare och 14 man, räddades och kommer att interneras.
Ribe, 18 febr. Ribes stifttidende meddelar ytterligare: Luftskeppets namn är L 3. Olyckan berodde på att tre af motorerna stannade. Luftskeppet dref med den starka blåsten. Efter landningen hällde chefen ut bensinen, hvarvid inträffade en antändning, som fortplantade sig till gasen i balbongen samt hela luftskeppet. Kaptenen uppgaf, att han med flit antändt den för att förhindra skeppets drifvande inåt land, hvarigenom bygnader kunnat antändas.
De i senaste raiden deltagande flygarne ha återvändt oskadda.
Paris, 18 febr. Alla de franska och engelska flygare, som bombarderat Ostende, ha återvändt oskadda.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 18 Februari 1915
N:r 40