Visby telegrafstation

har under det förflutna året expedierat 5,127 afgående telegram (deraf 4,735 in- och 392 utländska) samt 5,411 ankommande (derat 4,912 in och 499 utländska), således inalles 10,538 telegram. År 1886 visade följande siffror: afgående 5,328 (4,893 in- och 435 utländska), ankommande 5,440 (4,956 in- och 484 utländska) eller inalles 10,768, således endast 230 mindre år 1887 än 1886.
Dessutom halva under 1887 expedierats 1,289 repetitionstelegram, 720 väderlekstelegram och 186 tjenstetelegram eller cirkolär. Inkomsterna under året utgjord 9,756 kronor 83 öre oeh utgifterna steg till 8,206 kr 75 öre.

Gotlands Allehanda
Måndagen 9 Januari 1888
N:r 3

Till förmyndare

för sinnessjuke, å Visby hospital intagne slagtaren Ernst Odin har rådhusrätten förordnat hans hustru Hilda Odin.

Gotlands Allehanda
Måndagen 9 Januari 1888
N:r 3

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För brott mot helsovårdsstadgan dömdes arbetaren Zakarias Larsson att böta 10 kronor. Han hade å sin tomt nr 4 i Klinterotans 1 quarter upplåtit till hästslagt ett uthus utan golf samt sedan låtit tarmar och innanmöte efter ett alagtadt hästkreatur gvarligga och derpå, efter tillsägelse att föra bort qverlefvorna, i stället nedmyllat dem i jorden.

För våld å öppen gata dömdes 18-årige arbetaren Edvard Ahletedt att böta 30 kronor. Han hade en afton utan minsta anledning öfverfallit hemmansägaren L. Stenbom samt sparkat och slagit honom. Ahletedt, som tyckes vara en särdeles ostyrig person, erhöll af stadsfiskalen varning för lösdrifveri.

Länsfängelset.
Målet mot enkan Bokström fick i dag sin afslutning. Det upplystes att hos handl. Sjöström troligen gjorts två inbrottsstölder, hvadan Bokström ej mot sitt nekande hands dömas saken mera än till den hon erkänt sig halva begått. Hon dömdes nu för femte resan stöld, dela förenad med inbrott, till 10 åre straffarbete, 10 års förlust af medborgerligt förtroende samt att ersätta snisckare Ahlgrens dotter för de ej tillrättakomna effekterna med 22 kronor.

Södra häradsrätten.
För olaga utskänkning hade kronofogden A. Bokström till tinget instämt häradsdomaren Olof Pettersson, Burge, i Levide. Häradsr. frikände emellertid svaranden från ansvar, enär han i egenskap af delägare i Burge gästgifverihemman har rätt till bränvinsutskänkning och då det förhållande, att svaranden under den tid han besörjt gästgifvarihållningen icke ägt mer än en del af hemmanet ej föranleder någon inskränkning i omförmälda rättighet.

Ansvar och ersättning för vådaskott. I det förut omtalade målet mellan arbetaren Lars Viman, Mickelbys i Gerum, och bondesonen Adolf Johansson rörande ansvar och ersättning för ett vådaskott, som Johansson råkat under jagt skjuts Viman i benet, har nu häradsrätten fält slutligt utslag. Som skadan nytes vara skedd mera af våda än vållande, ansåg rätten att Johansson ej kunde dömas till straff härför, och då Viman redan en gång frivilligt förklarat sig nöjd med den ersättning han redan af svarandens moder erhållit, kunde ej heller i detta fall härändens yrkande bifallas, utan dömdes han att betala svarandens rättegångskostnader.

Gotlands Allehanda
Måndagen 9 Januari 1888
N:r 3

Landsbygden. Klinte.

Klinte, 7 Jan.
Spetsad.
En sorglig olyckshändelse, som redan delvis blitvit omnämd i denna tidning, inträffade 2 dennes vid Bottarfve i Fröjel, då kapten Fachts statkarl Fredrik P. E. Pettersson (Endrell) skulle begifva sig ned från den häck, i hvilken han nedtrampat en mängd halm, utan att gifva akt på, att en spjele i nämde häck lossnat från sitt fästa i öfre kanten af grinden just på det ställe, der Pettersson skulle fira sig ned, hvadan följden blef, att nämda spjele med sin spets djupt inträngde bakifrån i underlifvet och svårt skadade icke allenast urinblåsan utan äfven åtskilliga inelfvor. En medicine kandidat, som för tillfället vistas på Klintehamn, efterskickades genset, och allt gjordes, för att lindra mannens förfärliga plågor, Påföljande morgon kördes P. in till lasarettet i Visby, der en operation företogs; men ingen hjelp stod att finna, förrän döden befriade honom från hans svåra lidande 4 d:s. Han efterlemnar hustru och 3 barn i de mest fattiga omständigheter. Under mindre än 3 månaders tid halva 10 manspersoner från Fröjel af våda omkommit och eftertemnat 7 fattiga enkor och många faderlösa barn.

Gotlands Allehanda
Måndagen 9 Januari 1888
N:r 3

Landsbygden. Hemse.

(Bref till Gotlands Allehanda.)
Hemse, 7 Jan.
Gotländska missions förbundets
årsmöte hölls i Hemse missioushus 28-29 December. Första dager predikades af predikanterna Ahlqvist, Hendrikson och Elfetröm samt diskuterades öfver frågorna: Äro våra dagars missionsmöten ordnade på ett sådant sätt, att man kan draga den största möjliga nytta utaf dem? samt Är det bibelenligt att lära att de troende, då de skiljas hädan, framträda inför tronen och sjunga Guds lof? Diskussionen, för hvilken det blir för långt här redogöra, fick utgöra svar på frågorna.
Andra dagen predikades af Elfström, Skedin och Jakobson samt samtalades öfver frågorna: Hvad hafva vi att vänta af Matt. 7:12? och Är det bibelenligt att lära att de troende tillböra Guds rike, men icke Guds församling.
Många voro visserligen samlade från skilda orter på detta möte, men antalet var mindre än det plägat vara under föregående åremöten.

Ombudskonferensen.
som börjada kl. 4 företa dagen och slöt kl. 10 på qvällen hade många ärenden att behanla. Bland dessa må nämnas: en från Sv. Missionsförbundet gjord anhållan om närmare anslutning församlingsvis, val af utskottsledamöter, försäljning af tomten i Visby m. fl. frågor. Kassamannen upplyste, att influtna medel under året uppgått till nära 3,400 kronor till yttre och inre missionen, hvadan man hade skäl att älven deri se att 1887 varit ett godt år och orsak tacka all god gåfvas gifvare.
Nästa möte skall hållas i Hemse i Mars.

Under ett vedlass
i sju (7) timmar låg en af dagarna före jul hemmansägaren J. Nilsson från Alfveskegs i Eke. Der hade han kansks fått ligga ännu längre, om ej händelsevis en person ankommit och befriat honom ur det svåra läget.
Några svårare skador skedde dock ej.

Feta grisar.
En person slagtade sin 8 månaders gamla gris häromdagen, då den vägde 15 pund. En annan landtbrukare hade en på sju månader, som vägde enligt uppgift 14 1/2 pund utom hufvudet.

Gotlands Allehanda
Måndagen 9 Januari 1888
N:r 3

Kronouppbördskontoret.

Jemlikt § 73 i gällande bevillningsstadga tillkännagifves, att debetsedlarnne å 1887 års kronoutskylder utdelas i kronouppbördskontoret 1 tr. upp i rådhuset följande dagar kl. 10-12 f. m. näml:
Måndagen den 16 d:s till skattskyldige, boende i Strand-, Norder-, och S:t Hansroterne.
Tisdagen den 17 d:s till dito, boende i Klinteroten, samt utom staden.
De då icke uttagne debetsedlarne finnas sedermera att afhämta hos stadsgevaldigern Joh. Sandelin, hvarvid uppgift skall kunna lemnas på den skattskyldiges bostad – rote, qvarter och nummer – vid den i slutet af år 1886 förrättade mantalsskrifning.
Visby i Kronouppbördskontoret den 9 Januari 1888.
J. G. Frendin.

Gotlands Allehanda
Måndagen 9 Januari 1888
N:r 3

Inbrottsstölder

hafva på senaste tiden ej hört till det allra ovanligaste här i Visby. Så aflade här om dagen en eller flere tjurvar ett besök i handlanden G. T. Häggs norr om staden belägna villa, hvarvid tillgripits glas, porslin och husgerådssaker till ett värde af omkring 50 kronor. Någon spaning på tjufvarne har man ännu ej erhållit.

Gotlands Allehanda
Måndagen 9 Januari 1888
N:r 3

Husköp.

Kristina Norrby har mot erhållande af lifstids underhåll till lotsen Dahlbäck försålt huset nr 38 i Strandrotens 1 qvarter.

Gotlands Allehanda
Måndagen 9 Januari 1888
N:r 3

Hablinge och Hemse hushållsgille

hade i lördags sammanträde i Hemse skolhus, hvarvid ordet fördes af hushållningssällskapets ordförande landahöfd. Poignant, som helsade ledamöterna välkomna, hvarefter behandling vidtog af de uppstälda frågorna i följande ordning:
1) Anses den vanligtvis inom gillets område brukliga växtföljden numera ändamålsenlig eller bör den omordnas?
Landtbr. N. Eneqvist, som väckte denna fråga, inledde öfverl. härom, tillkännagifvande såsom sin åsigt att trädesläggning och treskiftesbruk voro misshushållning och att man borde såsom mål efterstrafva ett femskiftesbruk af följande anordning:
1:a året Rotfrukter med stark gödning och kalkrensning.
2:a året Korn.
3:e året Klöfver.
4:e året Klöfver som brytes upp vid midsommartiden.
5:e året Hvete.
Såsom en förmedlande öfvergång föreslogs:
1:a året Träde.
2:e året Höstsäd (hvete, råg); dels redan på hösten kunde isås timotej eller och på våren klöfver.
3:e året Klöfver och timotej.
4:e året Klöfver och timotej.
5:e året Vårsäd.
Landtbr. L. Duse ansåg sig böra förords 3-skiftesbruket å sandjord, deremot å mull och lerjord 7-skiftesbruk med 3-åriga klöfver- och timotejvallar.
Landtbr. C. Rosendahl framhöll att genom föregående anordning af västföljden klöfverskördarne komme med för litet mellanrum efter hvarandra och trodde att om dessa åtföljdes af t. ex. hackrensade rotfrukter och för öfrigt träde återkomme hvart nionde år ett bättre resultat skulle vinnas. Västföljden blefve då ungefär
1:a året Träde.
2:e året Höstsäd.
3:e året Vall.
4:e året Vall.
5:e året Vall.
6:a året Korn.
7:a året Rotfrukter.
8:a året Korn.
9:a året Blandad.
Agron. G. af Vetterstedt påpekade svårig heten och olämpligheten af de mångåriga vallarne genom den mängd af ogräs som derigenom befordrades; isynnerhet skadligt för derpå följande kornskördar.
Konsul Brounder ansåg att, då kornet är Gotlands vigtigaste sädesslag och af de 3-åriga vallarne, som visade är, menligt påverkas samt dertill kommer att klöfvera ofta slår felt och är dyr, klöfvervallarne ej borde i växtföljden återkomma oftare än hvart 8 eller 9 år.
Landtbr. L. Duse sade sig ej hafva förmärkt påpekade olägenhet af klöfvervallarne. Konsul Broander medgaf visserligen att 3-åriga vallar möjligen kmtde försvaras å jord med mycket högt uppdrifven kultur, men vore i allmänhet taladt olämpliga.
Landtbr. L. Duse framkastade det påståendet, att landsbrukare funnes, som använde småsäd till utsäde, hvilket gåsve ett dåligt anseende åt klöfvervallarne.
Konsul Broander tillbakavisade det gjorda påståendet såsom saknande allmängiltig grund — kunde ju vara möjligt att någon enstaka oförståndig varit så obetänksam.
Sedan agron. Vetterstedt med afseende på Rosendahls föreslagna växtföljd gillat densamma med införande af endast 2-årig vall, dervid särskilda påpekande ett goda resultat genom att låta kornet följa på rotfrukter, och landt, Rosendahl med afsaende dervid blott erinrat, att rotfruktodliagen kräfver stor tillgång på arbetskrafter, slöt öfverläggningen, hvilken fick utgöra svar på frågan.
2) Hvilka åtgärder böra jordbrukarna inom gillets område nu närmast vidtaga för åstadkommande af större mjölkproduktion?
Öfverläggningen härom inleddes af Landtbr. Ant. Pettersson, som dervid framhöll vigten af en kraftigare utfodring af korna samt bättre värd. Af den rikligare utfodringen vunnes ett landsbruk med större bärkraft, hvilket tilläte en vidsträcktare foderodling utan att sädesodlingen derigenom inskränktes. Trodde att man hufvudsakligen borde egna sin uppmärksamhet på urval af goda mjölkkor af landtras, bättre tjurar och efter högmjölkande kor samt pålägga kalfvar efter djur med framstående egenskaper. Landtbr. N. Eneqvist ville med erkännande af föregående såsom svar på frågan föreslå
1) bättre utfodring och vård.
2) mer utsträckt foderodling å åker.
3) bättra urval vid pålägg och inköp af tjurar och kor.
Sedan agron. Vetterstedt påpekat vigten af att ej blott se på mjölkqvantiteten utan fast mera på dess gvalitet, enades gillet om den af hr Eneqvist föreslagna resolutionen dervid till 3) blott skulle tillläggas: fallna efter moderdjur, som lemma mjölk med stor fetthalt.
Såsom en anslutning till den nu diskuterade frågan delgal ordföranden laudahöfding Poignant en af huskållningssälskapets förvaltringsutskett utfärdad kungörelse innehållande upplysningar för ett ändamålsenligt ordnande af vissa delar rörande mejerihandteringen inom länet ock särakildt med utseende på organisationen af de af agronomen Kihlberg föreslagna a. k. andelsmejerierna. Dels på grund af frågans nära sammanhang mod föregående dela och hnfvudaakligen till följd af den stora vigt mejerihandteringens rätta ord nande till alla delar obestridligen äger för hverje omtänksam jordbrukare antogs med tillfredsställelse det erbjudna tillfället att i frågan utbyta tankar. Ordföranden delgaf derpå ifrågavarande kangörelse dervid särakildt påpekades, att för erhållande af aktiekapitalet, som enl. bolagsordningen skall vara kontant inbetaldt, innan mejerirörelsen början, de, som icke äro i tillfälle att dessförinnan sålunda in. betala sina tecknade aktiebelopp, böra förena sig om att hos någon penninginrättning upptaga ett amorteringslån. Att hos bolaget eller genom styrelsen å bolagets vägnar upplåna nämda belopp är helt oak hållet stridande mot gifra föreskrifter ock kan derför åtföljes af stor risk. Mot utfärdande ock underskrifvande af revere å låsfånget amorteringsbelopp enl. i knugörelsen upptaget formulär invände kanske någon att risk skall drab ba de öfriga, om en komme på obestånd. Detta är en farhåga, som vid närmare eftersinnande visar sig alldeles obefogad. Genom ett sådant ömsesidigt bestämmande af fördelar och fixerande af fast verksamhetskrets för mejeriet, som genom leveranskontrakts upprättande i 0Iverensstämmelso med åberopade kungörelsens formulär vinnes, tryggas mjölktillgången och bolagets bestånd; sattes dertill t. ex 2 öre högre pris för kanna för af aktie-agave lemoad mjölk, kan ingalunda aktien förlora sitt värde utan röner liflig offerfrågan, då ja bvarje jordägare inom mejeriats mjölkområde behöfver vara aktieägars för att erhålla det högre mjölkpriset. Ordförandes uppmanade härefter gillets ledamöter att i saken yttra sig.
Landtbr. L. Duse ansåg, att alla borde ba samma betalning, oafsedt de vore aktieägare eller ej.
Sedan ordföranden erinrat derom att hela grunden för andelsmejerierna genom prisakilnadena birttagando blefve rubbad förklarade
handl. A. Melin sig ante både rättvist och på grund af de upplysningar, som medelate, nödigt att prisskilnad iakttoges.
Kons. Broander ville väl medgifva, att till en början det nog kunde gå an att halva samma inköpspris for mjölken, men framhöll bastämdt att, i samme mån tillgång derpå väger orb handteriogen kommer i gång, nktieägerne måste tillgodoses med högre betaning och att man borde akta sig för att lör sent införa nämda prisekilaad. Vidare upplystes, på derom framstälda frågor rörande vunna erfarenheter med afeeenda på anerdningea af det i Rone i gång veranda ångmejeriet, att rörande upptagande af gemensamt amorteringslån de allra fieste med begärlighet användt det ofvan nämds i kungörelsen meddelade reversformuläret såsom ägande den dubbla fördelen att vara fullt lagenligt och sålunda beredande låntagarne den största ömsesidiga trygghet samt på samma gång det billigaste sättet, då man besinnar att lånet erhålles mot 5 proc. årlig ränta.
Sedan ytterligare påpekats hurusom alla rimliga förutsättningar för ett betryggadt bolag genom ofvan vidtagas anordningar borde vara tillgoposedda och säkerhet ytterligare beredes, om aktiebrefven deponeras i den for tånets erhållande anlitade penninginrättningen, slöts öfverläggeingon och uttalade gillet enhälligt såsom sin åsigt att förvaltningsutskottets i kungörelsen meddelade upplysningar till ledning för dem, Rom kanna vara sinnade att anordna andelsmejerier böra, derest de tillämpas, åstadkomma full trygghet och säkerhet för dessa mejeriers gagnande verksamhet och framtida bestånd.

Gotlands Allehanda
Måndagen 9 Januari 1888
N:r 3

Genom auktion, som anställes

såväl inför Konungens Befallningshafvande härstädes, som af vederbörande Kronofogde å Alleqvia tingsställe, måndagen den 20:de Februari nästkommande år 1888, kl. tolf på dagen, utbjudes på arrende under sju års tid, räknade från den 14 Mars 1889 till samma tid år
1896, indragna häradshöfdingebostället 7/8 mantal Allegvia nr 2 i Endre socken och Gotlands norra härad.
Anbuden skola göras i penningar att årligen erläggas; och erhåller den arrendet; hvilken gjort högsta antagliga anbudet. Obestämda anbud upptagas icke till pröfning. Vid auktionen skall den högstbjudande genast aflemna en af två personer, hvilkas vederhäftighet är af vederbörande domare eller Konungens Befatlningehafvande bestyrkt, ingången och till egenhändiga under skrifterna bevittnad borgen för årliga arrendeskyldigbeternas fullgörande under fem år af arrendetiden, aflattad i ötvereuestämmelee med stadgadt formulär. Den kostnad som till trädesbruk och höstsådd, äfvensom till höstplöjning och gräsfrösådd kan vara af Kongl. Maj:t oeh kronan eller enskild person förskjuten, bör vid arrendets tillträdande af arrendatorn ersättas utan af drag å arrendesumman.
Nuvarande arrendet utgör 1,400 kronor.
Förseglade anbud få till Konungens Befallningshafvande afgifvas. Högsta anbudets antaglighet ankommer på Kongl. Domänstyrelsens pröfning.
Förslag till arrendekontrakt jemte öfriga för kännedom om arrendevilkoreu nödiga handlingar finnas att tillgå i Kongl. Domänstyrelsens aktuariekontor, å landskontoret i länet samt hos vederbörande kronofogde.
Visby i Landskontoret den 20 December 1887.
E. POIGNANT.
Johan Gardell.

Gotlands Allehanda
Måndagen 9 Januari 1888
N:r 3